GPS-störningarna i Östersjöområdet har ökat kraftigt. Enligt statistik från Transportstyrelsen har antalet inrapporterade incidenter från trafikflyget ökat med 2.000 procent på två år. Det handlar om både jamming (att fartygets position försvinner) och spoofing (att positionen flyttas).

Sjöfartsverket följer noga utvecklingen kring GPS-störningarna, berättar Johan Winell, chef för affärsområde Bygg och Teknik som bland annat förvaltar farleder.

– Vi får in rapporter från fartyg som ser faror och fel i farlederna, och det innefattar även när det blir fel på positioneringen. I början av sommaren utökade vi varningen om GPS-störningar till att gälla nästan hela Östersjön för att vi fick in så många rapporter, säger Johan Winell.

Sedan flera år deltar myndigheten i ett EU-projekt som ska ta fram ett alternativt system för navigering med hjälp av landbaserade radiosändare. Men det är ett långsiktigt arbete. För att underlätta för sjöfarten här och nu har Sjöfartsverket en annan idé.

– Vi har 92 höga kustfyrar i Sverige. Men fyrar syns bäst på natten, de är dagtid svåra att upptäcka på långt avstånd, och är det dålig sikt kan man inte se dem alls, säger Johan Winell.

Dyker upp på radarn

Tanken är nu att förse ett tiotal av dessa höga kustfyrar med raconer som svarar på radarsignalen från fartyg. Utrustningen ska monteras högst upp på fyrarna. 

– Raconfyren sänder ut ett morsetecken som dyker upp i fartygets radar. Sätter man dem högt upp kan man, så fort radarn lyckas lysa över horisonten och träffa fyren, få ett eko tillbaka. Med hjälp av en riktning och ett avstånd till ekot kan man bestämma var man är, förklarar Johan Winell.

Genom att bygga en kedja av sådana raconfyrar kan man erbjuda sjöfarten ett stöd som fungerar även dagtid och i dålig sikt. Tanken är att ett tiotal kustfyrar längs sydostkusten ska få denna utrustning monterad.

Testas på Öland

Först ut blev Kapelluddens fyr på Öland som sattes upp i början av december. 

– Vi har aktiv utrustning på plats men är ännu inte klara med utvärderingen, säger Johan Winell.

Vad är det ni ska utvärdera?

– Vi vill se att vi får den effekt vi tänkt oss. Vi hoppas att raconen ska synas i radarsvepet kanske tio nautiska mil innan man ser den låga kustlinjen. 

Via Sweden Traffic har Johan Winell frågat passerande fartyg när signalen dyker upp på deras radar.

– Raconen är monterad inne i lanterninen på Kapelluddens fyr nu. Glaset bör vara transparent för radarsignalen men vi kan också prova att flytta ut den på balkongen.

Anledningen till att Kapelludden valdes som första plats, är att det är en hög fyr som går att nå landvägen. Vilken fyr som kan tänkas bli nummer två är ännu inte bestämt.

– Ska man spekulera så vore Hoburgen på Gotlands södra udde bra, och även Ölands södra udde, säger Johan Winell. 

Generaldirektören kom på idén

Idén om raconfyrar kom från Sjöfartsverkets generaldirektör Erik Eklund. Han berättar att han lärde sig köra båt med femtiotalsradar, papperssjökort och magnetkompass. 

– Skulle man angöra en låg kust var det ibland svårt att känna sig riktigt trygg med var man befann sig. Men med raconfyrarna fick man en väldefinierad punkt och kunde mäta bäring och avstånd till den, säger Erik Eklund.

Det här borde gå att utnyttja i tider av GNSS-störningar, tänkte han, och gick till gänget på Bygg och Teknik med idén. Tillsammans tittade de på kuststräckan längs sydöstra Sverige och såg att där finns väldigt få raconfyrar idag.

– Vi förde ett resonemang och lät tekniker och lotsar och andra med nautisk kompetens göra en värdering för att se om detta kan vara en relevant åtgärd, säger Erik Eklund. 

Uppmärksammas internationellt

När samtliga planerade raconfyrar kommer att vara på plats vågar generaldirektören inte svara på. 

– Men till skillnad från andra projekt så görs detta här och nu. Som infrastrukturhållare måste vi ta vårt ansvar för att främja sjösäkerheten, säger Erik Eklund. 

Johan Winell var nyligen på möte med IALA, en internationell organisation för marina navigationshjälpmedel. Där berättade han för andra medlemsländer om GNSS-störningarna och de initiativ som pågår i Sverige. När han nämnde raconfyrarna var det flera som hajade till.

– Jag fick kommentarer efteråt om att ”det där har vi inte tänkt på” och ”det är ju den enkla lösningen”. Raconer är ett känt tekniskt hjälpmedel och det är klart att man ska göra såhär. Flera andra länder tyckte att detta var innovativt och bra, säger Johan Winell.