Kravet följer på det nyligen fattade beslutet att fortsatt undanta vägtransporter från ett parallellt ETS-system samt bristen på tydliga regler för hur de insamlade medlen ska fördelas.

Interferry kräver ett omedelbart stopp för den fortsatta implementeringen av EU ETS för färjesektorn och att skyldigheten att överlämna utsläppsrätter för maritima utsläpp fryses på den nivå om 70 procent som är planerad för 2025, samt att den planerade höjningen till 100 procent år 2026 stoppas.

Vill ha lika konkurrensvillkor

– Denna åtgärd måste ligga fast tills vägtransport också omfattas av ett ETS och de insamlade medlen faktiskt öronmärks för maritim avkarbonisering. EU måste infria sitt löfte om lika konkurrensvillkor och säkerställa att dess klimatpolitik stödjer – snarare än ekonomiskt urholkar – den mest framåtblickande transportsektorn, säger Interferrys vd Mike Corrigan i en kommentar.

Mer än hälften av världens bruttotonnage av roro- och passagerarfartyg trafikerar europeiska vatten och transporterar varje år 400 miljoner passagerare samt 200 miljoner fordon och fraktenheter inom EU, vilket i betydande grad avlastar vägnäten. Varje euro i höjda frakttariffer på färjor riskerar enligt Interferry att driva tillbaka godsvolymer till redan hårt belastade europeiska vägar.

Oro inom närsjöfarten

I sin kommentar till kravet skriver Interferry att organisationen stödjer dekarboniseringen av den maritima industrin och accepterade EU ETS utifrån den tydliga förståelsen att de insamlade medlen faktiskt skulle användas för dekarbonisering och att vägtransport snart också skulle inkluderas. Att EU-rådet nyligen beslutat att skjuta upp inkluderingen av vägtransport väcker enligt Interferry betydande oro inom närsjöfarten kring varför slutanvändare av maritima transporter, exempelvis ö-samhällen, ska bära hela kostnaden för ETS.

– Detta undantag för vägtransport från EU ETS skapar en omedelbar och allvarlig konkurrensnackdel för roro- och passagerarfärjor, säger Johan Roos, Director Regulatory Affairs på Interferry, och fortsätter:

– I dagsläget skapar ETS ett negativt incitament som pressar tillbaka gods och passagerare till redan överbelastade vägnät på grund av högre färjekostnader. Detta står i direkt motsättning till EU:s långvariga politik om överflyttning av transporter från väg till sjö.

IMO-försening ställer till det

IMO sköt i oktober 2025 upp antagandet av en global prissättningsmekanism för växthusgaser med minst tolv månader – ett ramverk som var avsett att ersätta EU ETS och som skulle ha fastställt tydliga riktlinjer för användningen av de insamlade medlen.

”Under tiden beskattas Interferrys medlemmar som trafikerar till och från EU-hamnar för sina CO₂-utsläpp utan tydliga bestämmelser om hur pengarna återinvesteras för att minska växthusgasutsläppen, och utan säkerhet om när en global IMO-reglering kan träda i kraft – om alls”, skriver Interferry om bakgrunden till kravet man nu ställt.

– EU ETS beskattar färjetransporter inom EU med cirka en miljard euro per år, samtidigt som vi behöver stöd till produktion av e-bränslen och omfattande investeringar i elektrifiering av EU:s hamnar till nytta för laddning av fartyg med elektrisk framdrivning. Istället styrs huvuddelen av dessa intäkter om till medlemsstaternas nationella budgetar. Detta tillvägagångssätt främjar varken konkurrenskraft eller sammanhållning och försvårar branschens möjlighet att investera i renare teknik, säger Johan Roos.

Samlar 280 företag

Interferry är en global branschorganisationen för färjetrafik med konsultativ status vid Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och motsvarande inflytande inom Europeiska unionen. Med över 280 medlemsföretag i över 40 länder är organisationens huvudsakliga syften att företräda färjenäringen i regel- och policyfrågor, inklusive säkerhet och hållbarhet; att tala för den globala färjesektorn som årligen transporterar över fyra miljarder passagerare och 370 miljoner fordon; samt att underlätta nätverkande och kommunikation mellan sina medlemmar.