De två äldsta båtarna i Sjöhistoriskas båtsamling är de kungliga lustsluparna Galten och Delfinen. De båda märkliga flytetygen byggdes med inspiration från venetianska gondoler och togs i bruk 1787.

Under sin resa till Italien 1783 fick Gustav III uppleva vattenspel i Venedig. Detta gjorde djupt intryck på kungen, som ville återskapa något liknande hemma i Sverige. Med i det kungliga följet på hemresan fanns den franske arkitekten och konstnären Louis Jean Desprez, som engagerats för att göra verklighet av Gustavs storslagna idéer.

De flesta av Desprez’ skisser kom aldrig längre än ritbordet eftersom statens kassakistor var tomma. Men i Sjöhistoriskas båtmagasin på Rindö finns ett par av hans utkast till konstnärlig utsmyckning som faktiskt blev verklighet.

För att överraska kungen lät skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman bygga ”tvenne lustfartyg till Haga” på örlogsvarvet i Karlskrona mellan 1785 och 1786. Stävprydnaderna formgavs av Desprez, men bildhuggaren Johan Törnström utförde själva tillverkningsarbetet. Den skicklige Törnström skapade många galjonsfigurer till örlogsfartyg byggda vid samma tid.

Väl färdigbyggda transporterades sluparna med en fraktskuta till Stockholm, där de lastades om på en pråm som drogs till Ålkistan. Där fick de bäras över land till Brunnsviken för att slutligen ros till Haga. Kungen var ”oändeligt nöjd” och sluparna användes flitigt på Brunnsviken och utanför Drottningholm. Till roddare beordrades rotebåtsmän. Sluparna kom att kallas Galten och Delfinen, men är också kända som Vildsvinet och Valfisken.

Amiral Carl Tersmeden skriver om sluparna i sina memoarer: På distans ansågs hela maskinen som ett underligt sjödjur, på vars rygg passagerarna helt commode sutto, och fyra åror på vardera sidan kunde anses som fenor, varmed djuret framkom, ty ingen av roddarna syntes på långt håll.

Sköldarna som pryder sätesradernas baksidor visar antika motiv, bland annat Herkules tolv storverk. Sammanlagt är de 24 stycken.

Gustav III planerade att låta bygga en tredje lustbåt, som var tänkt att heta Lyckans tempel. Den skulle bli en galär med en överbyggnad i form av ett sicilianskt tempel. Liksom med gestaltningen av Galten och Delfinen stod Desprez för ritningarna.

På en av Desprez skisser från 1790 syns Lyckans tempel på Brunnsviken, omgiven av mindre farkoster. I bakgrunden ritade Desprez den planerade slottsbyggnaden Stora Haga slott. Galären skulle nyttjas som en slags färja för Gustav III och hans sällskap mellan Haga, Bellevue och Frescati.

Även Lyckans tempel skulle byggas på Karlskronavarvet, men mordet på kungen år 1792 satte stopp för alla planer i och omkring Hagaparken.

Efter Gustav III:s död föll sluparna sakta i glömska och användes alltmer sällan. Först under Karl XV:s regeringstid kom de åter till användning. De har därefter förvarats på olika platser, bland annat invid koppartälten på Haga och på Skeppsholmen.

Sedan 1966 ingår Galten och Delfinen i Sjöhistoriska museets samlingar och går sommartid att se i museets visningsmagasin på Rindö. Nästa chans blir helgen 13-14 juni – mer information kommer på Sjöhistoriskas hemsida. Redan nu kan den nyfikne få en virtuell rundtur på Digitalt Museum på länken här.