Christina Palmén, ansvarig för miljö- och säkerhetsfrågor på föreningen Svensk Sjöfart.
Pär-Henrik Sjöström

Hallå där, Christina Palmén!

Sjöfartsverkets årliga branschråd ägde rum i dagarna och fokuserade till stor del på myndighetens ekonomi. Vi ringde upp en av deltagarna, Christina Palmén, miljö- och säkerhetsansvarig på föreningen Svensk Sjöfart, för att höra om hennes intryck.

Relaterade artiklar

Vilka intryck tar du främst med dig från dagen?

– Flera deltagare poängterade att Sjöfartsverket bör bli än tydligare i kommunikationen till sin uppdragsgivare gällande vilka konsekvenser avgiftshöjningarna och den nya avgiftsmodellen har för sjöfarten, industrin, klimatet och Sverige AB. Vid branschrådet presenterades att Sjöfartsverket fick ett positivt resultat år 2018 på 46 miljoner. Att man får ett positivt resultat är på grund av att farledsavgifterna höjts kraftigt och att miljörabatten minskat, det vill säga att man har försämrat sjöfartens konkurrenskraft och infört ett sämre miljöincitament. Detta måste man vara tydlig med. Det kommenterades av flera deltagare att det blir en intressekonflikt mellan verkets ekonomi och de transportpolitiska målen, något som Sjöfartsverket höll med om.

– Ett annat intryck från dagen jämfört med tidigare branschråd är att det avsattes mer tid för frågor och diskussion. Till nästa branschråd skulle jag önska att även externa bjuds in för att hålla presentationer samt att Sjöfartsverket skickar ut material inför branschrådet – jag tror det skulle gynna dialogen. Ett annat inslag som jag tror skulle gynna dialogen är att handläggarna på Sjöfartsverket borde delta i branschrådet, nu var det främst representanter från ledningsgruppen. Sedan noterade jag att det var färre deltagare än vid tidigare branschråd.

Vilka tankar har du kring det som framkom under de olika ämnena i programmet?

– Det blev tydligt att farledsavgifterna i dag täcker allt större del av det som tidigare var anslagsfinansierat. Det diskuterades även hur finansieringen för liknande verksamhet ser ut i andra länder och att detta är anslagsfinansierat i större utsträckning jämfört med finansieringen i Sverige där merparten bekostas av handelssjöfarten och industrin. Sjöfartsverket presenterade delar av deras effektiviseringsarbete och en viktig kommentar som lyftes är att detta behöver konkretiseras ytterligare.

Eftermiddagens fördjupningsseminarium handlade om Sjöfartsverkets ekonomi. Vad diskuterade ni?

– Det var flera ämnen som diskuterades och frågeställningarna som lyftes känns igen från tidigare branschråd och diskussioner i frågan. Bland annat konstaterades att Sjöfartsverkets ekonomi är konkursmässig och det skyndsamma behovet av ökade anslag om beslutsfattare menar allvar med de transport- och klimatpolitiska målen om ökad grön sjöfart. En återkoppling som vi förväntar oss är hur den innestående miljörabatten från förra året kommer branschen till gagn. För 2018 var miljörabatten budgeterad till 80 miljoner, vilket är lite i sig. Av dessa har endast omkring 40 miljoner utbetalats. Detta bekräftar de farhågor som vi och flera med oss lyft sedan länge om problem i beräkningsmodellens utformning. Inom Svensk Sjöfart har vi en farledsavgiftsarbetsgrupp där flera av våra medlemmar deltar aktivt och har under de senaste åren lämnat otaligt med inspel och konkreta förslag på förbättringar gällande avgiftsmodellen och miljöincitament. Dessa förslag förväntar vi oss att Sjöfartsverket tar med i arbetet. Vi bistår gärna med ytterligare inspel och ser fram emot en utökad dialog till gagn för sjöfarten och klimatet.

Sjöfartsverket nämnde att de kommer genomföra en samhällsekonomisk konsekvensanalys av den nya avgiftsmodellen. – I den konsekvensanalysen är det viktigt att se närmare på olika segment samt analysera vad de samhällsekonomiska effekterna hade blivit om man inte höjt avgifterna.

Fotnot: Ett referat av Sjöfartsverkets branschråd finns på Svensk Sjöfarts hemsida.