Det är Sjöfartsverkets styrelse som beslutat att verket måste investera i nya fartyg för att klara av framtidens behov inom både sjömätning och farledsunderhåll. Sjöfartsverket skriver i ett pressmeddelande att verkets fartygsflotta är ålderstigen, vilket innebär utmaningar i form av högre bränslekostnader, höga kostnader för underhåll och utmaningar i form av reservdelar som inte längre tillverkas samt en högre risk för haverier som gör att driften kan bli lidande.

Handlar om totalt fyra fartyg

Beslutet rör två tunga arbetsfartyg för farledsunderhåll och två nya sjömätningsfartyg.

— Det är väldigt glädjande att vi kan gå vidare med detta. Genom åren har ett antal förstudier om fartyg för farledsunderhåll gjorts och alla landar i att det behövs två fartyg för att vi ska kunna klara vårt uppdrag, säger Fredrik Backman i pressmeddelanddet.

Investeringen i två nya sjömätningsfartyg innebär att Sjöfartsverket kan säkra den samhällsviktiga sjömätningsverksamheten med att mäta djupet i svenska vatten med moderna metoder enligt de planer och överenskommelser som finns med länderna kring Östersjön.

Går vidare med försäljningsplaner

De nya fartygen för farledsunderhåll ska ersätta Scandica och Baltica medan de två nya fartygen för sjömätning ska ersätta fartygen Johan Månsson och Anders Bure.

Nästa steg i processen blir att ta fram konceptdesign och upphandlingsunderlag. Förhoppningen enligt Sjöfartsverket är att fartygen ska kunna vara i drift inom en femårsperiod.

— En grov tidsplan är specifikation och konceptdesign under 2026, sedan upphandling 2027 och första leverans runt 2029, säger Fredrik Backman.

Kan påverka tidigare försäljningsplaner

Enligt Jonas Franzén, stf kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket, påverkar det nya inriktningsbeslutet även den planerade försäljningen av ett av de båda fartygen för farledsunderhåll.

– Det ska den här utredningen också visa. Vi kan inte säga nu om vi ska sälja ett eller två fartyg och i så fall när och liknande. Hela konceptdesignen bygger på en utredning av vilka behov vi har och vilken fartygsflotta vi behöver i framtiden för att klara våra mål. Styrelsen har gått vidare med att troligtvis behöver vi köpa de här nya fartygen och att vi behåller nuvarande fartyg är då inte troligt alls om vi får nya fartyg som är bättre, säger han.

Nybyggda fartyg kan vara på plats först 2029. Om Sjöfartsverket då skulle sälja ett av de befintliga fartygen för farledsunderhåll före det skulle det innebära ett glapp i verksamheten, samt även påverka behovet av personal.

– Vi har tidigare aviserat att vi ska sälja ett fartyg. De planerna ligger fast. Samtidigt behöver vi behålla kompetensen om vi ersätter båtarna. Exakt hur det kommer att gå till får vi återkomma till i kommande treårsplan, eller när konceptet för våra nya fartyg är klart.

Sjöfartsverket har en ansträngd ekonomi. Hur rimmar denna satsningen med det?

– Det är inte optimalt, men vi anser att våra fartyg är såpass gamla att de behöver bytas ut. För att vi ska klara vårt uppdrag behöver vi nya fartyg och självklart kommer det påverka vår ekonomi. Vi vet inte vad de här nya fartygen kommer att kosta, men det är tänkt att de ska ingå i den nya livscykelhanteringen av fartyg. Men om det blir jättemycket pengar får vi se över hur, och om, vi kan finansiera dem, säger Jonas Franzén.