En dag på Donsö

Den snabbgående färjan Valö är ett av Styrsöbolagets fartyg som går i trafik till Donsö.

Jag hade för några dagar sedan tillsammans med en kollega nöjet att besöka Donsö och hälsa på några av de rederier som har sitt kontor på ön. Det var en ganska blåsig dag med vind från väst på drygt 10 meter per sekund – de härdade öborna ansåg inte att det var speciellt mycket – men från ön var utsikten över Västerhavet imponerande med brytande vågtoppar så långt ögat kunde nå. Jag har själv mina rötter i en helt annan skärgård, där man likaså sysslat med sjöfart sedan urminnes tider, och när jag ser den omedelbara närheten till det upprörda och stora havet tror jag mig förstår vad det har betytt och fortfarande betyder för ön. Det har inte enbart dikterat livsvillkoren för öborna, det har också i alla tider utgjort en källa till utkomst, oberoende av om vi talar om fiske eller sjöfart.

Förutom den fantastiska miljön noterade jag en annan intressant sak nästan omedelbart efter att jag steg iland från färjan och hade fast ö-mark under fötterna. Donsö är ett aktivt skärgårdssamhälle med liv och rörelse även denna helt vanliga vintervardag. Överallt såg jag folk på väg, små elbilar körde omkring och det dröjde inte heller länge innan jag noterade några bekanta ansikten med anknytning till vår shippingkrets. De flesta skärgårdssamhällen och öar som jag har besökt vintertid har varit tämligen tysta och man har inte sett så många livstecken, åtminstone inte utomhus. Här utgör Donsö ett undantag.

Utan att ha några som helt empiriska belägg för mitt påstående så är jag rätt säker på att det är sjöfarten som gör Donsö till ett aktivt och livskraftigt samhälle. Närheten till Göteborg är förstås en fördel och ön har frekventa färjeförbindelser till Saltholmen, där både buss och spårvagn ansluter om man föredrar att åka kollektivt. Givetvis använder sig många donsöbor av egna båtar för att ta sig till fastlandet.

Men tillbaka till sjöfarten. Intill hamnen finns ett antal rederikontor som sköter en betydande del av den svenskägda produkttankerflottan. Däremot sköts befraktningen i stor utsträckning från kontor i Göteborg.

Inom en radie på drygt 100 meter från hamnen finns Donsötank, Terntank, Sirius, Furetank, Veritas Tankers, Älvtank, Swedia och Vinga Ship Management. Några andra donsörederier som Ektank, Oljola och Northern Offshore Service har sina kontor på fastlandet.

Gemensamt för alla dessa rederikontor på ön är den gemytliga och familjära stämningen. Rederierna är familjeföretag som byggts upp, drivs, förvaltas och utvecklas av entreprenörer i flera generationer. Givetvis hör det till att ägarna arbetar på kontoren eller ombord på fartygen. Men låt inte de ombonade kontoren och den trivsamma stämningen ge en felaktig bild av själva affärsverksamheten. Om det är något som man kan här på ön så är det shipping. Donsörederierna är mycket bra på affärer, vilket givetvis är den grundläggande faktorn för framgång.

När man sedan tittar på vad dessa rederier gör är det ganska klart att de utgör motorn för innovationer med anknytning till energieffektivitet, miljösmarta lösningar, effektiva sjötransporter och kvalitetssjöfart. Deras inflytande på produkttank är inte enbart nationell. Donsöflottan förknippas med kvalitet och pålitlighet åtminstone i hela norra Europa. Den sätter en ”donsöstandard” som många tankrederier på andra håll i världen har svårt att nå upp till.

Eller vad sägs om detta: Terntank har under 2016 tagit leverans av tre LNG-drivna tankfartyg. Furetank har låtit konvertera ett av sina tankfartyg till LNG-drift. I order finns ytterligare 11 tankfartyg för donsörederier. Aktiviteten på ön är anmärkningsvärd!

Samtidigt vill jag betona att det inte enbart är på Donsö som det svenska kunnandet inom produkttank finns. Vi har rederier som exempelvis Tarbit Shipping, Stena Bulk, Concordia Maritime, Thun Tankers och Wisby Tankers, som alla bidrar till att positionera Sverige som en viktig leverantör av kvalitetssjöfart inom produkttank.

ternsund_lng-tank_DSC1708