Under 2024 tog det finländska rederiet Langh Ship leverans av en serie på tre nybyggen – Lovisa, Olivia och Sofia – från det kinesiska varvet Wuhu. Alla tre har tidsbefraktats till Outokumpu på fleråriga kontrakt och är under finsk flagg.
Gjort stora nyrekryteringar
Laura Langh-Lagerlöf, vd för Langh Ship, säger att de nya fartygen har skapat närmare 60 nya arbetstillfällen.
– Dessutom har vi utökat personalen på kontoret. Och för de tre nybyggena som kommer i år behöver vi nyrekrytera ytterligare cirka 50 personer.
Langh Ship har nu sex fartyg i Outokumpus trafik. Förutom de tre nybyggena fortsätter de 1996-byggda Laura, Hjördis och Marjatta i denna trafik.
– De är otroligt bra fartyg. Det har säkert haft stor betydelse att de har varit i samma ägo sedan de levererades och fartygen har hela tiden hållits i gott skick av sin besättning, säger Laura Langh-Lagerlöf.

Laura Langh-Lagerlöf och en modell av nybygget Lovisa. Foto: Pär-Henrik Sjöström.
Åtta fartyg i flottan har finsk flagg. Förutom de sex fartyg som går i trafik för Outokumpu har även containerfartygen Linda och Aila, som går i containertrafik för CMA CGM, finsk flagg.
Av de övriga fem fartygen i flottan är Ingrid, Christina, Edith och Greta registrerade i Portugal (Madeira) och Charlotta på Malta.
I order finns dessutom två containerfartyg som byggs av Paxocean Shipyard i Kina till Portugal-flagg. Det första nybygget i serien, Ingrid, levererades nyligen.
– Inget av dessa nybyggen kommer till norra Europa under den första perioden. Befraktare är engelska Borchard med trafik inom områdena UK-Irland-Rotterdam samt Spanien och Medelhavet. Även vår Charlotta är tidsbefraktad till Borchard, berättar Laura Langh-Lagerlöf.
Satsat på eget bemanningsbolag
För bemanning av de fartyg som trafikerar under Portugal- eller Malta-flagg har rederiet grundat bolaget Langh Ship Crewing som är registrerat på Madeira men personalen sitter i kontoret i Pikis.
– Med ett eget bemanningsföretag strävar vi efter att så långt som möjligt ha stadigvarande ombordanställda även på de utländska fartygen. På dessa fartyg har vi ombordanställda från bland annat Filippinerna och Ukraina. Någon annan skillnad som skulle bero på vilken flagga fartygen har finns inte. De är alla lika mycket våra egna båtar, förklarar Laura Langh-Lagerlöf.
Stor brist på sjöfolk
Ett allt allvarligare problem är bristen på sjöfolk. Hanne Hinders säger att det nu börjar bli väldigt svårt med rekryteringen gällande alla befattningar ombord.
– Så länge som jag har varit med i den här branschen så har jag tyckt att det har varit brist på maskinfolk, men nu har det blivit helt omöjligt. Sedan har det tyvärr börjat spridas till alla vakanser. Jag vet faktiskt inte vart det här kommer att leda.
Hanne Hinders är förvånad över att inte fler ungdomar satsar på en karriär till sjöss. Speciellt på maskinsidan säger hon att det garanterat finns jobb när man är färdig.
– Man kan redan nu till och med välja och vraka bland jobben men det kommer att bli ännu svårare för rederierna att rekrytera. Om man söker sig till sjön behöver man säkert inte gå arbetslös.
Laura Langh-Lagerlöf instämmer och säger att det finns goda möjligheter att klättra uppåt i karriärstegen.
– Vi har flera relativt unga befälhavare på våra fartyg. När antalet fartyg i flottan har ökat har vi mönstrat upp även ganska unga överstyrmän till befälhavare. Jag tror också att det motiverar yngre personer att stanna kvar i branschen när de ser att det verkligen finns möjligheter att ganska snabbt avancera i karriären.
Artikeln har varit publicerad i magasinet The Captain som Sjöfartstidningen producerar på uppdrag av föreningen Ånikap i Åbo. Läs hela tidningen här