Fotograf: AKT

Kategori: Arbetsmarknad | Container | Hamn/Logistik

Bojkott av feederfartyg i Finland

Containerfartygen Calisto och Charlotta B har bojkottats av fackförbundet AKT i Finland.

Unifeeder meddelar att rederiets containerfartyg Calisto har bojkottats i Raumo. Dessutom uppger man att containerfartyget Charlotta B har bojkottats i Kotka. Charlotta B går i trafik för CMA CGM. Enligt Unifeeder är det Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT som ligger bakom bojkotten i sympati med, och på begäran av, ITF.

Lastsurrning

AKT:s viceordförande Arto Sorvali säger till Sjöfartstidningen att konflikten beror på att flera rederier låter de ombordanställda utföra lastsäkringen på containerfartyg.

– Vi anser att lastsurrningen ska utföras av stuveriet. Eftersom stuveriarbetarna surrar all last på roro-fartyg utgår vi från att de ska göra det också på containerfartyg.

Inte enbart Unifeeder

Enligt Arto Sorvali är bojkotten inte enbart riktad mot dessa fartyg.

– Vi har utgått från att det ska gälla för all last av containrar som kommer in till eller går ut från Finland. Vi har även gett notiser till andra rederier som trafikerar på Finland.

Han kommenterar inte om fler bojkotter är att vänta.

– Dessa två fartyg är de enda som jag har kännedom om.

Kommentarer

  • Anonymous

    Visst ska stuveriet sköta lastsurrningen men problemet är ju att fartygets personal får ÄNDÅ vara med och surra eftersom många stuvare inte klarar av sitt jobb alla gånger och styrmannen får lov att vara med och surra. För det är ju fartygets personal som känner bäst till sitt fartyg. Det viktigaste är ju att lasten hålls där och att inte det blir skador och inte vem som surrar!! Dessutom så vill stuveriet inte alla gånger följa fartygets instruktioner gällande surrning.

    • K Bergman

      Dystra erfarenheter man har, av bl.a. Finsteve. Stuveriet typ fuskade och käbblade emot under hela lastningen, till den milda grad att besättningen var tvungna att surra om varannan roro-enhet före avgång

  • Anonymous

    Jo och vad får en styrman som tvingas att surra om varannan trailer för att alla kättingar är dragna åt samma håll! Ingenting! Fast han påperkar och informnerar och säger ifrån. Fartygen har ju ingen makt med stuvarna och det vet dom om! Får int ens skriva i surrningstimmar för det.. Eller enligt lag får han väl det men det är när det jobbigt tillhör stuvarna så är det dåligt begrundad dessutom gillar inte rederiet det. Jobbigt säger jag bara om man skall ensam surra om varannan trailer och dessutom skriva i numror och kolla att dom int kör traileserna in i varandra. Nä det är tokigt! Så e d bara..

  • Jan-Erik Mehtola

    Det är några år sedan jag gick på finska hamnar, men av inläggen att döma verkar allt vara sig likt. När jag var på Stella Nordic 1995 låg vi i Rauma (tror jag det var) och lastade stålcoils för England. När lasten var ombord var det endast två gubbar som stuvade lasten medan de var närmare ett dussin på en mindre båt som låg bredvid. När vi tog upp det med stuvarbasen ignorerade han oss fullständigt. Han var halvfull hela tiden och frågade ständigt om vi hade Vodka att sälja. Inget ont om de två gubbarna som stuvade oss. De gjorde ett gott arbete. Men de var som sagt bara två och det tog en jävla tid och vi ville självklart komma iväg så fort som möjligt. När vi på deck erbjöd oss att hjälpa till blev det ett jävla liv. Så det var bara att bita ihop och ligga ett dygn till i Rauma. Året därpå när jag var på Credo lastade vi stålcoils och grovplåt i Brahestad för Ravenna, Italien. Coilsen låg i träbockar och var stuvade i varandra med stålband, så där var det OK. Men det behövdes bara en kuling i Engelska kanalen för att plåtarna skulle börja leva och bearbeta spanten i lastrummen. Man hade stämplat det övre lagret, men det var sämre med de undre. Vi höll på i tre dagar med stämpling innan vi vågade oss ut i Biscaya och det var tur det. Vi åkte in i en sydvästlig storm och det tog oss en vecka från Ushant ner till Gibraltar och plåten var inte nådig mot våra stämplingar, kan jag säga. Men de höll, som väl är. Självklart är det bra med stuvare, men de ska definitivt följa fartygets anvisningar. De kan åka hem på kvällarna, men det är vi ute på havet som ska leva med deras insats.

  • Ingvar Bergman

    Surrning är en fråga om säkerhet för både last och fartyg och den skall naturligtvis alltid ligga på fartyget. I linjefarten får man acceptera att jobbet utförs av stuveriet, om detta är kutym på platsen, men det är under överstyrmans överinseende och dennes ansvar, varför surrningsgänget får tåla eventuell anvisning/omsurrning om överstyrman bedömer den bristfällig.
    När det gäller enkelresor med t ex steel-coils som fallet nedan,
    och rederiet har fri lastning, kan man avtala villkor för surrnings-arbetet genom att certepartiet påföres en klausul; lashing- and lashingmaterial for vessel’s account.

