Året närmar sig sitt slut och snart skriver vi 2025 i kalendrarna. I vår väntar en avtalsrörelse för större delen av den svenska arbetsmarknaden.

Men innan avtalsförhandlingarna kommer upp i temperatur måste alla först avvakta märket, som förhandlas fram av industrins arbetsmarknadsparter. Det bedöms vara ett mått på hur stora löneökningar som Sveriges konkurrenskraft ”tål”. Efter att detta märke är satt måste alla andra arbetsmarknadsparter förhålla sig till detta och Svenskt Näringsliv tillåter inte att någon av deras arbetsgivareorganisationer går över märket. Till och med vid en strejk förhåller sig det statliga Medlingsinstitutet till märket. Av förklarliga skäl kan det upplevas som en ”tvångströja” av många arbetstagare. Argumentet för märket är att det hjälper till att hålla nere inflationen vilket minskar risken för en löne- och kostnadsspiral och att det leder till reallöneökningar för arbetstagarna.

Gott så.

Svenska arbetstagare har haft lägre löneökningar än många av sina europeiska kollegor under perioden av hög inflation som vi nyligen haft och har med andra ord med råge tagit sitt ansvar. Konjunkturinstitutet bedömer att de senaste årens inflation har raderat nästan tio års reallöneökningar och att reallönerna har halkat tillbaka till 2015 års nivå. Nu när inflationen har sjunkit bäddar det alltså för att det är dags för företagen att kompensera arbetstagarna med en större löneökning än normalt.

Men lönekostnaden består ju som bekant inte bara av själva lönen utan även av en arbetsgivaravgift på 31,42 procent. Det betyder att om lönen höjs med till exempel fem procent så höjs även arbetsgivaravgiften med fem procent. Detta gäller för alla arbetsgivare i Sverige, förutom sjöfarten, som faktiskt får tillbaka 99 procent av arbetsgivaravgiften och också skatten på sjöinkomsten, via sjöfartsstödet, vilket vi naturligtvis är väldigt glada över då det främjar den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

Men för den som inte har kastat suddgummi på alla mattelektioner torde det stå klart att löneutrymmet för en sjöman bör vara större än för en landanställd om märket ska bli likvärdigt. Det är goda nyheter då sjömännen generellt har halkat efter motsvarande anställningar i land. För våra medlemmar, som har en fyraårig högskoleutbildning i bagaget, är den lägsta ingångslönen chockerande låga 26 600 kronor. Sett till att sjöbefäl dessutom är ett bristyrke och att branschen skriker efter folk är det hög tid att göra något åt de låga lönerna.

Sjöfartsstödet i sin nuvarande form infördes 2001. Men vi från fackets sida vill inte vara orimliga och kräva retroaktivitet. Det räcker om vi börjar med det nya högre sjömärket från 2025.