Karolina Boholm, transportdirektör, Skogsindustrierna

Fotograf: Björn Leijon

Kategori: Isbrytning | Politik

”Utlöste febril aktivitet”

Infrastrukturministerns uttalande om finansiering av isbrytning på en webbkonferens i förra veckan får reaktioner. Men vad sa ministern egentligen och vad innebär det?

Som Sjöfartstidningen tidigare har rapporterat inkluderade infrastrukturminister Tomas Eneroth nya uppgifter rörande finansiering av isbrytning i sitt inledningstal på Trafikverkets webbsända resultatkonferens om samordningsuppdraget, som ägde rum i torsdags.

– Nu finns förutsättningar att också inrymma finansieringen av isbrytare i nationell plan, sa Tomas Eneroth på konferensen.

Av budgetpropositionen framgår vidare att regeringen godkänner Sjöfartsverkets investeringsplan och förslag till låneram för de närmsta åren. Regeringen ger också Sjöfartsverket möjlighet att använda anslagna medel för att investera i isbrytning. Propositionen inkluderar investeringar i isbrytning, men de belopp som anslås täcker inte de kostnader som Sjöfartsverket anger i sin treårsplan.

Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket, reagerade spontant positivt i ett uttalande på konferensen, men i en intervju med Sjöfartstidningen i måndags sa hon att myndigheten ännu inte har fått klartecken för hur nya isbrytare ska finansieras.

”Skapar en viss oro”

Föreningen Svensk Sjöfart kommenterar budgetpropositionen på sin hemsida.

– Regeringen ger positiva signaler avseende investeringar i nya isbrytare, men klara besked saknas gällande finansieringen. Det är såklart positivt att regeringen öppnar för möjligheten att finansiera isbrytarna via den nationella planen, men att det inte är tydligt uttalat skapar en viss oro. (…) Vi förväntar oss att regeringen senast i samband med beslut om nationell plan kommer med konkreta besked, säger Anders Hermansson, vice vd på föreningen Svensk Sjöfart.

Karolina Boholm, transportdirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna, har ägnat en hel del tid de senaste dagarna åt att försöka klargöra vad infrastrukturministerns uttalande om isbrytning innebär.

– Det utlöste febril aktivitet för att försöka ta reda på vad han menade. Jag var i kontakt med infrastrukturdepartementets politiskt sakkunniga, som lovade återkomma men inte har gjort det. Det som också hände, har jag fått lära mig på omvägar, är att man på departementet begärde ut filmen från webbsändningen av resultatkonferensen för att få veta vad ministern sa. Så det var nog febril aktivitet också på departementet, säger Karolina Boholm till Sjöfartstidningen.

Centrala frågan obesvarad

Nu när budgetpropositionen finns ute förstår man mer, säger hon, men den centrala frågan om hur finansieringen ska gå till är fortsatt obesvarad. Regeringen har gett Sjöfartsverket lov att investera i isbrytare, men har inte gett dem pengar till investeringen. Alternativen är att Sjöfartsverket höjer sina avgifter radikalt i flera år för att täcka investeringen, vilket förutsätter att gällande avgiftstak tas bort, eller att man skjuter till medel från staten. Regeringen öppnar för att isbrytning ska ingå i den nationella planen för infrastruktur, men det förutsätter förändringar i förordningen till Trafikverket om vad som ska ingå i den nationella planen.

– Jag har också skickat en fråga till departementet om de har för avsikt att ändra i förordningen så att Trafikverket får möjlighet att ta med isbrytarna i den nationella planen. Men det har de inte heller svarat på, säger Karolina Boholm. Hon fortsätter:

– Isbrytarna måste absolut in i den nationella planen, som är den trafikslagsöverskridande planen för hela transportsystemet. Utan isbrytare finns det ingen sjöfart i norra Sverige vintertid, så det är en grundförutsättning för att transportsystemet ska fungera. I den nationella planen finns en post där snöröjning av vägar och järnvägar ingår. Om man ska behandla trafikslagen lika måste man ju ha vinterväghållning på alla trafikslag, också sjöfarten. Anledningen till att det inte har ingått förut är att vi inte köper isbrytare så ofta, säger Karolina Boholm.

”Mest angelägna åtgärden”

Infrastrukturminister Tomas Eneroth nämnde också att det kan finnas andra sätt att finansiera isbrytning som ”inte innebär att vi tränger ut andra angelägna investeringar i sjöfarten inom ramen för nationell plan”.

Innebär det att om isbrytning tas med i den nationella planen så måste något annat bort?
– Ja, så är det ju, eftersom de ekonomiska ramarna för den nationella planen redan är beslutade. Men jag kan inte se en enda åtgärd som kan vara mer samhällsekonomiskt lönsam än att se till att vi kan ha en producerande industri i norra Sverige under hela året. Särskilt när det nu finns industrier som aviserar investeringar på tusen miljarder i norra Sverige. Det måste ju vara den mest angelägna åtgärden i den nationella planen att genomföra omedelbart, säger Karolina Boholm.

Så var klämmer skon? Varför kommer inga klara besked, tror du?
– Jag skulle vilja säga att det är för att det inte står med i januariavtalet. Regeringens enda fokus är att hålla ihop regeringen genom januariavtalet, säger Karolina Boholm.

I juni 2020 fick Trafikverket i uppdrag att ta fram underlag till en ny nationell plan för infrastruktur. I maj 2022 fastställer regeringen planen, som inkluderar både underhåll och nya investeringar.

”Vi gör en tydlig ändring också i anslagsraderna, den har inte uppmärksammats ännu, men jag tänkte passa på att säga det här, att det nu finns förutsättningar att också inrymma finansieringen av isbrytare i nationell plan. Det är inte säkert att det kommer att bli regeringens väg. Alla förstår vikten av att vi ska förnya isbrytarflottan, det är viktigt för Sverige. Men samtidigt kan det vara så att det finns andra investeringsvägar som är smartare och som inte innebär att vi tränger ut andra angelägna investeringar i sjöfarten inom ramen för nationell plan. Den handlingsfriheten tycker jag är viktig och jag har en dialog naturligtvis med riksdagens partier om detta framöver, som har varit angelägna om att peka på en finansieringsväg. Jag vill förmera resurserna till investeringar som stärker sjöfarten. Detta kan vara en väg, det kan också finnas andra vägar.”

Infrastrukturminister Tomas Eneroths hela uttalande om finansiering av isbrytning på Trafikverkets resultatkonferens den 16 september.