EU-kommissionen har nu beslutat att medlemsländerna ska få ett kraftigt förbättrat transportnät, ett stomnät, (TEN-T) som ska binda samman viktiga vägar, järnvägar, flygplatser och kanaler – detta ska fungera fullt ut till 2030.– Välfungerande transporter är grundläggande för en effektiv ekonomi. Idag saknas dock viktiga förbindelser. För närvarande finns det sju olika spårvidder i Europa. Vidare har endast 20 av våra största flygplatser och 35 av våra viktigaste hamnar direktanslutning till järnvägsnätet. Utan effektiva förbindelser i Europa blir det ingen tillväxt och inget ökat välstånd, säger EU-kommissionens vice ordförande Siim Kallas, med ansvar för transportfrågor, i ett uttalande. Stomnätet kommer att länka samman 83 av de största europeiska hamnarna med järnvägs- och vägförbindelser, länka samman 37 av de viktigaste flygplatserna med järnvägslinjer till större städer, omfatta 40.000 kilometer järnväg anpassad till höghastighetståg och omfatta 15 stora gränsöverskridande projekt som minskar flaskhalsarna.Bland de 83 hamnarna återfinns Stockholms Hamnar, Göteborgs Hamn, Luleå Hamn, Trelleborgs Hamn och Malmö (Copenhagen Malmö Port). I Finland återfinns hamnarna i Helsingfors, Kotka–Fredrikshamn och Åbo.Stomnätet är uppdelat i tio prioriterade korridorer; två av dessa rör Sverige och Finland – Baltic–Adriatic Corridor och Helsinki–Valletta Corridor.Vid sidan av detta finns också andra delar som ska adderas till de tio huvudkorridorerna, bland dessa järnvägarna Göteborg–Malmö, bottniakorridoren Luleå–Uleåborg, Sundsvall–Umeå–Luleå, Kiruna–norska gränsen och Tampere–Uleåborg.När det gäller IWW (Inland Water Ways) verkar inte Sverige särskilt intressant för kommissionen, då man inte nämns överhuvudtaget. Bland de prioriterade inre vattenvägarna märks bland annat Rhen, Rhône och Donau. Kommissionen har avsatt EUR 31,7 miljarder i transportanslag för ett sammanlänkat Europa för den kommande budgetperioden 2012–2020. Pengarna ska användas till prioriterade projekt, det vill säga de tio huvudkorridorerna i stomnätet samt IT-relaterade projekt, som trafikstyrningssystem. Men mer pengar än så behövs för att göra verklighet av alla planer, därför vill man ser mer egenfinansiering från medlemsstater samt privat finansiering. ”TEN-T-finansieringen ger en mycket kraftig hävstångseffekt. De senaste årens erfarenheter visar att varje miljon euro som spenderas på EU-nivå kommer att generera 5 miljoner euro från medlemsstaternas regeringar och 20 miljoner euro från den privata sektorn”, skriver man. Totalt räknar EU med att det behövs EUR 250 miljarder för stomnätet.