Svensk-japanska förbindelser – med sjöfart och sjömän i fokus

Året 2018 närmar sig. Då finns det anledning att uppmärksamma 150-årsminnet av diplomatiska förbindelser mellan Japan och Sverige, enligt det fördrag som slöts 1868. Men enskilda svenska sjöfarare hade besökt landet långt tidigare än så. En grupp japaner och svenskar träffas då och då på Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm för att spåna inför det stundande jubileet. Mitt bidrag vid ett sådant tillfälle följer här.

Svensk-japanska förbindelser 1

På Yokohamas utlänningskyrkogård finns en gravsten med inskriptionen CAPT. J. WILSON. Mannen som ligger begravd där var en svensk sjöman, som tidigare bar namnet Fredrik Wahlgren. I likhet med många andra av hans tids skandinaviska sjömän blev han acklimatiserad i den brittiska handelsflottan. Där fick de mycket högre hyra och bättre mat än i skandinaviska fartyg.

1883 gifte sig John Wilson med japanskan Naka Yamazaki, som ändrade sitt namn till Sophia Wilson. En tid bodde paret i Nagasaki på sydön Kyushu.

John Wilson medverkade till att bygga upp rederiet NYK, Nippon Yusen Kaisha (Japans Postångfartygs AB). NYK Line är i dag ett av världens ledande rederier. De flesta stockholmare är omedvetna om denna japanska rederijätte har sin kylfartygsdivision på Katarinavägen i Stockholm.

Svensk-japanska förbindelser 2Under det första kinesisk-japanska kriget 1894-95 gjorde John Wilson heroiska insatser på floden Yalu, som utgör gräns mellan Kina och Korea. Därför hedrade kejsaren honom med Uppgående solens orden. Givetvis uppmärksammas John Wilson på NYK:s eget sjöfartsmuseum i Yokohama.

Wilson var bekant med sin landsman och sjökaptenskollega Peter Hallström, som också gjorde karriär i Japan. Även Hallström sägs ha tilldelats Uppgående solens orden för mod och tapperhet i den spirande stormakten Japans krig mot Kina och Ryssland. Han är begravd i Kuchi no Tsu på Kyushu.

Sveriges fördrag med Japan 1868 om diplomatiska förbindelser var det allra första som en utländsk makt slöt med landets nya kejserliga Meiji-regim, som just hade utmanövrerat shogunernas mångsekelgamla feodala styre. I likhet med dem som tidigare hade slutits mellan shogunregimen och andra västerländska makter rörde det sig om ett ojämlikt fördrag, till det i världspolitiken oerfarna Japans nackdel.

Det måste även poängteras, att det inte enbart rörde sig om ett fördrag mellan Japan och Sverige. Fördraget slöts mellan Kejsardömet Japan och De förenade kungarikena Sverige och Norge. Det gäller således de diplomatiska relationerna fram till 1905, då de skandinaviska broderfolken gick skilda vägar.

Hela tiden var de norska fartygsanlöpen i japanska hamnar mångdubbelt fler än de svenska. 1901 förekom 182 norska fartygsanlöp och inget enda svenskt. 1905, unionsupplösningens år, var det 16 svenska och 1.200 norska anlöp i japanska hamnar.

På Yokohamas utlänningskyrkogård bär en annan gravsten namnet William Copeland. Lokalt betraktas han som en i Yokohama rotad amerikan. 1869 eller 1870 startade han Japans första ölbryggeri, under namnet Spring Valley. I själva verket var han en norsk sjöman, som tidigare bar namnet Johan Martinius Thoresen. Så småningom sålde han bryggeriet till nya ägare, som 1888 döpte om produkten till Kirin, efter mytens lyckobringande "enhörning". På sätt och vis löper en röd tråd mellan Japans ledande ölmärke och avtalet med Sverige-Norge, även om Copeland/Thoresen nog hade hunnit bli amerikansk medborgare. Varje år sägs bryggeriet hedra honom framför graven på hans dödsdag den 11 februari.

(NYK Line och Kirin Brewery ingår båda i företagsgruppen Mitsubishi. Detta namn betyder "tre sjönötter"; ursprungligen ett släktvapen - på japanska mon - som tillhörde den samurajfamilj som grundade bolaget. Mitsubishi har fortfarande tre sjönötter i stiliserad form som logotyp.)

Under fördragets första decennier var säkerhetständstickor en viktig svensk exportvara. Men japanerna lär snart ha börjat tillverka egna tändstickor med kopierade "Made in Sweden"-etiketter på askarna.

Svensk-japanska förbindelser 3

Svenska företagare var mycket angelägna om att etablera handelsförbindelser med Japan. Handelshus som Gadelius och Elof Hansson gjorde pionjärinsatser. För detta ändamål bildades även AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet 1907. Bolagets vackra vita fartyg hade lilla riksvapnets tre kronor i skorstensmärket. Flera av dem bar japanskklingande namn som Fujisan, Hakone, Hirado, Hokkaido, Hondo, Japan, Kyoto, Nagasaki, Nara, Nihon, Nippon, Tokyo och Yeddo. ASOK gick i graven 1978.