  • Anonymous

    Enklast brukar det vara för överstyrman att ”titta åt andra hållet” och däcksarna får surra på sjöresan det som återstår eftersom tidtabellen för dom flesta båtar är så strama att allt skall klaffa direkt! Smidigast så.. orkar inte höra på försvarstal av stuvarana om överstyrman lägger sig i så tar det efter det automatiska käbblandet mycket längre tid att bli färdiga.

  • haldor

    Det märks att Ingvar Bergman inte jobbar till sjöss. Åtminstone finska stuvare är bortskämda, ryggradslösa och utan arbetsmoral. ”Tillsägelse” från överstyrman jotack… Det är ett effektivt sätt att få stuvarna att gå iland i protest..

  • Anonymous

    Håller med Haldor. Allting funkar i teorin. Borde helt enkelt finnas en ”internationell manual” gällande t.ex lastsurrning på RORO båtar som ALLA är tvungna att följa så skulle man få slut på tjafset. Överstyrman har ingen som helst makt med stuvarna i slutändan. Fast det är ju han alla skyller på sen. Skeppare, redare, stuvare när lasten lossnar och allting går åt pipan!

  • Ingvar Bergman

    Nej, jag har aldrig arbetat till sjöss, men har arbetat med ’sjön’ i hela mitt yrkesverksamma liv och bl a lärt mig att man inte dag-tingar med säkerheten till sjöss. Ett fartyg är aldrig färdiglastat förrän sista surrningen är anbragd. Det har gått väl långt om överstyrman, som sägs härnedan, tittar bort när surrningsgänget inte gör sitt jobb istället för att ingripa. Den överstyrmannen gör inte SITT jobb och dessutom spelar han ett högt spel med fartyg, last och människoliv.
    Låt surrningsgubbarna gå iland och låt rederiet och stuveriet klara ut problemen – att stå på däck och munhuggas är ingen framkomlig väg.

  • Anonymous

    Har aldrig varit med att en överstyrman skulle nånsin våga säga så mycket ifrån. Tror man skulle få ganska fort få kängan isf.

  • Ingvar Bergman

    Vad är detta ? Här säger insändare efter insändare att överstyrman inte vågar/vill/kan säga ifrån om stuvarna inte sköter surrningarna ordentligt. Det är ju inte klokt – skärpning redare – ni måste stötta ert befäl ! Och skärpning stuveriansvariga, se till att det ni tar betalt för blir ordentligt gjort !

  • haldor

    I Finland är det speciellt. Jag sade ifrån en gång när det fuskades med surrningen. Det blev hårda ord och stuveriet gick iland. Efter nån timme fick skepparn order av befraktaren att skicka överstyrman iland och be stuveriet om ursäkt eller ge överstyrman sparken. Detta har drabbat mången överstyrman. Stuveriet drar sig inte för att ta betalt för sto-ro surrning men maskar avsiktligt så mycket att de inte hinner surra innan dagen är slut. Alternativet är att ligga kvar över natten eller surra själv gratis… Inte är det nån överstyrman som tummar på säkerheten utan det blir eget gäng som får surra, gratis eller för dålig ersättning. Så funkar det i praktiken. Befraktaren vågar inget göra mot stuverierna.

  • Anonymous

    Skönt att denna diskussion tas upp! Äntligen! Detta fenomen är ganska vanligt i Raumo och Kotka. Överstyrman är bara en stackars spelbricka som tar skulden på sig. Det har väl inte alltid varit så men dom senaste 10 åren har det blivit värre. Det är ett hundjobb som ingen vill vara allt för länge. Folk blir ju slut!

  • Det kanske var lite bättre förr

    Efter att ha arbetat som överstyrman på roro-fartyg i åtta år upplever jag att tidspressen och stuveriets ointresse för fartygets säkerhet är direkt farligt. Överstyrmans huvudsskliga arbetsuppgifter har spelat ut sin roll och man blir endast en ”pappersvändare” med mycket ansvar om något går snett. Jag vet inte hur många gånger jag har fått tala om för en stuvare att surrningen inte är en ”stötta” och att alla surrningat ej får sitter på samma sida av enheten. DEN VÄLTER!

  • Suomi linja

    Ja finska stuvare är hemska ha med att göra. Har själv vid många tillfälle upplevt att om man påpekar något så går dom helt enkelt iland med förseningar som följd. Hade varit kul om det fanns någon skeppare som hade vågat stötta sin Öst mot kontoret till för vi måste göra saker som det skall göras men stuveriet har inga som helst krav på sig i Finland. Det är lite märkligt hur en yrkes grupp som inte ens sköter sitt jobb har tillåtits bli så styrande men det är klart ett monopol är ju vad det är. Har man inte jobbat till sjöss vet man inte så enkelt är det sen kan man ha hur mycket regler och föreskrifter som helst.
    Tyvärr är alla så rädda om sina jobb att man lämnar mycket övrigt att önska vad det gäller den så kallade säkerheten som det skrivs så mycket om. Det har ju funkat förr är fortfarande en rådande kultur.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.