Fotograf: Sjöfartsverket

Kategori: Haveri | Ekonomi

Sjöfartsverket tar helikopterleverans

Den första nya räddningshelikoptern har nu anlänt till Sverige – ytterligare sex står på tur.

Serien tillverkas av engelsk-italienska helikoptertillverkaren AgustaWestland S.p.A och är av modellen AW139, leveransavtalet undertecknades med Sjöfartsverket i fjol. De nya helikoptrarna ska successivt ersätta de nuvarande, som så småningom ska avvecklas. 

Fem stationeringsorter

– Nu börjar en ny epok för svensk sjö- och flygräddning. Det som skiljer den här helikoptertypen från den vi har idag är att den här är hypermodern i allt från uppbyggnad och säkerhet till autopilot och instrument. Den är snabbare, går längre, tar mer last och har i stort sett bättre kapacitet på alla punkter, säger kapten Michael Åkerlund som flög hem helikoptern från italienska Vergiate.

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar finns tillgängliga för räddningsinsatser både till sjöss och över land. De är stationerade i Ronneby, Visby, Göteborg, Norrtälje och Umeå. De är i tjänst dygnet runt under årets alla dagar och ska kunna påbörja en insats inom 15 minuter efter att besättningen larmats.

Kritiserat beslut

Sjöfartsverkets beslut att köpa in nytillverkade helikoptrar har fått mycket kritik, då Försvarsmaktens helikoptrar av typen Superpuma (Helikopter 10) kunde ha fyllt behovet enligt flera riksdagsledamoter och experter. Serien är tillverkad av Aerospatiale (nuvarande Eurocopter) i Frankrike och levererades till Försvarsmakten mellan åren 1988 och 1995. Superpuma är en medeltung helikopter som i första hand används för flyg- och sjöräddningsuppdrag, transport, övervakning och som i Sveriges fall ambulansflyg. 

Enligt helikopterexperter inom Försvarsmakten som Ekot talat med är de i bra skick och kan användas under många år. Men nu får Försvarets materielverk försöka sälja eller skrota dem.

Enligt Sjöfartsverket var det aldrig aktuellt att ta över Försvarsmaktens Helikopter 10-serie då en livstidsförlängning skulle bli mycket kostsam och omfattande modifiering skulle krävas jämfört med dagens användning. Dock övervägde man att använda sig av Försvarsmaktens nya NH 90-serie, men valde istället att göra en egen beställning och med egna specifikationer.

Kommentarer

  • Anonym

    Så så upp med hakan nu ”Redartidningen”, detta höjer ju kvalitén och stabiliteten i systemet, för att undsätta och sjukvårdstransportera från b.l.a. Era medlemmars fartyg, utan att det kostar näringen mer. Vad Försvarsmaktens liknande tjänst kostade medborgarna och näringen vet ju ingen.

  • TS

    Visst kan vi lägga ner millioner på att rusta upp gamla ”pumor” som sedan kan flygas kanske 5-10 år till men det oundvikliga flyttas då bara fram, även dessa är mer än 20 år gamla idag.
    Läser ni på lite så slår dessa nya helikoptrar även Superpumorna på fingrarna i många viktiga färdigheter, ska vi höja kvaliten på sjöräddningen så behövs även nytt materiel att jobba med, och just detta bör inte börjas att skäras ner på, det är en otroligt viktig sammhällsfråga.

  • Lennart Fougelberg

    En viktig fråga är kanske också vem som flyger och hur man tränas i dessa räddningsuppdrag – man ser ju många övningar till sjöss med helikopter inblandad.
    När helikopterdivisionen på Säve stängdes så flög vi ut till Vinga med Vertolen för en
    avskedslunch på klipporna. Jag förstod då att de militära besättningarna hade fått
    utmärkt träning i skarpt läge vid räddningsinsatserna och detta upphörde helt efter nedläggningen och outsourcing av räddningsinsatserna. Insatserfarenhet för militärbesättningar skapas väl antagligen mycket mer i skarpt läge än i övning och detta upphörde med nedläggningen av Säve? Dessutom är dubbla helikopterflottor och dubbla besättningar kostsamt – varför ej samarbeta med det bästa materialet?
    Lennart Fougelberg. Bara ballongflygare.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.