Med fickan fylld av amerikanska byggpengar återvände det nyförlovade paret Algot och Agda Johansson från USA år 1927. Algot var då tjugonio år gammal och började bygget av ett konglomerat som skulle sträcka sig från bostäder till varvsverksamhet och skobutik (!) och mycket mer. Störst av allt skulle Rederi Ab Sally bli. Kommerserådet Algot, som han alltid kallades, skapade Finlands största rederi med tungt inflytande i passagerartrafik, tankers och vanliga lastbåtar. Han gjorde det med mod och engagemang och en slagkraftighet och beslutsamhet som gjorde honom i det närmaste ostoppbar.
Av olika skäl gick rederiet under i slutet av 1980-talet, strax efter Algots död år 1986. Då var verksamheten tungt internationaliserad med jättesatsningar i Karibien och på den engelska kanalen. Båda var på sitt sätt föregångare men de ekonomiska musklerna räckte inte till för att fullfölja projekten.
Allt detta har blivit högaktuellt denna jul i samband med det imponerande verket ”Rederiaktiebolaget Sally – en 50-årig åländsk redarsaga” av författaren Ann-Gerd Steinby. Hon har tillsammans med en arbetsgrupp bestående av Olof Bergroth, Bertil Hansen, Veronika Häggblom och Håkan Lindberg letat fram en oerhörd mängd fakta och paketerat det snyggt och lättläst i samarbete med designern Fredrika Sundberg. Dessutom har fartygskännaren Lars-Erik Eriksson gjort en gedigen sammanställning över de fartyg som Algot ägde.
Boken är 200 sidor och rikt illustrerad och mycket läsvärd. Den finns att köpa på den här länken som går till Mariehamns bokhandel. För alla med minsta intresse för den närhistoria som lagt grunden till mycket vi i dag ser inom sjöfarten är detta en skattkista att ösa kunskap ur.
Som ålänning läser jag den dessutom med vetskapen att jag själv hör till dem som drog nytta av Algots framåtanda. Min far jobbade till sjöss och vi bodde i ett av de hyreshus som Algot lät bygga för att de anställda skulle ha ett tryggt och bra boende. Ann-Gerd Steinby har lyckats föra historien lite närmare nutiden och det är sist och slutligen precis vad en historik ska göra.
Så här ser den nyskrivna boken om Rederiaktiebolaget Sally ut. Den är 200 sidor tjock och mycket välgjord, gediget dokumenterad samt lättläst.
Tankern Jonny brottar sig fram över världshaven. Året var 1980.
Så här kunde en dag på jobbet te sig ombord på mt Bonny som min egen far seglade på.
Kommentarer
Britta Bergman
Jag skall absolut läsa boken om Rederi ab Sally eftersom bolaget har spelat en viss roll under hela min uppväxt. Min far Birger Grönlund var kapten på både mt Bonny och mt Jonny. Ovanstående bild påminner om bilden av mt Bonny i plötslig storm i Stilla havet nära Hawaii på 1970-talet. Jag tror att den stormen som kallats efterdyning var en tsunami.
Kjell Johansson i Uddevcala
Hej!
Jag heter Kjell Johansson, är 76 fyllda., arbetade på Uddevallavarvet från 1960 till nedläggningen 1986. Jag jobbade som maskintekniker, hade hand om all automatik ombord i maskin. Jag kommer mycket väl ihåg BONNY. Hon var en tanker på c:a 96000DWT, hade en 9-cyl. B&W-diesel med överladdare på 23200 AHK, Eriksberg/Jungners FAHM (fjärrmanöver av HM). Hon levererades 1969 Systerfartyget hette PEGNY, levererades året efter 1970. Det var många ålänningar ombord och det var många på UV som hade sina rötter där också, så det blev väldigt familjärt. Georg Karlsson var verkmästare för maskinarbetarna och Bengt Söderström var förman för pannarbetena. Dessa två var stabila sjömän som var födda på Åland. Jag själv tjänstgjorde de sista åren som garantimaskinist med olika uppdrag för varvets serviceavdelning.
Artikeln är stängd för fler kommentarer