”Man har dragit rör på plan 4 utan att koppla ihop dem med plan 3”

Vågar man hoppas att pandemin nu lider mot sitt slut och att vi nu kan ta tag i alla de viktiga frågor som ligger framför oss? En bra start är det arbete som nu görs från Sjöfartsverkets sida att se över såväl avgiftsmodellen för farledsavgifterna, som miljörabatterna. 

Det är bra, det behövs och är något som branschen efterfrågat. Det görs också för en gångs skull ett rejält tillskott till Sjöfarts­verket under 2022 för att täcka sådant som bör finansieras med anslag – låt oss hoppas att vi ser en motsvarande lösning även framgent. Ovan på detta satsas 300 miljoner kronor i klimatkompensation för att minska trycket på farledsavgifterna och främja överflyttning av gods till sjöfarten. En bra satsning, som kan bli ännu bättre om det går att göra så att medlen får användas över flera år. 

Helt enkelt flera bra åtgärder, som om de kan sträckas ut över tid kan bidra till den omställning och överflyttning som kommer att vara nödvändig om vi ska klara av klimatomställningen. Mer (och gärna grönare) sjöfart helt enkelt. Kan vi dessutom få lite långsiktighet till detta så finns faktiskt förutsättningar för något som kan bli riktigt bra. 

Men det finns fler angelägna frågor att ta tag i. Inom ramen för Blå tillväxts arbete har vi identifierat ett flertal näringspolitiska frågor som är viktiga för branschens utveckling i Sverige. Det handlar bland annat om att införa tonnageskatt 2.0, avskaffa stämpelskatten och att återställa nettomodellen. Var och en av dessa frågor är värd en egen avhandling. Jag fick vid ett tillfälle frågan varför just dessa punkter är så viktiga. En bra och relevant fråga. 

Faktum är att i grunden har vi ett bra ramverk för sjöfarten i Sverige och i de allra flesta fall funkar reglerna – man kan helt enkelt säga att vi har en bra grund för vårt hus. Det stora problemet är att bygget inte har underhållits eller för den delen utvecklats. 

När justeringar skett i Bryssel och andra länder anpassat sina regler har vi inte gjort motsvarande i Sverige. När en ändring skett i ett regelverk så har man inte gjort nödvändiga följdändringar. När förvaltningsdomstolen prövat en fråga och sedan ändrar sig i nästa dom, ja då är det svårt till och med för oss inom branschen att förstå hur systemet är tänkt att fungera. För att fortsätta husanalogin så har man dragit rör på plan 4 utan att koppla ihop dem med plan 3 – det blir sällan helt lyckat. 

Från branschens sida är vi redo att kavla upp ärmarna och jobba med de frågor som behöver lösas så att vi får ett bra och fungerande ramverk för sjöfarten på plats också i Sverige. Frågan är om politiken är redo att göra detsamma?

Denna krönika publicerades första gången i nr 2/2022 av Sjöfartstidningen

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.