En annan viktig svensk aktör i sjöfarten på Japan är Wallenius Lines. Detta rederi, som grundades 1934, är still going strong. I flera decennier har Wallenius haft sitt fokus på transporter av nya bilar och andra fordon. Det var Wallenius som introducerade specialfartyg för detta ändamål. Under 1960-talet var det Wallenius som transporterade lejonparten av Japans kraftigt växande bilexport. Även om konkurrenter har tillkommit är rederiet fortfarande en mycket betydelsefull global aktör inom denna nisch.

Mycket har med all rätt skrivits om polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld. Desto mindre om Vegas befälhavare eller fartygschef Louis Palander och hans besättningsmedlemmar, trots att fartygets pionjärresa längs Nordostpassagen först och främst var en enastående nautisk bedrift genom istäckta och okarterade. När Vega ankom Yokohama den 2 september 1879, nästan exakt ett år efter att hon skiljts från eskortfartyget Lena, kunde Palander gå iland och telegrafera det första livstecknet på ett helt år till yttervärlden. Vegas yrkessjömän borde tillerkännas störst credit för den världsunika resan.

Vega var inte det första svenska fartyget som anlöpte en japansk hamn. Troligen var s/s August Leffler allra först, då hon redan 1873 anlöpte Yokohama. Året dessförinnan blev hon dessutom det första svenska fartyget som passerade genom den då tre år gamla Suezkanalen.

1791 seglade en rysk expedition under finlandssvensken Adam Eriksson Laxman till hamnen Nemuro på Ezo (den nordligaste av de japanska huvudöarna, som efter Meiji-restaurationen döptes om till Hokkaido). På Rysslands vägnar försökte Laxman etablera handelsförbindelser med Japan, som då hade tillämpat isoleringspolitiken sakoku i mer än 150 år. Han bemöttes artigt, men initiativet ledde ingenvart. Som finlandssvensk borde även Laxman få vara en fotnot i Sveriges och Japans gemensamma historia. På hans tid var Finland en del av Sverige.

En bok om den svenske adelsmannen Frederick Coyet bär titeln Den förste svensken i Japan. Men det är inte sant. Han anlände till Deshima i Nagasaki den 4 november 1647 som kolonialtjänsteman i holländsk tjänst. Redan den 8 augusti samma år hade en annan holländsk ostindiefarare ankommit till Deshima med den svenske sjömannen Johan Olofsson Berg ombord. Vi vet i stort sett ingenting om hans vistelse i Japan, men han förtjänar ändå credit som den förste kände svensken i landet. Senare i livet adlades han och fick namnet Bergenstierna, för sina insatser i flera sjöslag mot Sveriges fiender hemmavid.

Andra tidiga svenska besökare i Japan vid denna tid var Anders Toresson, Nils Mattsson Kiöping och Olof Eriksson Willman. Kanske även en gäckande person vid namn Peter Salan, som lär ha blivit landsförvisad från Sverige för någon förseelse. I likhet med Berg/Bergenstierna var de alla sjömän som seglade för VOC, det holländska Ostindiska Kompaniet. Stockholmarna Johan Schedler och Aegidius Hartman skall också ha besökt Japan kring 1650, men alla fakta om dem tycks ha förtonat i tidens töcken.

Mest prominent av alla tidiga svenska japanfarare var linnélärjungen Carl Peter Thunberg, som kom till Deshima 1775 som skeppsläkare på en holländsk ostindiefarare. Tsunberugu-sensei - mäster Thunberg - lär i dag vara betydligt mer känd i Japan än i sitt eget hemland. Så har han också kallats "Japans Linné".

Under Thunbergs livstid var Svenska Ostindiska Kompaniet en framgångssaga. Men kompaniet hade hela sitt fokus på handeln med Kina. Japan var stängt för yttervärlden, med undantag för ett begränsat antal holländska och kinesiska handelsmän - och ett fåtal svenskar, som i likhet med Thunberg låtsades vara holländare.

(Detta hittills opublicerade anförande, som hölls på engelska, kommer inför jubileet att byggas ut till en längre essä. Kompletterande tips välkomnas till [email protected])


Lämna en kommentar på "Svensk-japanska förbindelser – med sjöfart och sjömän i fokus"

  • Marianne Wilson Svara

    Tornjorn ,amazing you have copied out the information I gave out from my Wikipedia. I am the fourth generation Swedish living in Japan from Fredrick Wahlgren as known as Captain John Wilson. He was my great grandfather. I have given more closer research regarding him. Congratulation to 150 year treaty between Japan and Sweden.

  • Christina Lundin Svara

    Intressant. Captain John Wilson var min morfars pappa. Historien om honom var kul att läsa om här.

  • Anonym Svara

    Mycket intressant. Japan är ett fantastiskt land som fortfarande är unikt.