Framsteg bakåt?

I dagens (21 dec) SvD ekonomidelen, läser jag om hur #metoo processen har utvecklats på Wall Street. Vad har det med Innovationsbloggen att göra?

Bloggen har tidigare tagit upp definitionen av ordet innovation. Inte bara tekniska produkter sorterar in under ordet utan även processer och förhållningssätt kan vara förnyande och förbättrande. Sea Traffic Management, STM som vi på SjöV jobbat med nu i flera år är ju ingen produkt som köps och installeras utan skall mer ses som en ny typ av plattform där olika tjänster kan erbjudas åt alla som jobbar med transporter inom sjöfartsnäringen. Kanske kan liknas närmast vid våra smarta telefoner som har mängder av fiffiga appar som gör livet enklare?, snabbare? och säkrare?

Men när ett nytt sätt att tänka och utföra processer införs så är det inte helt utan komplikationer och bieffekter. Varje gång människan ställs inför något nytt, vare sig det är en produkt eller process så reses ett varningens finger från motvalls håll om olika nackdelar som nog lurar i vassen. Vem minns inte risk med mobiltelefoners stålning in i huvudet? (undrar hur det gick med det?)

För det är ju så att med allt nytt följer inte bara fördelarna som avses utan även nackdelar som det måste tas höjd för, helst innan de upptäcks. Så är det även med STM och Route exchange. Vi som jobbat med det nu sen 2009 såg ju bara fördelarna men med tiden har vi också kunnat foga till minus sidan andra effekter som uppstår när processen fått mogna en stund. Djävulens advokat är helt klart bra att ta in i innovationsprocessen så tidigt som möjligt som kanske likt AIS, kan se runt hörnet och spåra djävulstyg.

För att återgå till inledningen om #metoo och artikeln. #metoo-rörelsen är nog allom bekant idag. För mig står det för ett långsiktigt jämställdhetsarbete där alla tar ansvar för att sexuella trakasserier upphör och tillse att man själv inte på något sätt är en del av ett uttalat eller outtalat felaktigt beteende. Nytt sunt tänk som borde ha varit på plats för länge sen. Allt gott så långt.

Men likt alla innovativa processer skönjes nu baksidan på myntet som fått snurra en stund.

En känd politiker har sen 15 år tillbaka en strategi att aldrig äta middag med någon annan kvinna än sin fru. Detta för att eliminera risken att drabbas av spekulativa mediadrev. Den strategin har efter #metoo spridit sig till Wall stret och nu ses uppmaningar som:

- Ät aldrig middag med kvinnliga kollegor, undvik enskilda möten, håll dig långt borta från kvinnor i hissen mm

Detta är några av de kontroversiella strategier som börjar sprida sig inom det amerikanska näringslivet. Nyhetsbyrån Bloomberg som intervjuat ett antal män noterar att en anmärkningsvärd stor andel uppgav att de känner rädsla av att utpekas negativt av kvinnliga kollegor.

- Man kan säga att det skapats en känsla av att gå på glas, sa en bankir på frågan vad #metoo har betytt på hans arbetsplats.

Många män har förändrat sitt beteende mot kvinnor, inte genom ett nytt respektfullt sätt utan med att undvika dem för att slippa undan vad som upplevs vara en överdriven stingslighet. Männen räds situationer de inte helt och hållet kan kontrollera.

- Tänk om det är så att det är en onödig risk att anställa en kvinna överhuvudtaget! Vad händer om hon tolkar något du sagt eller gjort på fel sätt? säger en fondförvaltare.

Bloomberg påpekar att männen i sina beteenden är en smula paranoida och många kvinnor vittnar om att för dem är det nya beteendet negativt och i många fall förödande för den egna karriären. De blir uteslutna från sociala sammanhang, exkluderas i samtal och kan endast ha samtal med sin chef med vidöppen dörr. I mansdominerade miljöer leder isolerings strategierna till att kvinnor exkluderas i än högre grad än innan, larmar nu flera kvinnor som Bloomberg talat med.

Och då har processen kastat ut barnet med badvattnet om man så säger.

Mea Culpa?

När jag läser denna artikel så kan jag inte undgå att dra paralleller till vårt egna arbete med STM och route exchange. Vårt driv att genomföra denna nya fantastiska möjlighet gjorde att vi i början kanske missade att ta till oss funderingar kring riskerna och hur vi bäst skulle bemöta skeptikerna. Personligen var jag nog inte särskilt ödmjuk, jag är inte hopskruvad så, och de som inte förstod finessen med STM direkt, klassades som obildbara. Den attityden håller inte i ett långsiktigt arbete, särskilt inte om det är beslutsfattare från behöriga myndigheter och departement som skall invigas i det nya tänket.

I allt förnyelsearbete bör man ha filttofflorna på och visa ödmjukhet när en ny process torgförs. Särskilt inom sjöfartsbranschen som ju är role model för konservativa krafter. Klokt är att lyssna mer än prata eftersom två öron är fler än en mun. Men som kollega Fredrik sa – Det går inte att vara för mesig heller för då kommer vi ingenstans. Ett uttryck som var vanligt på 90-talet och som alluderar mot ovan artikel; Blyga pojkar får inte kyssa vackra flickor. Skall ses metaforiskt!!!

Vill gärna avsluta inför julen med följande kloka ord från min kloke, kanon skeppare Stig Ekström på Lion Ferry: - Ulf, sa han: Det viktiga är inte att rätt, utan att Det blir rätt!

Sen kan man ju alltid förbehålla sig att inneha tolkningsrätten om vad som ÄR rätt………..

God Jul och ett Gott Nytt År!


Lämna en kommentar på "Framsteg bakåt?"