Förändring är det enda konstanta

Fem år och ett 40-tal bloggar senare börjar det bli dags för vaktskifte på bloggposten.

Att blogga och skriva kolumner är kanske lite som att komponera musik, man har en viss mängd idéer och uppslag i huvudet som räcker ett tag men förr eller senare så kommer man på sig själv med att inse att ”den där smarta idén den har jag redan skrivit om!” Påminns om Tomas Ledin som kom  springandes till sin kloka fru Marie med en ny låt. Trodde han. ”Den skrev du ju för fem år sen Tomas!”

Men sen finns ju såna som Elton John där idéerna aldrig slutar rinna till.

Innovation handlar ju om att tänka och komma på nya saker hur problem kan lösas. Helst då lite utanför boxen, som man säger idag.

Det finns olika typer av innovation och upptäckter. Dels de som är sprungna ur ett uttalat behov, ett problem som måste lösas här och nu, men även helt nya upptäckter som exempelvis elektricitet eller ångkraft. Där några kluriga hjärnor känt att de med märkliga naturkrafter var nåt enormt på spåren, men att de ännu inte insåg vad det kunde användas till. Som med tiden visade sig vara tämligen fiffiga!

 Turbinhjul i vattenkraftverk i Rjukan, Norge. Foto: Ulf Svedberg

Belackarna trängs i främsta ledet när något nytt dyker upp, som i den omedelbara kontexten inte fyller någon direkt funktion. ”Vad skall det där vara bra för?” ”Ingen har frågat efter sånt!” ”Det vi gör måste vara behovsstyrt!” ”Det låter dyrt!” ”Finns det med i budgeten?” ”Är det verkligen vårt uppdrag?”

De flesta företag, myndigheter och organisationer sysselsätter sig med ett uppdrag eller koncept som bör bedrivas på rimliga affärsmässiga grunder. När ekonomer och HR-folk tolkar detta, kokar det oftast ned till att bedriva verksamheten till lägsta möjliga kostnad eller som det populärt heter ”kostnadseffektivt”. I det sammanhanget får det inte finnas ”luft i systemet”. Poster som inte är budgeterade långt i förväg finnes helt enkelt inte! Horisonten skall synas helst i treårsplaner. I hierarkin placeras strategiska chefer på olika nivåer vars uppgift är att bedriva verksamheten enligt plan och inrapportera avvikelser.

Att i denna miljö lämna utrymme för innovativa ”luftiga” tankar är ett direkt kontratänk mot hela affärsmodellen som den ser ut i de flesta företag och myndigheter. 

Jag har skrivit om detta tidigare. En rad stora svenska företag som startat tack vare lysande idéer utanför boxen, Atlas Copco, ABB, Ericsson, Alfa Laval, SKF, Hasselblad, Facit och hur viktigt det har varit för dem att hela tiden följa med utvecklingen och inte fastna i kvartalsekonomi som kräver maximal avkastning i varje givet ögonblick. Cirka 30 procent av vinsten bör plöjas ner i forskning och innovation om företagen på sikt skall överleva. Hur gärna vi än tror att ”nu kan det väl ändå inte komma något nytt?!” så är det precis det som sker. Hela tiden. Och fortare än någonsin. 

Facit, Hasselblad och Ericsson är exempel på övertro i styrelserummet på befintlig produkt och en gedigen avsaknad av insikt i att omvärlden faktiskt går vidare. Nu gäller det för framgångssagan Spotify att hänga på och inte klamra sig fast vid att de är störst och nästan var först. 

Yrsel är nämligen starkt korrelerad till förmågan att se nya mönster…

Ett strålande exempel som jag nämnt tidigare är AIS. Ingen hade frågat efter det innan det kom i bruk och ingen förstod varför just Sjöfartsverket med en gammal lots i spetsen skulle driva just den frågan. Vad har paybacken eller ROI som proffsen säger, varit för Sjöfartsverket? Hur kan myndigheten tjäna pengar på såna affärer? Låg det inom uppdraget? 

Jag vill påstå att söka efter säkrare sjöfart är verkligen det som ligger i Sjöfartsverkets uppdrag!

Skärmdump med AIS mål utanför Göteborg. Fredrik Karlsson.

Den stora gåtan som jag själv inte kan knäcka är: Hur vi i det dagliga arbetet skapar en jordmån där de som jobbar i ett rederi, en hamn, i stuven, på ett universitet eller i Sjöfartsverket känner att deras tankar och funderingar om nya idéer eller tillvägagångssätt mottas objektivt av chefen och som med en nypa sunt förnuft kommer att prövas i en klok och kunnig miljö?

Det finns sen Hedenhös tid, analoga förslagslådor alternativt digitala ärendehanteringssystem som fungerar mer eller mindre bra. De flesta digitala system löser ärendehanteringen utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga lägsta möjliga kostnad där själva frågan/ärendet inte ligger i fokus för systemet om man säger så…

Skärmdump på digitaliserat ärendehanteringssystem. Ulf Svedberg.

