Fotograf: Lars Andersson

Kategori: Folk/företag | Miljö

”Miljövänlig sjöfart är superhett”

Eftermiddagen av årets Swedish Maritime Day bjöd på en mängd intressanta föreläsningar, där besökarna kunde välja bland fyra olika programspår med olika inriktning.   

Att Swedish Maritime Day är en bred tillställning som omfattar hela shippingklustret visar sig tydligt i upplägget för eftermiddagens fyra olika seminariespår, där spår ett handlade om sjöfart, spår två om offshore, spår tre om fiskebranschen och spår fyra om kustturism. Spåren löpte parallellt under eftermiddagen, och som besökare var det lätt att byta mellan spåren eftersom föreläsningssalarna låg intill varandra.  

”Frukter att plocka”

Förste talare ut på sjöfartsspåret var Mikael Laurin, vd för Laurin Maritime och vice ordförande i Sveriges Redareförening, som talade utifrån redarens perspektiv på de ökade miljökraven.   

– Sjöfarten är grön, det kan inte nog poängteras. Vi hörde infrastrukturminister Anna Johansson i förmiddags prata om att sjöfarten är blå, vilket den också är – men framförallt är den väldigt grön. Det är ett väldigt energieffektivt sätt att transportera stora mängder gods över långa sträckor, sade Mikael Laurin och betonade att den gamla tidens synsätt på sjöfarten som en kraftigt utsläppsgenererande industri håller på att förändra sig.

– Ändå ligger sjöfarten fortfarande efter andra industrier. Det finns mycket att göra för att skapa en mer miljövänlig sjöfart, och det finns väldigt många lågt hängande frukter att plocka. 

Tre faktorer

Enligt Mikael Laurin finns det tre faktorer som driver sjöfarten att bli ännu mer grön. Dels handlar det om det goda viljan och att vi som människor vill göra rätt ifrån oss, dels handlar om att industrin vill tjäna pengar, och dels handlar om att regler och förordningar från olika håll leder utvecklingen framåt. 

– Som jag ser det är i dagsläget lagarna och förordningarna som är den faktor som mest av allt driver utvecklingen. 

Problematiskt med särregler

Mikael Laurin poängterade dock vikten av rättvisa lagar och regler. 

– Geografiska särregler är ett problem. Det skapar ineffektivitet, snedvrider konkurrensen och kan ge motsatt effekt, sade han och fortsatte: 

– Men även ogenomtänkta regler är en utmaning. Ibland går det för fort, utan att man tänker efter – och då kan det bli svårt att leva upp till reglerna. Dessutom kanske inte tekniken alltid är redo, eller så är lokala eller regionala sanktioner och lagar inte alltid klara. 

Piskor och morötter

Viktigt för att skapa en ännu mer miljövänlig sjöfart är enligt Mikael Laurin att alla parter samarbetar och att reglerna är tydliga och logiska.     

– Sedan måste det finnas piskor och morötter, där jag för min del tycker det är viktigast med morötter. På det sättet pushar man och uppmuntrar de företag som ligger längst fram och driver utvecklingen. 

”Superhett”

Stefan Gattberg, chef för Project Finance i Sverige vid det norska finansföretaget Pareto Securities, pratade om finansmarknaden och att många investerare nu söker med ljus och lykta efter nya, alternativa investeringar. 

– Miljövänlig teknik är superhett. Det gäller för sjöfarten att gå in där och skapa bra projekt. Och sen gäller det att få investerarna att förstå att de kan tjäna pengar i en miljövänlig sjöfart, sade han och fortsatte:

– Vi måste trycka på att en investering i sjöfart är detsamma som en grön investering. Gör vi det på rätt sätt och i rätt ordning kan vi få fram ännu mer svensk grön sjöfart. 

Intressant marknad

Pia Berglund, vd för Sveriges Redareförening, ställde frågan om det stämmer att det nu – med tanke på det rådande ränteläget – finns ovanligt många investerare som är villiga att satsa pengar och därför letar efter lämpliga projekt.

– Ja, det finns jättemycket kapital därute, inte minst i pensionsfonderna. Då är infrastruktur och sjöfart en mycket intressant marknad att investera i, sade Stefan Gattberg som också fick frågan om hur villiga bankerna är att satsa på shippingen.

– Det får de nog svara på själva. En del är säkert positiva, men problemet är ju att mycket av bankernas shippingkompetens flyttar till Oslo eller Köpenhamn.   

