Närsjöfarten en möjlighet i omstarten av EU

Många sjöfartsnostalgiker pratar ofta om de tider när det mesta av Sveriges gods gick längs med våra kuster. Det kan kännas länge sedan. Med en av EU:s längsta kuster och som en nation som är starkt beroende av vår export borde det vara en självklarhet även idag. 

Betydelsen av EU

EU är fortsatt Sveriges viktigaste handelspartner och runt 70 procent av vår export och 80 procent av vår import sker med andra länder i Europa. Mycket av detta gods går redan idag via sjöfart. Det vi dock kan notera är att det ofta får en förhållandevis lång landsträcka i Sverige. Här skulle man gärna se att sjöfartens nyttjandes för att godset kommer närmare slutdestination eller avgångshamn.

Exempelvis vet vi att i Skåne utgörs hela en tredjedel av den tunga trafiken genom länet av transittrafik till och från företrädvis Mälardalen och Norge. Här har region Skåne undersökt hur man kan minska också trycket på vägnätet genom att låta godset ta en längre sjösträcka. Detta har skett genom rapporten Förlängda sjöben som tagits fram inom ramen för Tripel-F.

Trängseln är stor även i våra storstäder så en lösning som kan minska lastbilstrafiken i storstadsområden är naturligtvis intressant även för mottagarstäderna. 

Vi ser att allt fler hamnar funderar i hur de kan erbjuda sina kunder nya sjöfartslösningar med sjöfart direkt från hamnen. Det är särskilt tydligt hos hamnarnas på Sveriges ostkust.

Även EU har länge haft en prioritet att flytta gods till sjöfart. Detta befästs återigen genom EU:s gröna giv och en förutsättning för att unionen ska nå sina klimatmål.

Konkurrensen mot lastbil ställer nya krav på sjöfarten

Vi känner alla till uttrycket just in time som innebär att godset in och ut ur produktionsenheter ska komma och lämna precis när det behövs. På så vis krävs inga lager och det blir ett effektivt flöde i produktionen. De flesta stora industrier har ännu idag den processmetoden. Detta innebär att om sjöfarten ska kunna bli aktuell behöver den kunna anpassas för att klara denna utmaning. Det kan innebära exempelvis hämtning vid fabrik dagligen för transport ner till hamnen och mellanlagring där innan varorna kan lastas på ett större fartyg.

Detsamma behöver ofta ske på mottagarorten. Ett sådant upplägg får inte heller bli dyrare än nuvarande upplägg än med lastbil. Detta innebär en utmaning för både hamnar och rederier men också helt nya möjligheter. Det kräver dock en helt annan dialog med kunderna om deras behov för att klara sin produktion än bara sälja en sjötransport. Det system med ekobonus som beslutades av regeringen i höstbudgeten 2019 kan utgöra ett bra stöd just vid start av nya transportupplägg.

Sjöfarten behöver vara grön och schysst!

Ett annat uppenbart krav från varuägarna är att sjötransporten är grön och schysst. Ska sjöfarten klara matchen mot den förhållandevis miljövänliga lastbilen behöver sjöfarten visa att den är ett grönare alternativ. Det har visat sig att flera transportköpare kan tänka sig att byta till sjöfart om detta kan ordnas. 

Många seriösa varuägare önskar också kunna följa upp att transporterna uppfyller grundläggande sociala villkor. Här välkomnar jag särskilt initiativet Responsible Shipping Initiativ där ett antal svenska lastägare gått samman för att säkerställa flera av dessa parametrar. Vidare har satsningar på tonnageskatt ihop med nya avtal mellan fack och arbetsgivare visat att det finns möjligheter att bygga nya miljövänliga fartyg också för närsjöfarten.

Försvårande för fartyg i kusttrafik

Dock finns idag en begränsning runt nyttjandet av reformen som kan verka försvårande för fartyg just i kusttrafik. Havsmiljöinstitutet har visat på att det idag är väldigt få fartyg som trafikerar Östersjön som har svensk flagg. Det är i själva verket fler fartyg som finns på Paris MoU svarta och grå lista än svenskflaggade fartyg. En bra satsning vore därför att stärk möjligheterna för fler ansvarsfulla rederier att bedriva kust- och närsjöfart med svenska fartyg. 

Det är ju viktigt att den ökning vi vill se av sjöfarten längs våra kuster är miljö- och klimatvänlig och med arbetstagare med goda villkor. Det finns alla förutsättningar för detta framåt.

Kommentarer

  • Peter Zoné

    För flera år sedan presenterades planer på en ”svensk Hurtigrut” som skulle gå mellan Trelleborg och en hamn i norr, jag har glömt vilket. Intresset från både de stora transportköparna och rederibranschen var sval, ”varför sluta i Trelleborg?” – ”godset ska inte dit, ska ut till mottagare ute på kontinenten” o.s.v.
    Kommer att låta som en riktig pessimist, tror på sjöfartens framtid, men man kan snacka om miljö och sociala aspekter i alla evighet, men får man inte till en förändring av kostnadsmassan så fraktas godset på lastbil i alla fall. Sjöfarten ( rederiernas kunder) får betala höga lotsnings- farleds- och isbrytningsavgifter, kostnader som övriga transportslag slipper.

  • Stefan Harrstedt

    Transportflödena i nord sydlig riktning är inte bara en logistikfråga. Det finns någon form av ironi i att människor i Mälardalen arbetar med att lösa Skånes problem med miljö & transittrafik till och från Mälardalen medan Mälardalens största privata arbetsgivare heter ”Scania” och industrin i Skåne välsignats med landets högsta elzonsavgift (och ändå klarar nätet inte att elektrifiera hamnarna i söder…). Är det inte dags att kombinera tankarna kring bättre logistikflöden med tankar kring vart industriproduktion bör placeras i ett avlångt land vars kunder och leverantörer till övervägande delen nås via transport söderut?

  • Pia Berglund

    Tack för era kommentarer. Ni har så rätt båda två. Uppgiften är inte enkel utan som ni beskriver komplex. Så länge man inte kan hitta lösningar som gynnar flera parter så blir det svårt. En fråga som ni nämner är ex. att konkurrensen med lastbilen är svår. Idag ser vi att lastbilar tar med sig gods genom Sverige upp till Mälardalen och Norge sedan blir returfrakten i stort sett gratis vilket försvårar för de rederier som vi få bra fyllnadsgrad i båda riktningarna. Jag tror lösningen ligger i att hitta bra logistikupplägg som både gynnar industrin och miljön först då kommer det hända. Håll utkik det kommer en del nyheter under hösten hoppas vi.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.