Under torsdagen lämnade regeringen över en lagrådsremiss avseende en förbättrad svensk tonnageskatt. Förslaget innehåller bland annat förslag om att systemet ska utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart, vilket omfattar exempelvis offshorefartyg och kabelläggningsfartyg. Det innehåller också utökade möjligheter för tonnagebeskattade verksamheter att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning, ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat samt ett förtydligat och anpassat regelverk för att det bättre ska överensstämma med EU:s regler om statligt stöd.

Svensk Sjöfart hoppades på mer

Branschorganisationen Svensk Sjöfart välkomnar de förbättringsförslag som regeringen nu går vidare med, särskilt möjligheten för fartyg som bedriver trafik mellan svenska hamnar att omfattas av svensk tonnageskatt liksom att även specialsjöfarten föreslås kunna ingå i tonnageskattesystemet.

Men samtidigt riktar Svensk Sjöfart nu kritik mot att mer kunde ha gjorts från regeringen. Organisationen skriver i ett pressmeddelande att branschen under hela utrednings- och remissprocessen betonat vikten av ett konkurrenskraftigt regelverk som gör den svenska tonnageskatten jämförbar med övriga EU-länder. Därför beklagar de att regeringen inte gått hela vägen genom att möjliggöra för svenska rederier att hyra ut egna fartyg till dotterbolag som opererar på den europeiska marknaden, vilket gör det svenska systemet betydligt svagare än flera andra europeiska system. Enligt pressmeddelandet innebär den begränsningen att många rederier väljer att stå utanför det svenska tonnageskattesystemet och flaggar i länder med mer konkurrenskraftiga kostnadsstrukturer.

– Naturligtvis får detta inte bara negativa effekter för svensk beredskap, som står högt på regeringens dagordning, utan innebär även förlorade svenska skatteintäkter, vilket är förvånande, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart i pressmeddelandet.

Riskerar att inte få avsedd effekt

Svensk Sjöfart lyfter vidare att en fråga som behöver adresseras i samband med att specialsjöfarten inkluderas i tonnageskatten är att fartygen måste kunna omfattas av det sjöfartsstöd som används inom handelssjöfarten. Det skulle möjliggöra anställningar på svenska avtal och ge incitament att flagga svenskt.
”Utan en sådan förändring får tonnageskattereformen dessvärre inte den önskade effekten på specialsjöfartens konkurrenskraft, och målet om fler svenskflaggade fartyg blir svårare att nå”, skriver de i pressmeddelandet.

Missar möjligheter till förenklingar

Vidare beklagar Svensk Sjöfart att de förenklingsmöjligheter som påpekats från branschen redan till utredningen, så väl som möjligheten att inkludera ship management inte utretts och tagits vidare.

– Vi ser fram emot ett fortsatt förbättringsarbete där branschens behov som påtalats åtgärdas. Vi behöver se till att reglerna blir så enkla som möjligt, att Sverige inför alla delar av tonnageskatten som används på andra håll och att sjöfartsstödet återställs och kan utnyttjas av alla typer av sjöfart, inklusive specialsjöfarten, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart i pressmeddelandet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.