En hyllning till långsegling

Första gången jag träffade Ulf Svedberg var konceptet Sea Traffic Management (STM) relativt nytt. Som nybliven forskare på RISE (Viktoria Swedish ICT på den tiden) famlade jag runt i en stor konferenslokal efter något fast att hålla mig vid. Med min bakgrund inom energisystem befann jag mig i ett helt nytt sammanhang och försökte förstå den elektriska förväntan som låg i luften. Vid ett runt ståbord lite avsides stod min nästa pollare med ett klurigt leende.

Han stod ut från mängden med sin färgade scarf och välskurna kavaj och liknade en städad, blond Johnny Depp. Efter lite trevande frågor kommer Ulf igång och berättar hur han blivit utskrattad och nedröstad bara några år tidigare när idéerna introducerades. Med syrlig ton lägger han till: ”Äntligen har sjöfarten börjat förstå”. 

Jag tackade artigt för pratstunden och funderade i bakhuvudet över hur många fler ”grundare” jag skulle stöta på innan dagen var över. Efter tidigare erfarenheter med påståenden från uppfinnare av allt från sockervadd (visade sig vara falskt) till laser (visade sig vara riktigt) är jag numer lite försiktig. Men döm om min förvåning när Ulf och gänget från svenska Sjöfartsverket lite senare äntrar scenen som värdar för hela initiativet. 

Idéen bakom Sea Traffic Management är ganska enkel och grundar sig på anpassningar av redan existerande möjligheter till sjöfarten. Förmågan att digitalt utbyta färdplaner och pålitliga ankomsttider tas för givet inom luftfarten och tycks, för en utomstående, självklar även inom sjöfarten. Förutsättningar som trovärdig identifiering, säker tillgång till data och standardiserad kommunikation är också mogen och används redan kommersiellt inom e-handeln, bankvärlden och återigen luftfarten. Nej här finns ingen ny mark att bryta, eller? 

Jodå, när väl förutsättningarna för modern kommunikation har anpassats till sjöfarten är det bara fantasin som sätter gränserna för vad som går att åstadkomma. Internets potential var också svårt att förutse.

Men trots dessa möjligheter är det ändå inte idén med STM som är det mest imponerande. Liknande initiativ och projekt har kommit och gått. År av grubblerier och tonvis av rapporter har sedimenterat och glömts. Nej, det mest imponerande med Sea Traffic Management är det tålmodiga och pragmatiska arbete som fortsätter än idag.

För trots att Ulf blev utskrattad första gången idéen presenterades inför hans internationella kollegor på e-Navigation Underway 2009 så slutade han inte ligga på. Följande år återkom han och året därpå. Efter tre år hade skrattet avklingat och bytts ut mot tolerans. Efter sex år var mer än hälften av deltagarna antingen partners, associerade partners eller med i STM:s referensgrupp. Storheten med STM kommer från att gänget från Sjöfartsverket själva kände ett ägarskap och vidhöll, trots alla hinder, att ägandet skulle delas med kommersiella aktörer vid projektets slut. 

Idag lever STM vidare inom ett kommersiellt kluster som heter Navelink. Svenska regeringen vill att initiativet utvecklas och den europeiska koordinatorn för prioriterade sjövägar, Kurt Bodewig, framhåller ”sea traffic management” som en förutsättning. Såklart finns det mycket kvar att göra. Det är precis som det ska vara. Innovation är inte ett tåg som följer en förutbestämd räls från punkt A till punkt B. Innovation är mer som en segelbåt som behöver hantera allt från motvind till stiltje på sin rutt mot ett mål som man bara kan ana.

Ulf Svedberg i sin segelbåt. Foto: Berthie Whitehill

Idéer finns det gott om men det svensk sjöfart behöver är fler långseglare. Alltså organisationer och engagerade individer som fortsätter färden mot horisonten även när glamouren har lagt sig och champagneflaskan står tom. För er finns lyckligtvis stora möjligheter att söka stöd och medfinansiering. EU kraftsamlar inför kommande budgetperiod och sjöfarten ligger bra till i de separata programmen. Nationellt fortsätter Trafikverket och Energimyndigheten att öronmärka ungefär 120 miljoner kronor årligen till sjöfarten. Och med ett kraftigt engagemang från svensk industri blir det mer. 

Att skriva ansökningar är inte svårt även om det kan verka krångligt i början. Hör gärna av Dig till mig med frågor och funderingar på anders.dalen@sjofartsverket.se.

Kommentarer

  • Holger Formgren

    Söker bidrag för konvertering av dieseldrift till bränslecellsdrivna fartyg i skärgårdstrafiken.
    Holger Formgren, Hälleviksstrand, Orust

    • Anders Dalén

      Tack för din kommentar Holger! Jag tolkar det som att tekniken är mogen och tillgänglig men inte ekonomiskt försvarbar för att genomföra konverteringen. Att invänta ett eventuellt bidrag för sådan omställning låter dock mycket osäkert och har en hög risk att bli en återvändsgränd. Från ditt perspektiv, finns det andra åtgärder som skärgårdstrafiken skulle kunna utveckla för att bli emissionsfri?

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.