Svea introducerade nytänkande på Åbolinjen

svea_850509

Svea anländer första gången till Åbo den 9 maj 1985.

Den 7 maj 1985 döptes nybygge 470 vid Wärtsilä Helsingforsvarvet till Svea. Eftersom det ett år yngre systerfartyget Wellamo (nybygge 471) nu 30 år senare återförenas med Svea på Medelhavet kan det kanske vara av intresse att läsa om hur dessa färjor kom till. Följande presentation av nybygget Svea publicerades i Svensk Sjöfarts Tidning 25/1985.

Namn med traditioner

Namnet Svea har gamla traditioner, eftersom Stockholms Rederi AB Svea använde namnet första gången för ett lastfartyg redan år 1883. Följande Svea byggdes år 1900 och fanns med i bolagets flotta till år 1949. Även den tredje Svea i ordningen levererades som ett nybygge år 1966 och denna gång hissades rederiflag­gan på en toppmodern bilfärja för Eng­landslinjen.

På nya Svea hissades inte längre Sveabolagets rederiflagga, i stället vajar där en med Johnsonlinjens välkända emblem. Sveabolaget, som regelbunden trafikerat på Åbo sedan 1918, övertogs nämligen 1981 av Johnson Line. Sveas andel av Silja Line över­gick sålunda till Johnson Line som efter att Bore år 1980 upphört med passagerartrafik nu ägs till andra hälften av Effoa.

svea_850509_img501

Birgit Nilsson och Martin Saarikangas vid dopet den 7 maj 1985.

Döpt av hovsångerska

Dopet förrättades av hovsångerskan Birgit Nilsson som önskade fartyget lycka och till­räckligt med vatten under kölen på fredliga hav. Därefter gjordes en kortkryssning till vattnen söder om Helsingfors kassun där varvschefen Martin Saarikangas överlät far­tyget till beställaren Oy Silja Line (Finland) Ab, företrädd av VD för Johnson Line, Rune Smedman, samt Silja Lines VD, sjöfartsrådet Harry Österberg. För Siljas räkning över­räcktes dessutom en check på 40.000 mark till Stiftelsen för personalen vid Oy Wärtsilä Ab Helsingforsvarvet som tack för ett välgjort arbete.

svea_850509_img504 svea_850509_img505

Flaggskifte utanför Helsingfors den 7 maj 1985.

Den första ordinarie turen avgick den 13 maj från Åbo. Tills systerfartyget, nybygge 471, i slutet av året levereras trafikerar Silja Star tillsam­mans med Svea. För att utjämna kapaciteten mellan de båda fartygen kör långtradarfärjan Gunilla enligt samma turlista som Silja Star under högsäsong.

Svea beställd som Wellamo

Kontrakt på leverans av två bilfärjor teck­nades i april 1983 mellan Effoa, Johnson Line och Wärtsilä Helsingforsvarvet. Kölsträck­ningen av den första, NB 470, skedde i början av januari 1984 och sjösättningen ägde rum i september. NB 471 (Wellamo) kölsträcktes i maj 1984 och sjösättningen skedde i mars 1985.

Ursprungligen var det meningen att NB 470 skulle levereras till Effoa, men leveransord­ningen kastades om, enligt beslut förra hös­ten. En väsentlig orsak till detta beslut var att kunna garantera kontinuerlig sysselsättning för besättningen på Svea Corona som inchar­trats för linjen efter den gamla Svea Coronas försäljning till Sundance Cruises Inc. Kon­traktet för den nya Svea Corona, som för öv­rigt ursprungligen hetat Wellamo och är sys­terfartyg till ”fransyskorna” Silja Star och Svea Corona, går nämligen ut till sommaren.

svea_850509_img497

Svea och Svea Corona i Åbo den 9 maj 1985.

Specialdesignad för Åbolinjen

Svea har planerats enkom för snabbtraden Stockholm–Mariehamn–Åbo. Tidtabellen medger ett up­pehåll på endast en timme i Stockholm och två timmar i Åbo. Under denna tid skall nya förråd tagas ombord och avfall och tvätt lämnas iland. Dessutom skall man lossa och lasta sammanlagt över 600 personbilar under högsäsong och ibland mer än 100 långtradare.

