AIS – en av många svenska innovationer

Ordet innovation har sedan 1900-talets andra halva tagit plats i folks medvetande och används alltmer. Sverige ses som ett föregångsland inom just in novationer, speciellt av företrädare i staten.

Trots sin ringa befolkningsmängd intar Sverige en framskjuten internationell position bland de länder som levererar epokgörande uppfinningar och smarta nya idéer. Svenska kvinnors och mäns uppfinnings- och idérikedom har varit en viktig del i byggandet av välstånd och industriellt kunnande i Sverige.

Exemplen är många och representerar skilda områden: celsiusskalan, pacemakern, skiftnyckeln, Tetrapak, medicinsk ultraljudsundersökning, blixtlås, dynamit, Losec, solventilen, CE Johanssons måttsats, Skype samt Spotify är banbrytande svenska uppfinningar som varit centrala för svenskt samhällsbygge, välstånd och utgjort stora exportsuccéer för Sverige.

Solventilen var en sinnrik konstruktion som gjorde att gasljuset släcktes när det blev ljust och tändes vid mörkrets inbrott. Fyren fick solventilen installerad 1912 och var en viktig orsak till att Gustaf Dahlén tilldelades Nobelpriset i fysik. På bilden Gustav Daléns första fyr vid Blockhusudden i Stockholms inlopp. Foto: Holger Ellgaard / Wikimedia Commons

En av de absolut främsta och viktigaste innovationerna för sjöfarten, men även för flyget och transportsektorn, är AIS, Automatic Identification System. Vid sidan av GPS, Global Positioning System, och radar har AIS snabbt utvecklats till ett av de mest användbara tekniska hjälpmedlen i arbetet med att stärka sjö- och flygsäkerhetsarbetet. AIS-tekniken har dessutom snabbt funnit många nya användningsområden hos andra aktörer, nära knutna till transportinfrastruktur, logistik och systemlösningar.

Under 1900-talets början visade Gustav Dahlén vägen för svenska sjöfarts innovationer genom solventilen, vars betydelse för fyrar renderade ett Nobelpris. Racon (radartransponder) är en annan mycket viktig teknisk uppfinning som ingenjörer på Sjöfartsverket står bakom. Att få en bra idé att utvecklas till något nytt och verkligt användbart är oftast förknippat med hårt arbete, en stor dos tålamod, lagarbete och mycket envishet. Lägg sedan till behovet av kostnadstäckning, motstånd från befintlig teknik, juridiska implikationer samt svårigheten att övertyga en internationell, traditionell och konservativ sjöfartssektor.

Det är en framgångssaga att Sjöfartsverket med AIS på bara några år lyckades driva igenom en helt ny världsstandard för sjöfarten. Det behövdes en handfull visionära och hängivna sjöfartsverkare med lång erfarenhet inom yrke och hantverksskicklighet i kombination med en stöttande ledning för att skapa de riktiga förutsättningarna som krävs för att ro en god idé född i verksamheten iland och säkerställa att den togs vidare till hög teknisk mognadsgrad, TRL-nivå.

1953 kunde konsumenter köpa grädde i den klassiska tetraederformade förpackningen som sedan blev självklar även för mjölkprodukter och än i dag används för småförpackningar. Bilden är Tetrapaks, från Wikimedia Commons.

Sjöfart är ett synnerligen globalt trafikslag där fartyg och hamnar med olika förutsättningar och personal från världens olika hörn samarbetar för att uppnå maximal säkerhet samtidigt som verksamheten ska vara miljösäker och gå med vinst. Den globala aspekten gör att även nationella innovationsprojekt måste presenteras för och accepteras på relevanta internationella arenor som IMO, IALA, ITU, IEC med flera. Det innebär en betydande uppmärksamhet med tillhörande hårt arbete inom områden som teknik, juridik, förvaltning och operativa processer för att den ursprungliga idén ska kunna tas via certifiering och standarder till en fungerande del i transportsystemet.

På den internationella spelplanen sätter de flesta länders regeringar den egna industrin och nationella arbetstillfällen i första rummet och agerar således därefter i hanteringen av nya innovationer. De politiska turerna är sällan utan komplikationer varför erfarenhet, rutin och en gnutta listigt arbete även i de små till synes obetydliga detaljerna kan avgöra huruvida den egna nationen kan räkna hem vinsterna i potten eller ej.

Idéer och innovationer inom sjöfarten föds ofta fram i direkt anslutningen till ett operativt problem som måste hanteras av berörd personal. Containern är ett lysande exempel, där en ung nybakad lastbilschaufför tröttnar på att stå i kö för att lossa sin last och kommer på idén att lägga lasten i en stor plåtlåda i stället för att lossa lösgods från flaket. Idén resulterade i att bilen direkt kunde köras ut för nya uppdrag i stället för att stå i kö.

