När någon annan upprepar ditt budskap upplevs det ofta som mer äkta. Man brukar kalla det för validering. Det blir inte längre bara din åsikt, utan en gemensam insikt. Vi är till exempel mer benägna att lita på vad andra säger om någon, än vad hen säger om sig själv. Validering är grunden till varför till exempel kundomdömen fungerar så väl, och en anledning till att framgångsrika aktörer lägger mycket energi på att det egna budskapet ska bäddas in i andras narrativ.

När FN:s sjöfartsorgan IMO i april 2025 enades om en global koldioxidskatt på internationell sjöfart togs ett stort steg för klimatet. För svenska rederier och hela den maritima näringen öppnar beslutet en minst lika viktig dörr: dörren till ambassadörsdriven hållbarhetskommunikation.

Men låt oss börja från början. Sjöfarten har länge hävdat att det är det mest effektiva sättet att transportera varor, och att det främst är de stora volymerna som gör den till en miljöbov. För om man fördelar utsläppen av växthusgaser på de enorma mängderna gods, blir utsläppen per enhet väldigt låga – särskilt i jämförelse med andra transportsätt. Problemet är bara att atmosfären redan är mättad, och varje utsläpp räknas. Fast forward till IMO:s nya klimatsystem. Som väntat möttes det av kritik: sjöfarten anklagades för att vara för långsam, för otydlig och för svag. Sårbara små ö-nationer pekade på systemets brister och försummelser. Samtidigt påpekades att avtalet är så laddat att USA valt att lämna förhandlingarna. Å andra sidan, med tanke på det klimatfientliga styret i Vita huset – borde inte det i sig vara ett tecken på att det faktiskt finns något substantiellt där ändå?

Sedan kom de politiska kommentarerna. Och de var positiva. Ett av de tydligaste exemplen är Mattias Goldman från Agenda 2030-sekretariatet, som i en kommenterande artikel slår fast att ”sjöfarten är den nya miljövägen.”

Och det är, som sagt, oerhört starkt när en oberoende klimatförespråkare (till synes utan att företräda branschen) kliver fram och pekar med hela handen. Så utöver att klimatskatten har potential att göra skillnad för utsläpp, teknik och vår gemensamma framtid, står nu också förtroende, varumärke och affärsvärde och väntar i farstun.

När andra än branschen själv placerar sjöfarten i en offensiv position, då kan det verkligen bli kraftfullt. Sjöfarten som möjliggörare av nettonollmål. Av grön logistik. För gröna affärer och för framtidens sjöfolk.

Med ett globalt regelverk som nu ritar om spelplanen får vi hjälp av andra att skriva om berättelsen och sjöfarten kan bli det nya tåget. I en tid när vi redan missat 1,5-gradersmålet och törstar efter positiva klimatnyheter, är det extra välkommet att sjöfarten lyckats, både med världens första globala skatt på utsläpp (otroligt!) och med att en hel bransch för första gången enats om bindande klimatmål.

För svensk sjöfart och marinteknisk industri, som redan ligger i täten när det gäller energieffektivisering och innovativ teknik, är klimatskatten en gyllene möjlighet att själva berätta mer. Men också att uppmuntra andra – passagerare, lastägare, andra aktörer som redovisar klimatutsläpp och som är måna att visa på nedåtgående kurvor – att sola sig i sjöfartens glans. Det gynnar affärerna. Och det gynnar klimatet. För när en klimatsmart sjöfart stärks, ökar också chansen att rädda planeten.

Ref.
 https://www.di.se/hallbart-naringsliv/sjovagen-kan-bli-den-nya-miljovagen-sa-blir-nya-klimatpaketet/

Gertrud Widenmeyer är seniorkonsult på Gullers Grupp, och skriver bland annat om hållbarhetsfrågor.