Proviant tas ombord i en container som med hjälp av en specialbyggd kran på däck 9 lyfts direkt från kajen till fartygets förråd. Lastning och lossning har gjorts smidigare ge­nom att delvis skilja åt personbilar och långtradare på skilda däck.

Färjornas storlek har krävt omfattande ändringsarbeten på kajer och ramper i alla de tre hamnarna Stockholm, Mariehamn och Åbo. I Åbo har dessutom terminalen byggts ut och trafiken på terminalområdet lagts om.

Samma princip som Mariella

Vid disponeringen av Sveas utrymmen har man gått in för en liknande fördelning mel­lan allmänna utrymmen och hyttavdelningar som på Mariella. Svea har liksom Mariella elva däck med skilda hytt- och restaurang­däck. Linjerna som färjorna trafikerar är dock olika. Helsingforslinjen är en långt mer utpräglad kryssningslinje än Åbolinjen, som kan karaktäriseras som en blandning av alla olika kategorier av last och passagerare. Det­ta tillsammans med att Mariella endast kör natturer medan Svea är både dag- och natt­båt, gör att fartygen i många grundprinciper skiljer sig från varandra. Sveas hyttkapacitet på 1.625 bäddar är i förhållande till det max­imala passagerarantalet på 2.000 personer nå­got mindre, men jämfört med de tidigare Åbobåtar­na är ökningen dock över 100 procent.

Även Silja har utgått från de olika konsu­mentgruppernas önskemål och behov när far­tyget planerades. I många detaljer, som till exempel inredning, har man tillämpat erfarenheter från Helsingforslinjens Silvia Regina och Fin­landia. Silja har traditionellt satsat på kvalitet och man anser att en resa mellan de båda län­derna inte behöver vara enbart en resa utan en upplevelse som omfattar rekreation, nöjen och rikligt program.

Inredningsytan är på cirka 19.500 kvadratmeter och utrymmena av samma klass som på kryss­ningsfartygen. Ett visst släktskap med varvets kryssningsfartyg kan också skönjas i Sveas ovanligt runda och svepande linjer, ett tecken på att rent estetiska värden även kan kombi­neras med ändamålsenlighet och effektivitet.

Expanderande konferenssektor

Tills vidare har det rått underkapaci­tet beträffande konferensutrymmen ombord. Finlandia och Silvia Regina har under vårens lopp fått sin konferenskapacitet utökad från 250 till 600 platser per fartyg, vilket ger en bild av den mycket starkt ökade efterfrågan av denna serviceform. Med 446 platser var räk­nar man att även de nya Åbobåtarna kan möta det ökade trycket. Flexibilitet är nyckel­ord vid arrangemang av konferensutrymmen och Sveas konferensutrymme för 360 personer kan också delas i sex kabinett. Dessa ligger mid­skepps på däck 8. Förut finns dessutom sju grupparbetsrum av varierande storlek, varav ett är synnerligen högklassigt inrett och till­tänkt som kabinett för sammanträden på sty­relsenivå.

Under den del av sommaren då turister och semesterfirare dominerar fungerar en del av konferensutrymmena som sommarcafé och en del som sleep-in utrymme för däckspassa­gerare. I den aktre ändan av arkaden på däck 8 finns Top Shops butiken som inklusive för­råd upptar en yta på 680 kvadratmeter.

svea001_850509

Imponerande restaurangkoncept

Det mesta imponerande utrymmet ombord är säkert enligt de flestas åsikt à la carte res­taurangen La Coupole och drinkbaren Bar Fontana. La Coupole är belägen längst förut på däck 7 och har plats för 480 personer. För mindre sällskap finns flexibelt arrangerbara kabinettutrymmen och i anslutning till matsa­len en aperitifbar. I den förliga delen av den 900 kvadratmeter stora salen finns ett dansgolv och estrad för orkester. Ett panoramafönster på nästan 80 kvadratmeter, som går över en stor del av hela frontskottets bredd, är gemensamt med Bar Fontana på däck 8.