Det är när yrkesutövare fritt tillåts tänka utanför boxen som skilda delar kan kopplas ihop till nya funktioner och ge upphov till något nytt och innovativt. Det är därför av största vikt att företag, myndigheter och politiska verktyg skapar förutsättningar för och vidmakthåller en mylla där innovativa människor trivs och tankar ges möjlighet att frodas och få näring. Stora nationella innovationsprogram, strukturerade forsknings- och innovationsportföljer, äkta grundforskning på låga TRL-nivåer har givetvis sin givna plats, men ett rejält utrymme måste även beredas för utvecklings- och innovationsprojekt som bygger på yrkeskunskap, hantverksskicklighet, systemkunskap och tidigare landvinningar inom forskning och utveckling.

Det är den kreativa och innovativa människans ambitioner som bidrar med nytänkande, idéer, smarta lösningar och alternativ som behöver uppmuntras och få ett utrymme i planering och finansiering av forskning och innovation. Viljan till förändring är inte av naturen given. Människan är av överlevnadsskäl skeptisk till allt som inte är beprövat, säkert och känns igen. Det kostar sannerligen på att våga gå emot invanda mönster. Här gäller det för chefer och politiker att fortsätta våga ta steg i rätt riktning, våga släppa fram kreativa nytänkare och verkligen se möjligheter och inte bara begränsningar i det som väntar runt hörnet. Sverige har en fantastisk uppfinnartradition och vi bör fortsätta på den inslagna vägen genom att bejaka en återväxt.

AIS-teknikens väldiga internationella genomslag har, trots sedvanligt stort motstånd mot nya oprövade idéer och vidhängande skepsis, varit i sanning globalt. AIS är en framgångssaga som ökar säkerheten, förenklar nautiskt arbete, skyddar miljön och även räddar liv.

Sjöfartsverkets skrift AIS – Så blev den svenska innovationen världsstandard syftar till att lyfta fram och visa upp vilka otroliga resultat som kan uppnås när alla länkar hamnar på sin rätta plats i en lång, och ofta komplicerad, innovationskedja. Klurig teknik, god finansiering, en hängiven ledning, uthålliga förhandlingar, politisk lobbyverksamhet och outtröttliga medarbetare med många timmars frånvaro från hem och skrivbord har givit oss AIS. Fler idéer finns att hämta framöver hos experter ute i verksamheterna i myndigheter, företag och på lärosäten. Utveckling och förnyelse kräver engagemang, kreativitet och tid att tänka efter. Det gäller att hålla den kreativa, innovativa lågan brinnande och inte bli för bekväm i de roller vi har i dag.Bland svenska innovationer finns också celsiusskalan för att mäta temperatur. Anders Celsius tyckte att vattnets kok- respektive fryspunkt var lämpliga för 0 respektive 100 grader. Det blev givetvis en praktisk lösning med mycket förbättrad precision som fick stort genomslag i en stor del av världen även om man justerade skalan så att 0 blev fryspunkt och 100 kokpunkt efter Anders Celsius död 1744. Bilden ovan är Anders Celsius egen illustration från 1742 av en celsius-termometer, från Wikimedia Commons.

Fotnot:

IMO = International Maritime Organisation
ITU = International Telecommunication Union
IALA = The International Association of Marine Aids to Navigation and Lighthouse Authorities
IEC = The International Electrotechnical Commission
TRL = Technology Readiness Level (Teknisk mognadsgrad)


Lämna en kommentar på "AIS - en av många svenska innovationer"

  • Leif Remahl Svara

    Glöm inte bort Benny Pettersson, sjökapten, lots och framförallt sjöman som lagt ner ett stort arbete och engagemang i arbetet med att skapa AIS och före det, ett nytt navigationssystem i trånga farvatten i Sveriges och Finlands skärgårdar tillsammans med många andra nautiker och kollegor .Verksam bl.a. i Silja, SjöV och SjöI. En God Jul till er alla.

    • Anonym Svara
      @Leif Remahl:

      Hej Leif, klicka på länken till Broschyren om AIS så ser du att den är en fin hyllning till just Benny!! mvh ulf

  • rolf b bertilson Svara

    AIS-funktionen mottogs till en början med misstänksamhet och tanken att ”storebror ser dig”. Men, det visade sig snabbt att tekniken var och är till ovärderlig nytta inte minst vid utredning om grundstötningar och egentligen alla fartygsolyckor. Man kan ju i systemet följa ett fartygs färd i dåtid. AIS-en ser runt kröken vilket är till nytta i tät skärgårdsnavigering. En av de första AIS-apparaterna, som då var stor som en medelstor resväska och med en lång antenn testades bl a på fartyget Holmön på resa Södertälje -Västerås. Året var 1997. Idag finns AIS-en i varje mobiltelefon och man kan följa fartygstrafiken tror jag över hela världen. Man kan följa flygplan i luften mm Svenska sjöfartsverkets tekniska killar då låg bakom framtagningen. Heder till dessa personer som jag dessvärre glömt namnet på.

    • Ulf s Svara
      @rolf b bertilson:

      Hej Rolf, om du klickar på länken till broschyren så får du hela texten! vi kan skicka en pappers version om du vill ha! Mvh Ulf