Politisk samsyn kring sjöfarten

Mer trafik längs kusterna och på de inre vattenvägar och ett affärsverk som behöver ses över. Det är ett par frågor som det råder samsyn kring bland riksdagspartierna, visar Sjöfartstidningens partikoll, som nu finns att ta del av i sin helhet på webben. 

Relaterade artiklar

Betydelsen av sjöfarten i Sverige är stor och en viktig kugge i det hjul som får näringslivet i landet att snurra. Den svenska handelsflottan, som hör till världens mest hållbara och miljömedvetna, ska växa och bli större för att på så sätt kunna påverka sjöfarten än mer globalt i syfte att minska utsläppen och öka säkerheten. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta riksdagspartiernas tankar om sjöfarten i Sverige i dag. Vilket förstås låter lovande, även om man måste ha i åtanke att valet närmar sig, väljarna ska smörjas, det är medhårssmekningar som gäller, vad som sägs kontra vad som verkligen finns ambition att genomföra kanske inte i alla fall är detsamma. Men ändå: en positiv samsyn för sjöfarten i Sverige!

"Mer konkurrenskraftig inlandssjöfart"

I Sjöfartstidningens partikoll – som även här på webben nu finns att ta del av i sin helhet i nedan PDF – drar alla åt samma håll när det till exempel  handlar om ett ökat nyttjande av våra inre vattenvägar och kustnära vatten. Regeringspartierna S och MP nämner båda att mer trafik på landets vattenvägar skulle avlasta de hårt belastade järnvägsspåren och vägarna. MP vill införa vägslitageskatt och både S och MP vill göra sjöfarten mer konkurrenskraftig genom att se över farledsavgifterna. C vill utnyttja landets vattenvägar bättre och tycker att de höjda lots- och farledsavgifterna slår fel; de som satsar miljövänligt får betala medan de andra kommer undan. L talar om att inlands- och kustsjöfarten måste bli mer konkurrenskraftig. M menar att det krävs väl utformade styrmedel för att öka sjötransporterna och att ”de kraftigt höjda farledsavgifterna är ett bekymmer”. Även KD anser att de svenska vattenvägarna är underutnyttjade och att man behöver se över finansieringen av bland annat isbrytning och farledsunderhåll och främja konkurrensneutralitet för alla transportslag. V vill införa permanenta styrmedel för att stimulera nya transportupplägg för gods inom inlands- och kustsjöfarten och SD vill få igång pråmtrafiken, ta bort kostnaden för isbrytningen och farledsavgifterna.

Sjöfartsverkets roll

Det känns som att enighet råder i frågan, man undrar vad som egentligen hindrar de styrande från att ta bort hindren som omöjliggör ökade transporter på de inre vattenvägarna och längs kusterna? Sjöfartsverkets roll som affärsverk skulle nog många svara. Men att något måste hända även där är man också ganska överens om. S talar om en genomlysning av verket och MP vill att alla transportslag ska behandlas lika och är motståndare till verket som affärsverk. V vill utreda förutsättningar för att överföra finansieringen av Sjöfartsverkets verksamhet till statsbudgeten. Även de borgerliga partierna samt SD är kritiska till modellen och vill se över verksamheten. Återstår gör att se hur mycket sanning som ligger i orden.

Läs Sjöfartstidningens partikoll i sin helhet här.


Lämna en kommentar på "Politisk samsyn kring sjöfarten"

Hittills finns det 1 kommentar. Samtliga kommentarer granskas i förhand innan publicering.
Läs våra regler för kommentering!

  • rolf b bertilson Svara

    Den allra viktigaste frågan nu är att förändra tonnageskatten på ett sådant sätt att redare med utflaggade fartyg vågar och vill flagga tillbaka sina fartyg. Regeln om hur stor del av ett år som ett fartyg måste vara i internationell trafik måste ändras. Hela vår kusttankflotta är beroende av att denna regel tas bort. Hela Donsöflottan väntar på besked. Händer inte detta kommer söktrycket till våra två sjöbefälsskolor att ytterligare minska vilket kan ha till följd att en skola tvingas lägga ner. Ett förfärligt scenario för landet och som kan komma att betyda att Kalmarskolan blir berörd. Politikerna måste konkretisera sina omdömen inte bara använda ord!