Mitt namn är Paula Bäckdén. Jag är jurist och har jobbat i princip i hela mitt vuxna liv med juridik som berör sjöfartsbranschen och transportbranschen. Jag är advokat på Advokatfirman Vinge och sedan december 2023 är jag också Sveriges Dispaschör.

Jag har fått äran att bli kolumnist i Sjöfartstidningen och jag tänker ägna det utrymmet åt juridiska frågor som är relevanta för sjöfarten – ny lagstiftning, ett nytt rättsfall, internationella (juridiska) trendspaningar, men just denna första kolumn ska jag ägna åt frågan åt vad jag gör som Dispaschör.

Vad gör egentligen en dispaschör?

Redan 1750 fastställdes i Försäkrings- och haveristadgan att försäkringstvister, alltså tvister mellan en försäkringstagare och försäkringsgivare, skulle avgöras av en utredningsman som kallades dispaschör. 1752 utsågs Charles Hoffman till Sveriges förste dispaschör. I slutet av 1800-talet fanns fyra dispaschörer i Sverige: i Göteborg, Stockholm, Malmö och Härnösand. Idag finns en dispaschör och en biträdande som enligt lag ska ha sitt kontor i Göteborg.

Även om det inte framgick av lagen kom dispaschören även att göra utredningar om gemensamt haveri. Principen om gemensamt haveri, alltså fördelning av kostnader för att rädda det gemensamma äventyr som en sjöresa anses vara, anses ha funnits i vart fall sedan romartiden. Ett nog så spännande ämne, men medan utredning och beräkning av gemensamt haveri är vad dispaschörer, eller average adjusters, normalt sysslar med är det försäkringstvister som är den svenske dispaschörens huvudsakliga arbete.

Dispaschören ska nämligen, enligt sjölagen, avgöra tvister rör försäkringsersättning under en sjöförsäkring. Sådana tvister får inte prövas av en vanlig tingsrätt (förutom om dispaschen har överklagats dit). Dispaschören blir därför som en egen liten domstol som är expert på att tolka och bedöma sjöförsäkringar, alltså försäkringar som rör faror som finns i samband med en sjöresa, t.ex. kaskoförsäkring, P&I, varuförsäkring, fraktintresseförsäkring och liknande och helt vanliga båtförsäkringar.

Den som inte anser sig ha fått rätt ersättning under t.ex. sin kaskoförsäkring kan alltså vända sig till dispaschören med en ansökan om dispasch. Oftast är förfarandet helt skriftligt, dvs försäkringstagaren och försäkringsgivaren inkommer med några skriftliga inlagor var och sedan avgör dispaschören tvisten genom en dispasch, ungefär som en dom. Så är fallet framförallt om frågan rör hur försäkringsavtalet ska förstås. Om tvisten istället rör huruvida en båt blivit stulen och om ersättning ska utgå under en båtförsäkring krävs det kanske vittnesförhör och då håller dispaschören en muntlig förhandling.

Det var lite om vad dispaschören gör. Den som vill besöka mig är välkommen till dispaschörens kontor ”varje vardag utom lördagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton” som det står i dispaschörsförordningen, men det kan vara värt att slå en signal först!