Kategori: Miljö

Den bortglömda alkoholen

Metanol har länge varit försummad i bränslediskussionerna. J-G Hemming gläds åt att den kan komma att gå mot en renässans inom sjöfarten.

Metanol hade en kort framgångssaga efter OPEC- och Iran-kriserna på 1970 och 80-tal, som ledde till flexfuel-tekniken. Den lyckade brasilianska satsningen på etanol av sockerrör inspirerade emellertid amerikansk (och svensk) farmarlobby att istället driva igenom etanol av spannmål (som då var ett överskottsproblem). Mäktiga oljebolag motarbetade även med kraft den billiga metanolen och insåg att etanol av odlade grödor hade begränsad potential.

Metanmolekylen består av fyra väteatomer bundna till en kolatom och betecknas i kemins formelspråk med CH4. Metan innehåller alltså bara grundämnena kol och väte. Sådana föreningar kallas kolväten. Metan är det enklaste kolvätet. Naturgas är så gott som ren metan. Metanol En syreatom sitter mellan en av väteatomerna och kolatomen i metanolmolekylen. Metanols formel blir då CH3OH. Om ett H i ett kolväte ersätts med en sådan OH-grupp kallas föreningen en alkohol. Metanol är alltså den enklaste alkoholen. Om metanol och säkerhet se slutet av artikeln.DME (dimetyleter) Två metanmolekyler binds samman med en syreatom (som får ersätta en väteatom i var och en av de två metanmolekylerna). Då får vi DME, dimetyleter, CH3OCH3. DME är den enklaste etern. Den har 10-15 enheter högre cetantal (diesels motsvarighet till bensins oktantal) än vanlig diesel.

Tre enkla och miljömässigt suveräna bränslen De fossila kolvätena består av långa molekylkedjor som antingen är raka (diesel) eller grenade (bensin), i båda fallen med bindningar kol-till-kol. Det är förklaringen till dessa bränslens nackdelar från miljösynpunkt med sot och partiklar och med både cancerogena och mutagena effekter. Samtidigt förklarar frånvaron av sådana bindningar varför metan, metanol och DME är suveräna från miljösynpunkt utan att behöva extra utrustning för rening.

Deras energiinnehåll i samma tankvolym vid olika tryck skiljer sig emellertid väsentligt åt. Det framgår av nedanstående tabell, där även väte är medtaget. Trots sina förtjänster i övrigt är väte som synes knappast aktuell. Metanol innehåller nästan 4 gånger mer energi i en enkel tank jämfört med väte av samma volym under 700 bars tryck!

Att tanka metanol är alltså ett smart sätt att utnyttja den fina naturgasen men slippa den besvärliga kryo-tekniken för både infrastruktur, fordon och fartyg. Global metanolproduktion har på några år stigit från ca 30 till 50 miljoner ton/år, den allra mesta med naturgas som råvara (undantag Kina som använder kol). Det byggs metanolfabriker som aldrig förr bland annat i Sydostasien, Mellanöstern och Ryssland. Marknadsledande är Methanex, som för oktober 2011 anger European Posted Contract Price (EPCP) 223 Euro/ton.

Vår ämnesomsättning bryter ner metanol till formaldehyd > myrsyra > formiat > koldioxid. Små mängder som t ex finns i läskedrycker, färska grönsaker, frukter och bär är vi sedan urminnes tider programmerade att klara av. Vi klarar däremot inte högre koncentration. Då kan myrsyra knäcka synnerven och formiat i blodet leda till koma och död.

I mikrobernas värld finns inte det problemet. Metanol är mat för mikrober och används i ökad utsträckning av reningsverk för att befria vatten från kväveföreningar. Spill på mark och i vatten är därför harmlöst i jämförelse med oljespill. Utsläpp av metanol i samband med sjöfartsolycka blir snabbt oändlig utspädning.

Metanols stora betydelse som råvara för kemisk industri gör att det finns stor erfarenhet hur metanol ska hanteras på ett från skyddssynpunkt säkert sätt.

Men naturgasen är ju ändlig säger vissa, är det då något att satsa på? Javisst, men inte metanolen. Den kan produceras av allt som innehåller kol: Avfall som gamla bildäck och plast; Biomassan och dess avfall som halm och skogsrester; Pappersindustrins svartlut är en suverän råvara med den omständliga insamlingen av biomassa redan avklarad, dessutom är svartlut pumpbar. Skulle allt detta inte räcka, så finns evigt uthålliga luftens koldioxid och havets vatten. En fabrik på sistnämnda koncept är redan igång på Island, www.cri.is.

Jan-Gerhard Hemming

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.