Skandiaporten är ett omfattande infrastrukturprojekt som ska fördjupa farleden och förstärka kajerna i Skandiahamnen i Göteborg. Syftet är att göra det möjligt för de största oceangående containerfartygen att anlöpa hamnen fullastade, och därmed stärka svensk handel och mer hållbara transportkedjor. Projektet drivs i samarbete mellan Trafikverket, Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn AB.
I linje med EU:s transportpolitik
– Göteborgs hamn är avgörande för att hålla Sverige sammanlänkat med den globala handeln. Genom att finansiera Skandiaporten stärker vi Europas transportförbindelser, minskar utsläppen och gör internationell sjöfart mer effektiv. Investeringen ligger helt i linje med EU:s transportpolitik och klimatmål, säger EIB:s vice ordförande Karl Nehammer i ett pressmeddelande.
Genom att öka kapaciteten i Göteborg minskar behovet av att styra om gods till andra hamnar i Europa. skriver EIB. Det reducerar långväga vägtransporter, trängsel och utsläpp samt gör transportkedjan mer robust.
Projektet innebär att farleden fördjupas med fyra meter och att cirka 700 meter kaj förstärks och byggs om. Arbetet omfattar bland annat muddring, ny kranbana, ny kajfront, erosionsskydd och uppgraderad sjösäkerhetsutrustning. Byggstarten är planerad till augusti 2026.
Angeläget projekt
– Skandiaporten är ett oerhört angeläget projekt, helt nödvändigt för att både upprätthålla och utveckla svensk handel med omvärlden, såväl som hamnens status som internationell storhamn. Det är inte bara en framtidssäkring utan också något som omedelbart ökar hamnens kapacitet och stärker svensk industris konkurrenskraft, säger Jan Andersson, Skandiaportens projektledare på Göteborgs Hamn i pressmeddelandet.
Projektet stödjer utvecklingen av EU:s TEN-T-nätverk, det europeiska transportnätet som knyter samman centrala hamnar, järnvägar, vägar och logistiknav för att skapa snabba, säkra och hållbara transportflöden i hela EU. Göteborgs hamn ingår i det så kallade kärnnätverket.
900 projekt förra året
Europeiska investeringsbanken är EU:s finansinstitut för långfristig finansiering och ägs av EU:s medlemsstater. EIB finansierar investeringar som bidrar till EU:s politiska målsättningar genom att stödja klimatåtgärder och miljön, digitalisering och teknisk innovation, säkerhet och försvar, sammanhållning, jordbruk och bioekonomi, social infrastruktur, kapitalmarknadsunionen och ett starkare Europa i en fredligare värld med högre välstånd.
EIB-gruppen, som även innefattar Europeiska investeringsfonden (EIF), undertecknade förra året närmare 89 miljarder euro i ny finansiering till över 900 projekt.