Det var inte helt oväntat att STX Finland beslöt att lägga ned sitt varv i Raumo. De order som finns kommer man att slutföra men sedan är det slut. Därmed går en lång epok i graven.

Raumo har sedan mitten av förra seklet präglats av två starka industrier – massa- och papperstillverkaren Rauma-Repola samt varven Rauma-Repola och Hollming. Efter många fusioner och ägarbyten har varvet småningom blivit STX och pappersbruket UPM. 

Pappersindustrin i Raumo har, liksom på många andra håll i Finland och Sverige, drabbats av kapacitetsnedskärningar. Samtidigt har det inte heller gått bra för stadens andra stolthet, varvet, eller snarare för dess ägare STX Finland.  

Nedläggningen av Raumovarvet innebär att omkring 700 personer förlorar sina jobb. För en stad i Raumos storlek med 40.000 invånare är det givetvis katastrofalt att förlora en så stor arbetsgivare. 

Näringsminister Jan Vapaavuori säger att staden kan få olika statliga stödåtgärder, och förklaras ett ”område i akut strukturomvandling”. Han är dock optimistisk och tror att ny affärsverksamhet kan inledas på varvsområdet. Han lär bland annat ha fått indikationer på att Rolls-Royce har intresse av att utvidga sin verksamhet i Raumo, där företaget tillverkar propulsionsenheter och däcksmaskiner.

Vettigt beslut

Det är omöjligt att veta vad som har försiggått i kulisserna när STX Finlands ägare har beslutat om de finländska varvens framtida öde. Minister Vapaavuori har sagt att  bolagets ägare inte har satsat tillräckligt mycket på att utveckla verksamheten. Enligt STX Finlands vice vd Jari Anttila har olika alternativ granskats. Ett av dem var att sälja varven och ett annat att försöka fortsätta med två varv. Det bästa alternativet visade sig slutligen vara att koncentrera verksamheten till Åbo.

Med den knapphändiga information som finns tillgänglig verkar det vara ett vettigt beslut att satsa allt på ett kort och då välja den anläggning som har den bästa infrastrukturen, modernaste faciliteterna och den bästa potentialen att utvecklas. Åbovarvet kan bygga ultrastora fartyg och varvet är i princip modernt och rationellt. Det krävs givetvis kontinuerliga investeringar för att upprätthålla effektivitet och konkurrenskraft – något som kanske har blivit eftersatt under de tunga åren som gått.

För underleverantörerna torde det vara egalt om STX Finland har verksamhet i Åbo och Raumo eller enbart i Åbo. Volymerna blir inte större av att det finns två varv. Det viktiga är att det finns ett varv som har tillräcklig beläggning för att utnyttja sin kapacitet effektivt.

Lär av konkurrenterna

Viktigt är också att Åbovarvet fortsätter att satsa på kryssningsfartyg – men givetvis utan att utesluta andra typer av fartyg som kräver specialkunnade. Här lyfts ofta isbrytande fartyg för arktiska förhållanden fram som ett starkt område. Av de finländska stora varven har Åbovarvet de bästa förutsättningarna att lyckas på en marknad som blir allt tuffare när de europeiska varven trängs längre in i sina hörn av varv i Asien.

Nu handlar det också om att lära sig av de som lyckats. Om varven i Italien, Tyskland och Frankrike fortfarande kan få nya beställningar på kryssningsfartyg kan det inte heller vara omöjligt för Åbovarvet. Få varv i världen har samma renommé för kvalitet och punktlighet. Om det visar sig att varv i andra länder kan offerera stora och avancerade kryssningsfartyg till betydligt lägre priser än Finland bör detta utredas grundligt och förutsättningslöst.

Att andra varvsnationer har lyckats men inte Finland beror antingen på att de andra varven är effektivare eller att konkurrensen inte sker på lika villkor.

Det torde inte råda väldigt stora skillnader i arbetskraftskostnader jämfört mellan exempelvis Finland och Tyskland, så det kan knappast vara därför som Meyer Werft har tagit hem många nya order när STX Finland misslyckats. Inköpspriserna på komponenter, utrustning och stål är också de samma.

Återvinna kundernas förtroende

STX Finland kan också ha lidit av bristande förtroende på marknaden. Rederierna har kanske inte vågat beställa speciellt kryssningsfartyg på grund av all den turbulens som varit rådande. Nu kansake varvet äntligen får arbetsro.

Nu gäller det alltså för STX Finland att utvärdera varför man inte har lyckats. Om det verkligen är så att verksamhetsförutsättningarna för varv i Finland skiljer sig från till exempel Italien eller Tyskland ska detta analyseras och korrigeras på ett sätt eller annat. Om STX Finland inte är lika effektivt ska skillnaderna likaså analyseras.

Nu gäller det för STX Finland att snarast möjligt komma igen och återfå marknadens fulla förtroende och därmed ta hem nya beställningar. Även om beställningarna av kryssningsfartyg har halverats på grund av finanskrisen är kryssningssektorn fortsättningsvis expansiv. Den har bättre framtidsutsikter än många andra sektorer inom sjöfarten och nya kryssningsfartyg kommer att behövas även i framtiden.