”One of the finest passenger ships ever built”

Vad är det egentligen som gör Kungsholm från 1966 så speciell i svensk sjöfartshistoria? För dem som inte var yrkesverksamma på den tiden, vilket även gäller undertecknad som nyss hade börjat skolan då fartyget levererades, kan det vara svårt att förstå den ”hype” (som man kanske skulle säga idag) detta nybygge gav upphov till.

Jag kan ta ett exempel som ligger oss nära. När jag bläddrade i gamla årgångar av Sjöfartstidningen kom jag av en slump in på året 1966. Det året utkom den 9 maj ett extranummer mellan numren 18 och 19, som fick numret 18 1/2. Denna tidning på 60 (!) sidor handlade bara om ett ämne, nybygget Kungsholm. Det skulle vara frestande att påstå att detta är den enda gången i tidningens historia som vi har gett ut en hel tidning om ett enda nybygge, men det vågar jag inte göra eftersom jag inte har plöjt igenom alla 111 årgångar. Jag minns att vi någon gång med tidningen har bifogat en separat bilaga på något tiotal sidor som behandlar ett nybygge, men en hel tidning kräver förvisso ett väldigt speciellt fartyg.

sst_18_1_2_1966

Kungsholm var onekligen ett mycket speciellt fartyg. Som sagt, detta var långt före min tid, men om vi förflyttar oss nästan 50 år bakåt i tiden och läser vad vår dåvarande chefredaktör Ture Rinman skrev på ledarplats i nummer 18 1/2 så börjar bilden kanske klarna:

Kring ”Kungsholm” 

Svenska Amerika Liniens tonnagepolitik inom passagerarfarten kan med hänsyn till målsättningen inte kallas aggressiv, men den är djärv, och det är inte att förvåna sig över att den i växande utsträckning engagerat omvärldens intresse och speku­lationer. I ett uttalande på nästa sida tecknar direktör Erik Wijk för första gången offentligt dess konturer och bakgrund. Som ett led i ett ur internationell bedömningsvinkel sensationellt ny­byggnadsprogram kommer planeringen av nästa passagerarfartyg troligen att påbörjas redan inom några månader.

Det är främst av två skäl man strävar efter att pressa intervallerna mel­lan leveranserna av nya fartyg till det praktiskt och ekonomiskt minimala. Med den speciella och mycket kräsna kryssningspublik man under årens lopp byggt upp är det angeläget att Svenska Amerika Liniens fartyg alltid representerar det yppersta av vad den samtida utvecklingen kan erbjuda – och för att kunna uppnå det är det i sin tur önskvärt att kunna hålla en väl intrimmad och sammansvetsad projekteringsavdelning kontinuerligt syssel­satt, vilket inte är möjligt om beställningsintervallerna blir utdragna.

En politik, som går ut på att med korta mellanrum bygga nya ”toppfartyg” och undan för undan sälja existerande en­heter, vilka nödvändigtvis befinner sig i minst sagt förstklassigt skick, aktualiserar risken av att draga på sig en konkurrens av självförvållat besvärlig art. Direktör Wijks syn på det proble­met rymmer en intressant bedömning av vissa utvecklingstenden­ser inom kryssningsfarten.

För en bredare allmänhet begränsas till äventyrs intresset för Kungsholm av vetskapen att hon främst är byggd för en ut­ländsk publik och sällan kommer att ses i svensk hamn. Vi har bett direktör Wijk att med några ord peka på den ekonomiska betydelse fartyget faktiskt har från svensk synpunkt, och vi åter­ger hans uttalande här: 

”Vårt nya flaggskepp är frånsett allt annat också ett aktuellt exempel på rederinäringens roll som exportindustri. Huvudsak­ligen finansierad och byggd utanför Sverige kommer hon att tillföra landet betydande valutainkomster och utgör på så sätt ett flytande realvärde, som kommer att bidraga till en förbättring av betalningsbalansen.” 

Den presentation av Kungsholm, som lämnas i detta nummer, är främst av sakligt och tekniskt beskrivande art. Till fartygets personlighet, sådan den förmedlas genom färgavstämningar, materialval, den konstnärliga utsmyckningen och idéutformning­arna över huvud taget – allt väsentliga ting för ett dylikt fartyg – hoppas vi kunna återkomma i ett senare sammanhang. Den bild, som växer fram ur de följande sidorna, ger emellertid rikliga tillfällen till intressanta studier och jämförelser för den, som följt utvecklingstendenserna inom den oceangående passagerar­farten. Inte minst gäller detta planlösningen av hyttdäcken, i detalj och i stort ett av de vägande argumenten för omdömet: ”one of the finest passenger ships ever built”.

Detta skrev alltså tidningens chefredaktör Ture Rinman i maj 1966. Intressant är att Svenska Amerika Linien hade för avsikt att bygga fler passagerarfartyg, vilket visar att man insåg kryssningssjöfartens potential. Det blev tyvärr inga fler fartyg och att sedan Svenska Amerika Linien, på den tiden ett av de finaste kryssningsrederierna i världen, lades ned 1975 är en annan historia.

När jag skriver denna blogg verkar fartygets öde vara beseglat. Före detta Kungsholm lär nu ligga utanför den beryktade beachen i Alang, där så många mer eller mindre kända fartyg mött sitt öde.

Kommentarer

  • Lennart Savehed

    Kan ni lägga ut detta nummer digitalt alt. göra ett nytryck. Skulle uppskattas av oss spm sörjer nu ett av världens vackraste fartyg

    • Lasse Kaila

      Instämmer, det skulle vara mycket intressant läsning! Undrar hur man såg på den hårdnande konkurrensen från flyget år 1966…antagligen hade man stort förtroende på den egna produkten eftersom man ville bygga allt flere fartyg.

      • Thomas Larsen

        Jag hade gärna köpt ett ny tryck utav denna tidningen, även digitalt!

  • Henke

    Nagon som vet varfor SAL la ner sin passagerartrafik och inte istallet fullt ut satsade pa kryssningstrafik?
    trogna kunder fans det ju tydligen och kryssningsbranschen var ju etablerad sedan nagra ar.

  • Anonymous

    Instämmer med Lennart

  • Roland

    borde ju i såfall passa bra i samband med hennes jubileum för att hedra minnet av henne

  • Kent Gustafson

    Den som en gång varit ombord på ett sådant magnifikt fartyg, glömmer det aldrig..

  • Lasse Flyckt

    Instämmer med Lennart Savehed!!

  • Mariner

    1975 meddelade Broström att de behövde lokal bemanning för sin kryssningstrafik och om de inte fick det var de tvungna att avveckla den trafiken. Gunnar Karlsson SSF svarade i förhandlingarna: Avveckla! Så blev tyvärr fallet. Om Broström hade fått en likadan uppbackning som de norska rederierna fick, hade detta kunnat vara en intressant svensk sektor idag.

    • Albin

      Var det inte 1975 som Broströms gick i konkurs?

  • Staffan Jeppsson

    Stor sorg att vi inte lyckades rädda Kungsholm!
    Fotot hämtat från Facebook.

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.