Arrangemanget följer samma princip som i Helsingforsbåtarna: Ba­rens golvyta är utformad så att en stor öpp­ning lämnats förut ovanför dansgolvet. Detta åstadkommer en fantastisk effekt av rymd och ljus som ytterligare förstärks av de stora fönstren.

På bägge sidor om dansgolvet går trappor upp från restaurangen till baren. Bar Fontana är mycket smakfullt inredd med jugendinspi­rerad belysningsarmatur och ornament och innehåller ovanliga inslag som små fontäner och stora blomsterarrangemang. Tillsam­mans med lobbyutrymmet Club Fontana, som även kan avskiljas för privata tillställ­ningar, rymmer baren 275 personer.

Både däck 7 och 8, där de flesta publika pas­sagerarutrymmena är belägna, har mycket enkla planlösningar. På vardera däcket för­binder en bred korridor eller ”arkad” på styr­bordssidan de aktra och förliga trappupp­gångarna. Samtidigt är alla aktiviteter om­bord placerade i ändarna av och längs dessa promenadstråk. Längs med dessa finns kruk­växter och fåtöljer utplacerade och på väggar­na hänger teckningar och akvareller av bland annat gamla Svea- och Johnsonfartyg. 

svea003_850509 svea004_850509

Om man följer arkaden på däck 7 från La Coupole akterut kommer man till den tradi­tionella cafeterian Cafe Prisma med 150 platser. Längst akterut finns smörgåsbords­restaurangen Delica för 306 gäster. En avdel­ning akterut kan avgränsas enligt behov och en stor del av den aktra väggen består av ut­siktsfönster. Granne med Delica finns gourmetrestaurangen Culinar med 34 plats­er. Alla restauranger är placerade så att de direkt kan betjänas av köket som upptar midskeppssektionens babordssida av däck 7.

Från den aktra restaurangen har man visuell ­kontakt med barnens lek- och skötrum Pallo­Boll, så att föräldrarna har möjlighet att äta i lugn och ro och ändå ha barnen under uppsikt.

svea_850509_img513

Disco och bastu under bildäck

På däck 2 har man inrett en bastuavdelning med olika stora bastur: två handikappvänliga familjebastur, en konferensgruppsbastu och två stora allmänna bastur. Simbassänger finns både för barn och vuxna och som alter­nativ finns en bubbelpool. Till avdelningen hör dessutom en bar med 36 platser.

Längst ned, på tanktaket eller däck 1, står Fun Fun Disco till passagerarnas förfogande med discomusik, dans, bar och filmmöjlighe­ter.

Vid planeringen av fartyget har besätt­ningens trivsel och rationella arbetsförhållanden spelat en viktig roll. Ombord finns 120 hytter med sammanlagt 180 bäddar för befäl och manskap. Dessa har alla egen dusch och toalett och är av hög standard. Inredningen omfattar också simhall, tre bastur, fritids­rum, dagrum, gymnasium, serviceutrymmen och eget diskotek.

Långtradarchaufförerna har en egen mäss på däck 4 intill officersmässen och bastu nära hytterna på däck 5.

Plastkort i stället för nyckel

Entrehallen på däck 4 är den största som nå­gonsin funnits på Silja Lines fartyg. I entre­hallen finns Information och kiosk och intill den en avdelning med couchetter, det vill säga 188 avgiftsfria liggplatser. De tre hyttdäcken ovan bildäck är indelade i två avdelningar: akterut finns besättningens utrymmen och förut passagerarnas.

Allmänt kan konstateras att hyttstandar­den på vårens båda nybyggen Mariella och Svea är på samma höga nivå. Generellt har hytterna blivit större och bäddarna har huvudsakligen placerats i samma plan.

