Transportstyrelsen håller nu på att se över sina avgifter och om den remiss man skickat ut blir verklighet, då kan man lugnt säga att Transportstyrelsen aktivt bidrar till att ytterligare både decimera den svenskflaggade handelsflottan och den egna kåren av sjöfartsinspektörer.Regeringen har begärt översynen. Ambitionen är att myndighetens finansiering skall ske skattevägen och genom avgifter på ett sätt som är lika för de fyra transportsätten. Verket har också gjort en konsekvensanalys av sitt eget förslag och det framgår tydligt att den är begränsad till den egna finansieringen och eventuella förändringar i konkurrenssituationen mellan transportslagen.På sjöfartsområdet saknas helt ett kundperspektiv som visar hur förändringarna påverkar rederier, enskilda sjömän och utbildningsanordnare, som är beroende av olika typer av godkännande.För den svenskflaggade sjöfarten är en jämförelse med Transportstyrelsens avgifter för de andra transportslagen faktiskt av underordnad betydelse i dagsläget. Med den utflaggning som pågår är det kostnaden att hålla ett fartyg under svensk flagg jämfört med andra flaggor, till exempel den danska, som är direkt avgörande. Det här vet alla, också Transportstyrelsen, men detta finns överhuvudtaget inte nämnt i analysen.En del nya avgifter införs, bland annat skall utbildningsanordnare punga ut med 6.000 kronor om året samt 4.000 per år för varje kurs som kräver godkännande. Vissa avgifter höjs relativt marginellt medan andra höjs rejält. Att till exempel få ut en sjöfartsbok kommer att kosta 600 kronor mot 220 idag.Duktiga påslag hittar man också inom skeppsmätningen, där maxbeloppen höjs kraftigt. När det gäller avgifterna för tillsynen tar man också i från tårna. För de större fartygen blir grundavgiften 13.025 kronor, en höjning med över 4.000 kronor. Höjningen blir i samma härad också för de små och en fiskare med en båt på 20–100 brutto har en grundavgift på 9.025 kronor att se fram emot.När det gäller taxan för inspektörernas löpande arbete har man rensat i tabellen. Borta är olika taxor beroende på när på dygnet eller när i veckan inspektionen genomfördes, och ersatt med en på 1.400 kronor i timmen, dygnet runt.Det tidigare extra tillägget vid besiktningar utomlands har man slopat. I stället skall rederiet debiteras faktiska kostnader. Här har man dock lagt till ett kostnadselement och nu vill man ha betalt för inspektörernas restid. Denna räknas från det att inspektören lämnar kontoret eller hemmet och till det att man är framme på hotellet, varvet eller fartyget.För den svenskflaggade handelsflottan innebär detta stora konsekvenser. Det skall nog mycket till om någon redare väljer svensk flagg i fortsättningen, och vi lär se väldigt få nya fartyg byggda för svensk flagg i framtiden, om dessa förutsättningar skall gälla.Transportstyrelsen behöver lära sig att svenska redare må bo här i Sverige och gärna vill ha svensk flagg, men fartygen byggs i Asien. Följande exempel visar konkret vilka konsekvenser avgiftssystemet kan få för ett rederi med ett nybygge i Shanghai. Under byggnationen skickas inspektörer ut sex gånger, med två inspektörer vid ett par tillfällen. Antalet resor kan givetvis variera, men detta är ett normalfall.Man kan lugnt räkna med att resan från ett svenskt inspektionsområdeskontor till hotellet eller varvet tar över ett dygn enkel väg med anslutningar till och från flygplatser och väntetider före och mellan plan. Det innebär då en restid tur och retur på minst 50 timmar. Sex inspektioner och två med två inspektörer ger över 400 timmar á 1.400 kronor.Enbart inspektörernas restid för att ta sig till och från det ställe där de skall göra sitt jobb kommer då att kosta rederiet upp emot 600.000 kronor utöver kostnader för hotell, traktamenten och inte minst flygbiljetterna som kostar 20.000–35.000 kronor styck tur och retur. Lägg till den löpande taxan för inspektörernas jobb och allt annat, och totalkostnaden kryper snart över en miljonkronors-strecket.Det skall också påpekas att detta är utöver kostnaderna för klassificeringssällskapets medverkan. Till detta kommer kostnaderna för att registrera fartyget i Sverige, och som Svensk Sjöfarts Tidning tidigare visat är det betydligt dyrare än i våra grannländer. Som lök på laxen väljer Transportstyrelsen också att tokhöja registreringsavgifterna.Den stora utgiftsposten är stämpelskatten. För ett fartyg intecknat till 100 miljoner kronor är denna 400.000 kronor, skyhögt över motsvarande kostnader i konkurrentregistren, men något som inte Transportstyrelsen kan beskyllas för.Myndigheten väljer dock att höja sina avgifter för registerhållningen så att en registrering av ovan nämnda fartyg därutöver kostar 16.000 kronor mot 2.125 kronor idag. Totalt blir det alltså 416.000 kronor om man vill registrera fartyget i Sverige. Vill man flagga ut kostar det däremot bara 3.100 kronor för avregistreringen.16.000 och 3.100 kronor är naturligtvis småpengar i sammanhanget men får stå som en symbol för dagens svenska sjöfartspolitik – ”Flagga helst inte in, men gärna ut” är den signal myndigheten sänder.Samtidigt sågar man ett djupt hack i den gren man sitter på. Det är svårt att ha en stor stab med inspektörer om man inte har några fartyg att inspektera. Utan nybyggnadsprojekt tappar verket också en viktig källa för kompetensutveckling. För Transportstyrelsen och för den svenskflaggade handelsflottan är detta en ”lose-lose”-situation. Det här föranleder många frågor. Några är:Har myndigheten insett problemet? Har man uppmärksammat departementet på det? Anser verket att den stora kostnadsskillnaden jämfört med om ett klassningssällskap gjort jobbet kan motiveras med högre kvalitet och bättre sjösäkerhet – för rederiet och för Sverige?Rolf P NilssonChefredaktör Svensk Sjöfarts TidningHåller du med eller inte? Mejla gärna din kommentar till rolf@sjofart.se