Med vid förhandlingar

Även Ola Möllersten, Director Oceanfreight vid DHL, framhöll miljövänliga transporter som ett konkurrensmedel. 

– Köparna efterfrågar miljövänliga transporter allt mer. I dag är till exempel de miljöansvariga på företagen med vid förhandlingarna i betydligt större utsträckning än förr. Ett miljöargument kan vara den faktor som fäller avgörandet när det gäller att göra en bra affär. 

Viktigt med havsenergi

Under eftermiddagens offshore-spår diskuterades under den första timmen rådande konjukturer och trender, innan man under timme två fokuserade på bland annat havsenergi och lättviktskonstruktioner för offshore-konstruktioner. 

Pierre Ingmarsson, projektledare vid SP, berättade att havsenergi kommer att bli viktig framöver bara av den enkla anledningen att all typ av energi kommer att behövas om bara 20-30 år. 

– I Sverige tar vi till exempel bort kärnkraften. Den måste ersättas, liksom fossil energi världen över, och därför måste vi på alla håll och kanter leta efter nya, innovativa lösningar. 

Jättepaket

Enligt Pierre Ingmarsson finns det i Sverige en handfull tekniska företag som ligger långt framme i utvecklingen med att ta fram förnyelsebar havsenergi. 

– EU har förklarat att vi ska öka den förnyelsebara energin, och enligt den så kallade Juncker-planen kommer man att investera 315 miljarder euro fram till 2017, vilket är ett jättepaket. Det har aldrig varit ett sånt här politiskt fokus på förnyelsebar energi tidigare, sade Pierre Ingmarsson som också berättade att Storbritannien leder utvecklingen inom detta område. 

– 79 procent av projekten för förnyelsebar energi finns där. Det är där som pengarna finns. 

Bakgrund från Götaverken

Acke Dahlman, teknisk chef för Bassoe Technology, framhöll vikten av samarbete inom offshore-branschen. 

– Vi är ett litet företag som jobbar med design av offshore-konstruktioner och som har vår bakgrund från Götaverken, som på 1980-talet var ett världsledande offshore-varv. Vår affärsidé är att jobba med olja och gas, men faktum är att vi i Sverige varken har olja, varv, oljebolag eller något större politiskt intresse för sjöfart vilket ställer stora krav på företagandet. Därför är det viktigt med samarbete.

Brist på ingenjörer

Acke Dahlman berättade att man hos Bassoe idag arbetar mycket med lättviktskonstruktioner för offshore-marknaden, och att man ligger i framkanten av denna utveckling. 

– I världen finns det generellt en brist på ingenjörer med maritim kunskap. Men det finns hos oss, och det finns hos våra konkurrenter GVA som också härstammar från Götaverken. Hos oss finns den kunskapen, och det är vår styrka. 

Nytt innovationspris

Senare under måndagskvällen delades Swedish Maritime Days nya innovationspris ut till premiärvinnaren Stena Line/Stena Teknik.

Fyra kandidater hade nominerats till priset, som enligt arrangörerna haft det gemensamt att de ”involverar flera delar av det maritima klustret” och kan ”bidra till stora samhällsnyttor när de realiseras”. Förutom Stena Line/Stena Teknik kom de nominerade förslagen från företagen Miko Marine och I-Tech och från projektet MonaLisa 2.0.  

Spännande lösningar

Miko Marine hade nominerats för sin innovation Moskito, som är en ny lösning avsedd för att tömma vrak på olja. Företaget I-Tech har en ny innovation för båtbottenfärger, som förhindrar organismer från att fästa på båtbottnarna. 

Projektet MonaLisa 2.0 hade nominerats för att ha utvecklat konceptet Port Collaborative Desicion Making (Port CDM), som enkelt uttryckt går ut på delning av planeringsinformation, medan vinnaren Stena Line/Stena Teknik hade nominerats för sitt projekt med att konvertera Stena Germanica till metanoldrift. 

Juryns motivering till vinnaren Stena Line/Stena Teknik löd så här: Genom att satsa på konvertering till metanoldrift av fartyg tar Stena ett stort steg för omställningen till hållbar sjöfart. Stena har gått i bräschen med denna idéutveckling och satsningen på metanol utgör en viktig pusselbit i att hjälpa sjöfartsbranschen nå framtida mål för minskning av växthusgaser och utsläpp av föroreningar till miljön. Stenas satsning involverar dessutom många olika aktörer i det maritima klustret.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.