Låssystemet har förnyats på båda fartygen som en följd av det stora anta­let försvunna nycklar på tidigare färjor. Nyc­keln utgörs av ett plastkort med hål stansade efter ett system som identifieras av låset. För varje lås finns ett antal färdiga kort, när kor­ten har slitits ut eller förkommit ändras kombinationen i låset genom ett enkelt handgrepp och nya nycklar kan stansas ombord. Besparingen jämfört med ett låsbyte är uppenbar. 

Ett nödkommunikationssystem av liknan­de typ har likaså installerats i alla hytter på båda fartygen. Genom att trycka in en knapp aktiveras en inbyggd mikrofon och man kan begära hjälp från informationen eller bryg­gan. 

svea_850509_img509

Siljas hyttkategorier motsvarar helt Vi­kings. Ombord på Svea finns två redarhytter på däck 6 längst förut med separata sov- och dagrum. Dessutom ha man egen betjäning. Lyxhytternas antal är 34 och de är belägna förut på däck 5 och 6. 

Standardhytternas yta är 8,5-9 kvadratmeter och finns på däck 2, 4, 5 och 6. Största delen är dubbel­hytter med en eller två extra pullmanbäddar. En nyhet är enkelhytterna som försetts med en extra bädd.

Även på Svea har man specialhytter för rörelsehämmade och allergiker. De är något större än standardhytterna och belägna på däck 4, nära entrén.

Separat personbilsdäck

Det separata personbilsdäcket på däck 4 är en nyhet för Siljafärjor. Från däcket kommer bilburna passagerare behändigt in till entré­hallen och man slipper trängas bland långtra­dare och bussar vid förflyttning till och från bilen. Kapaciteten är cirka 40 personbilar som körs upp via en fast ramp i hamnen.

svea_850509_img511

Det stora bildäcket har sju körfiler med 900 löpmeter för enhetslast. Räknar man med de upphissbara personbilsplattformarna ökas fillängden till totalt 1.200 meter. Uttryckt i bilar betyder detta ett maximiantal på cirka 400 per­sonbilar eller alternativt cirka 60 långtradare. Som hjälpmedel vid lastning av tunga fordon finns ett Interring anti-heeling system. 

Avancerad brygga 

En kontinuerlig utveckling, som inleddes med Bore I, och sedan uppdaterades på ”fransys­korna” och senare Finlandia-typen, har lett till den design på brygga som Svea nu har. En av drivkrafterna bakom utvecklingen har va­rit Silja-befälhavaren Kari Larjo, som tillsammans med övrig bryggpersonal ständigt utarbetat nya förbättringar som sedan utnyttjats i full om­fattning vid ett nytt färjeprojekt. 

På Sveas brygga har navigatörerna framför sig liknande typ av U-formade pulpeter som på Mariella. Bryggan är heltäckt med god sikt runt hela horisonten och ute på bryggvingarna finns pulpeter för manövrering till och från kaj. 

svea_850509_img508

Ett problem för navigatörerna på en ut­präglad skärgårdsrutt som denna, med endast en timmes körning i öppen sjö över Ålands hav, har varit radarutrustningen. På Siljas fartyg har flera olika fabrikat använts och in­körningsperioden har alltid varit svår. Främst har detta berott på att radaranläggningarna aldrig genast fungerat tillfredsställande på de kortaste räckvidderna som är viktigast i trånga skärgårdsfarleder. Problemet med clutter har varit störst men med en antenn på backen har man kunnat reducera detta betydligt.

Sveas radarutrustning är tillverkad av Krupp Atlas Elektronik och består av en an­tenn på backen, en på bryggtaket, en i masten och en i aktern samt tre radarskärmar med slavradar på bryggvingarna. Radarantennen i aktern är till stor hjälp när fartyget backar in till kajen. En radar är utrustad med ARPA. Ett projekt under arbete är att med hjälp av en ”external computer” utnyttja navigationslin­jer i ett rullande system för hela farleden.