Ofta föreligger i start-upsprojekt och innovationer en investeringsfas som HR-arna svårligen kan kränga huvudet kring, innan det är dags att rulla ut det nya. Det rör sig inte bara om rena pengar som måste investeras utan även i massor av lobbyarbete i de internationella kretsarna. Sjöfart är ingen isolerad nationell företeelse utan allt som görs och sker måste passa in i de internationella organisationerna IEC, IMO, IHO, IALA osv osv. Det behövs investeras massor i nätverkande och lobbyism på högsta nivå. 

Där handlar det inte i regel om tekniken, tyvärr, utan mer om politiken och nationella state protection acts och anglofila snobbish attityder som ”not invented here”. För att inte tala om hur alla de stora leverantörerna av ombordsystem måste samarbeta och komma upp med standarder och processer som kan delas mellan systemen oavsett märke och nationalitet.

IMO:s nätverks och lobbymöte. Foto: Ulf Svedberg

Inom exempelvis STM ligger inte heller begränsningarna till att vara enbart ombord utan numera måste informationsdelningen ske både mellan fartyg OCH landorganisationer som VTS, hamnar, speditörer,  flagg- samt kuststaters myndigheter. Det fordras massor av duktiga medarbetare som kan lägga tid och kraft på detta arbete. Och tid kostar som sagt pengar.

Nu är det tack och lov så att staten i flera omgångar proklamerat att Sverige skall hålla en hög profil och satsa på innovationer och nytänkande samt digitalisering. Detta har resulterat i att det finns en hel del finansieringsmöjligheter för nya spännande projekt och faktiskt även inom sjöfart som ju alla läsare av denna blogg vurmar riktigt varmt för!!

Vinnova, Trafikverket, Energimyndigheten är exempel på några statliga instanser där det stundom kommer utlysningar som rör sjöfart och där betydande summor finns att söka för nya projekt. 

Utöver det så finns det massor av pengar nere i Bryssel via EU’s olika program som CEF, Horizon 2020 och Interreg osv.

Skärmdump: www.vinnova.se

Inom Sjöfartsverket ligger sen några år den enhet jag själv jobbar för, Forsknings och Innovation (FoI), som har som främsta uppgift att initiera och driva forsknings- och innovationsprojekt. 

FOI-enheten har varit igång ett antal år nu och driver för närvarande ett tjugotal projekt dels i egen regi men även som partners och projektledare för andra avdelningar eller organisationer. Genom åren har enheten skaffat sig gedigen kunskap om finansieringsformer, partnerskapsbyggande, byggt ett rejält och imponerande internationellt nätverk inom sjöfartssektorn och i synnerhet inom de viktiga organisationerna som jag nämnde tidigare IEC, IMO, IHO, IALA m.fl. Mer om det kommer  nästa bloggare att skriva närmre om.

Skärmdump från ett projekt. Länk.

Avslutningsvis så vill jag tacka för alla kommentarer jag fått de gångna fem åren och hoppas att jag kunnat bidra med lite trevlig läsning… nån gång i alla fall?! 

Det är bra att det nu vid åtta glas kommer in nya fräscha krafter som tar nya grepp. Jag tror att det är viktigt att man i det dagliga värvet sitter mitt uppe i nuet för att förstå vad som kan bli bättre och vad som finns bakom horisonten. Både den som ligger framför som bakom näsan…

För min del väntar nu lugnare horisonter där frågor om vilken segelsättning som är bäst samt vad som vankas till middag blir de främsta frågorna att lösa.

Nya horisonter. Foto: PortCaptain Whitehill, Scotland

Kommentarer

  • Fredrik Ahlman

    Tack för alla intressanta inlägg och lycka till i framtiden!

  • Ulf Svedberg

    Roligt att höra, tack för de orden.

  • Per Löfbom

    Tack för dina kloka inlägg!
    Även Jeff Bezos är inne på din linje:
    ”Failure comes part and parcel with invention,” Bezos wrote in his 2013 letter to shareholders. ”It’s not optional. We … believe in failing early and iterating until we get it right.” Three years later, he added, ”Amazon is the best place in the world to fail.”

    • ulf

      tack Per! min favorit är Groucho Marx´s ”Those are my principle´s and if you dont like them…..welll I have others! det gäller att vara flexibel i denna värld! Se bara på Socialdemokraterna och JÖKen…..Inget offer är för stort för den heliga sakens skull!

  • Jim Sandkvist

    Snyggt jobbat! Lycka till framöver. Lägg till i Vejby!

    • ulf

      Jim, Väntar på turen med Spaekhuggaren……ligger i skälderviken och rustar för våren!!

  • rolf b bertilson

    Tack så mycket Ulf för alla trevliga skrivningar under många år. Du har haft bra insyn i det mesta och många gånger gjort kloka analyser. Om det är din segelbåt som syns på bilagd bild önskar jag dig verkligen lycka till med livet efter bloggen! Sail safe!

    • ulf

      Broder RBB, jo det är bloggaren själv på sin Scalar 36 på väg in i Whitehill, Scotland. Tack för de fina orden!

  • Henrik Cars

    Tack för alla bloggar Ulf.
    Lycka till med segelsättningen och alla andra framtida utmaningar.

    • ulf

      Hej Henrik och tack för snälla ord, Det blir torsksoppa på Lofoten nästa tur!!

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.