Stena Gothica hade slagsida när fartyget kom till Göteborg den 6 oktober.

Fotograf: Tobias Edvardsson

Kategori: Haveri | RoRo

”Det var aldrig någon fara”

Stena Gothica fick slagsida när fartyget på tisdagsmorgonen var på väg in till kaj vid Tysklandsterminalen i Majnabbe i Göteborg. Anti-heelingsystemet fungerade inte.

– Jag har lite olika uppgifter på om felet kom på väg in mot Göteborg eller om det var just när fartyget skulle lägga till men det var aldrig någon fara, säger Jesper Waltersson, kommunikationschef på Stena Line.

Stena Gothica har ersatt Stena Scanrail på rederiets fraktllinje mellan Göteborg och Fredrikshamn sedan ett par veckor tillbaka.

– Vi hade 39 chaufförer och 35 lastbilar ombord och redan när jag kom ner till fartyget klockan nio var rampen nere och vi höll på lasta av.

Inställd avgång

Anti-heelingsystemet pumpar vatten mellan tankar i fartygets sidor för att motverka slagsida. Målsättningen var på förmiddagen att Gothica skulle gå tillbaka till Fredrikshamn på ordinarie avgångstid, 12:45, så blev det inte.

– Nej, det gjorde hon inte men det beror inte på felet från i morse. Det är fixat. Avgången blev inställd på grund av hård blåst. Det ska blåsa kraftiga sydostliga vindar, den värsta vindriktningen, upp emot 18 meter per sekund. Det var därför vi ställde in avgången. Det händer ibland. Då får vi boka om lastbilarna antingen till Jutlandica vid klockan fyra eller Gothicas nästa avgång, senare ikväll, säger Jesper Waltersson.

Kommentarer

  • Anonym

    Heeling-systemet skall anvädas i hamn och stängas inkl ventiler innan avgång. Så hur kunde det här hända? Detta skall inte förväxlas med flumetankar för att förlänga rullningsperioderna/sänka stabiliteten under gång.

    • Anonym 2

      Vad duktig du är. Har du inte varit här eller är införstådd med vad som hänt ombord så är det väl bättre du är tyst.

      • Anonym

        Till saken hör väl att ovan person har rätt baserat på vad Stenas presstalesperson sagt att det varit fel på systemet. Faktum kvarstår, vid avgång skall ett heelingsystem vara stängt och släckt. Att använda heelingsystemet till sjöss känns tokigt.

    • Petter Viktig

      Utan att veta ett skit så kan jag tänka mig att man pumpat heelingvatten för att minska slagsidan som orsakats av vinden. När man sedan kom i lä la båten över och tekniska bekymmer, tex ventil som inte öppnade eller pump som inte startade, gjorde att man inte kunde räta upp henne igen. Men jag bara gissar.

      • Anonym

        Först uppstod slagsida då de kommit inomskärs och vinden försvunnit. För att korrigera slagsidan, räta upp henne, pumpades ballast (via heelingsystemet) till andra sidan. När fartyget var rät, skulle pumpen stoppas. Heeling pumpen gick dock inte att stänga var på mer o mer ballast pumpades över. Till slut fann man säkringen till heeling pumpen.

        • Anonym

          Varför stänger man inte bara ventilerna och låter pumpen gå tills man hittar brytaren. Så slipper man ju slagsidan. Rädd att pumpen ska gå varm, inte troligt.

  • Michael Önnerfors

    Ser ju hellugnt ut. Kan inte alls leda till lastförskjutning, eller? Hur var det när Jan Heweliusz sjönk 1993 – lastbilarna där var inte surrade. Och här då? Vad hade hänt om man tvingats till en skarp gir för att undvika kollision t.ex.?
    När Stena för ett tag sen kolliderar med annat fartyg utanför Vinga spelar man ner rollen man haft och skyller på andra. Men varför körde man in i den närsituationen i 22 knop överhuvudtaget?
    Hur var snacket efter kollisionen utanför Varberg 2004? Också där ingen på bolaget som hade något ansvar alls?
    Kanske dags för Stena att köra lite Root Cause innan det går åt helvete helt. Och att säga offentligt att man kommer att utreda det inträffade med stort allvar skulle kanske ge bättre PR än ”Äsch, det var inte nå’n fara.”

    • Anonym

      Agree, reagerade på samma vis efter smällen med Tärn och VVD uttalande -”vi har inte gjort fel”. Känns olustigt. Främst för de ombordanställda inkl passagerare i ett förbättringsarbete för att inte olyckor skall hända igen.

  • Erling

    Jag har många år på RoRo och aldrig att heelingsystemet står på automatik under manöver, det är till för att justera båten under lastning och lossning.
    Ren inkompetens av däcksbefälet.

    • Anonym

      Agree att använda heelingsystemet till sjöss är som att använda handbromsen ute på vägen när du kör bil…fel sätt liksom.

  • Sven Ryheden

    He he
    Tja fara eller inte
    Men att röra sig ombord

    Kanske tyckte besättningen det skulle vara lite mer som förr på kuttrarnas o fullriggarnas tid

    Fin dramatik var det i alla händelser för oss på land

  • Joakim

    – Du kan använda Heeling tankar för att kompensera för vindtryck och det verkar ju som att de gjort detta men inte kunnat jämna ut när vindtrycket minskat.

    • Anonym

      Få du den slagsidan för vindtryck då har det blåst bra.

  • Chief

    Glömt stänga av?

  • Anonym

    ja absolut förbjudet att användas till sjöss.

  • Anonym

    Klart att det fanns en fara med slagsidan

  • Anonym

    har inte allt klart för mig, men är inte detta före detta M/V Ask, och som nu körs av helt ny besättning (ny på denna båt…)??

    • Anonym

      Japp. Frågan är också om det beror på tekniskt fel eller besättningsfel? Om det är det förstnämnda så är det intressant med tanke på hon legat på varv i mer än två veckor, och dessutom var sen tillbaka från varvet..

  • Anonym

    Detta är nog inte fråga om något mysterium. De flesta fartyg måste kompensera slagsida som uppkommit under natten pga bunkerförbrukning mm. Man vill inte ha slagsida under angöring, det kan handla om fendrar och avbärarlister mm man inte vill skada. Antagligen blev det ngt fel på heelingsystemet och man kunde inte pumpa bort slagsidan. Var med om att en överstyrman stod helt paralyserad ich tittade på när slagsidan tilltog pga fel på pumpstyrningen…det var ju bara att trycka in nödstoppet som var mitt framför näsan…

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.