Maskineri

Sveas huvudmaskineri utgörs av fyra Wärtsi­lä-Pielstick 12PC2-6V dieslar som var och en utvecklar 6.600 kW vid 520 varv per minut. Via två reduktionsväxlar är de parvis koppla­de till två fyrbladiga propellrar med ställbara blad och moderat skew, diametern är 4,5 meter.

svea_850509_img515

Till varje avgasrör från huvudmotorerna är en ångpanna installerad som vid behov kan kompletteras av två oljeeldade pannor. För­utom tjockolja kan de också använda spillol­ja som bränsle med reducerad kapacitet.

Hela maskineriet använder samma bränsle, tjockolja (380 c St), som värms upp till cirka 130 grader C. Bränsleförbrukningen rör sig om ca 70 ton per dygn totalt, varav hjälpmaskineriets andel är cirka 11 till 12 ton.

Hjälpmaskineriet består av fyra Wärtsilä 6R32 dieslar kopplade till var sin Strömberg generator på 2.500 kVA. Hjälpmotorerna har en effekt på 2.045 kW vid 750 varv per minut.

svea_850509_img516

Övervaknings- och alarmsystem för maski­neriet är betydligt mer avancerat än vad klassificeringssällskapet fordrar för obemannat maskinrum. Det är ett mikroprocessorbase­rat, distribuerat automationssystem som be­står av 19 självständiga processkontrollsta­tioner med totalt 1.400 alarmpunkter. Några av de viktigaste funktionerna är mätning och alarmering, huvudmaskineriets automation och temperaturkontroll, hjälpmaskineriets dieselgeneratorautomation, logik för stand­by-pumpar samt ballast- och bilgekontroll. Systemet är av typen Selma och tillverkat av Strömberg. Till kringutrustningen hör bland annat färg-TV-monitorer, fem tangentbord samt två printrar.

Egenskaperna vid manövrering till kaj har förbättrats ytterligare genom en thruster i aktern och två i fören. De förli­ga har en diameter på 2,4 meter och drivs av 1.320 kW elektriska motorer. Den aktra har en diameter på 2 meter och en drivmotor med effekten 880 kW.

Passagerarnas komfort är tryggad i alla vä­der eftersom fartyget utrustats med utfällba­ra fenstabilisatorer.

Sveas skrovlinjer är utformade för att åstadkomma ett så litet svall som möjligt vid alla olika trim- och fartförhållanden. I hela Stockholms skärgård och i vissa delar av den Åboländska och Åländska finns dessutom fartbegränsningar.

Avfallet från toaletterna bryts ned i ett bio­logiskt reningsverk och slammet lämnas iland. En hydraulisk avfallscontainer med soppress finns på bildäck för att snabbt kunna tömmas iland.

svea_850906_img500 Svea_1987

Svea idag

Svea var den första och samtidigt den sista bil- och passagerarfärjan som levererades med Johnson Lines skorstensmärke.

Svea heter numera Mega Smeralda och går i trafik för Corsica Ferries. Systerfartyget Wellamo, senare omdöpt till Silja Festival, har nyligen sålts av Tallink till samma ägare som 2008 köpte Color Festival (ex Svea). Fartyget har döpt om till Mega Andrea.

Mer om Svea och Wellamo och deras vidare öden och äventyr kan man läsa på Fakta om fartyg.

Kommentarer

  • Micke Asklander

    Svea och Wellamo är två systrar jag trivdes att åka med.
    Passade bra på Åbo linjen, men i boken om Silja Line 50 år så står på sidan 145, I stället byggdes dom misslyckade M/S Wellamo och M/S Svea, vilket jag alltid undrat, vad var det som var så fel med don enligt vissa personer?

  • C D

    Fantastiska båtar som var skräddarsydda för sin linje, såväl tekniskt som utrymmesmässigt. Fina personalutrymmen och lättlastade bildäck.
    Är glad över att ha fått fem goda år i tjänst på Festival. Bytte sedan till Symphony, som förvisso var fräschare, men hade sämre personalutrymmen och en kvalitetskänsla som inte alls motsvarade de bägge Åbo-systrarna Svea och Wellamo.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.