Ett samhälle av sjöfarare

Den som stiger iland på Åland en kylig söndagsmorgon i februari får knappast upplevelsen av en pulserande och händelserik plats med ett blomstrande samhällsliv. Det är snarare väldigt tyst och stillsamt och man kan lätt få en känsla av att ha råkat stiga av i fel hamn. Jag vet, för jag gjorde precis den resan för drygt 15 år sedan då jag som journaliststudent från Göteborg entusiastiskt tackat ja till en praktikplats på Ålands Radio.

Att ett litet samhälle med knappt ­30.000 invånare höll sig med ett eget public service-bolag uppfattade jag som både spännande och lite orimligt. Trots den något tveksamma upplevelsen när jag steg av färjan den där morgonen tog det inte många dagar innan jag började se allt det fina som dolde sig under ytan i detta självstyrda örike. Det är nämligen ett samhälle med ett extremt aktivt och livskraftigt näringsliv, en högst levande samhällsdebatt och ett kultur- och nöjesutbud som imponerar med tanke på storleken. Att det dessutom går att hitta ett gäng restauranger av utmärkt standard som håller öppet även under lågsäsong bidrar till en hög livskvalitet.

Traditionen av sjöfarande har också skapat en öppenhet för omvärlden på samma sätt som i många globala hamnstäder. På Åland lever idag människor från 100 olika nationaliteter.

Till grund för välståndet ligger en väldigt stark tradition av företagande och inte minst sjöfart. Alltsedan 1800-talets bondeseglatser då bönder runt om på Åland gick samman och byggde skutor och startade små rederier, har sjöfarten varit det som fått hjulen att snurra och välståndet att växa. Många ålänningar har sett världen genom att tjänstgöra ombord på fartyg och även i den minsta lilla by går det att hitta en livs levande – men ålderstigen – farbror som rundat Kap Horn. Traditionen av sjöfarande har också skapat en öppenhet för omvärlden på samma sätt som i många globala hamnstäder. På Åland lever idag människor från 100 olika nationaliteter.

Även om det under de senaste åren också växt fram andra branscher står sjöfarten för 20 procent av landskapets BNP. Det är inte bara rederierna som skapar intäkter och arbetstillfällen. Sjöfarten har bidragit till att skapa välmående försäkringsbolag, en livskraftig affärsbank med filialer runt om i Norden och flera IT-­bolag med en kundkrets långt utanför landskapets gränser. På det sättet illustrerar Åland med all tydlighet sjöfartens förmåga att skapa värden för samhället långt utanför det mesta uppenbara. Som svensk är det kanske inte lika tydligt att nästan allt vi handlar och konsumerar har transporterats via sjövägar och att ­fungerande hamnar är minst lika viktigt som nya motorleder i storstäderna.

För min del blev det tio fina år på Åland innan suget efter västkusten fick mig att flytta hemåt. Trots att jag uppskattar pulsen i Göteborg kan jag ofta sakna den rättframhet och den känsla av ”djävlar anamma” som finns på Åland. Ingenting är omöjligt och alla kan vara med och bidra. Varenda människa är viktig och har något betydelsefullt att komma med. Nyligen firade man 100 år av självstyre under den träffsäkra rubriken ”100 år av egensinne”. Det finns mycket att inspireras av. Inte minst när det gäller sjöfartens betydelse för samhället.

Denna text publicerades först i Sjöfartstidningen nummer 03, 2023 under vinjetten Akterspegeln

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.