Det här är en krönika. Skribenten står för eventuella åsikter i texten.

Flera stora och allvarliga fartygsbränder med elektriska batterier som förmodad orsak har ägt rum de senaste 18 månaderna. Senast 3 juni sjönk ”Morning Midas”, en PCC på 4 900 CEU i Stilla Havet på 5 000 meters djup efter att ha brunnit i tre veckor! En brand, eller mer korrekt en kemisk process som började på däcket där elbilar var stuvade. 

En om möjligt ännu allvarligare faktor avslöjades i maj av SIMS i Norge (Projekt Lion-Cage) då forskare plockade ned en Kinatillverkad personbil av känt märke. I ett gruvschakt dissekerade man batteri, mikrofoner, kameror, sensorer och annan teknisk utrustning med tre konklusioner. För det första den omfattande förmågan att samla in data bland annat genom ansiktsigenkänning. För det andra överföringsförmågan av insamlad data (i det aktuella fallet till en IP-adress i Shanghai) och för det tredje förmågan att fjärrstyra bilen och med det den potentiella förmågan att påverka batteriet till högre temperaturer.

Kopplar man samman dessa tycks vi ha en ny säkerhetsaspekt av oanad magnitud. Dels en maritimt accelererande olycksfrekvens primärt för PCC/PCTC-­fartyg men också potentiellt på ropax­färjor i lokal/regional trafik. Dels en (o)känd förmåga hos främmande makt att påverka elektriska batterier som till 80 procent tillverkas av Kina. Vad som är märkligt är den ringa uppmärksamhet detta ges. Om detta beror på att elektriska batterier är en av hörnpelarna i den fossilfria omställningen eller, för att citera en artikel i Lloyds List ”powerful economic and political interests behind electric vehicles sensitive to safety criticism” får vara osagt.

Till detta ska dock tilläggas att framför allt svenska aktörer (ex Stena Line och RISE) tillsammans med internationella forskare, EU och IMO gjort stora insatser för att garantera säkerheten för transport av elbilar. Men området kemiska processer är komplext, den tekniska utvecklingen extrem och vi befinner oss i en alltmer geo-politisk säkerhetsvärld.

Omfattningen av problemet inkluderar också de stora uppställningsytor som i flera svenska hamnområden härbärgerar alltmer kinesiskt tillverkade elbilar. Vad blir konsekvenserna av en osläckbar brand i dessa områden som i vissa fall gränsar till bostadsområden? Den aspekten aktualiserades nyss i Israel som i slutfasen av konflikten med Iran och under hotet av en robotattack evakuerades alla elbilar från Haifas och Ashdods hamnområden. Israel har också visat på möjligheten att genom firmware fjärrstyra och utlösa personsökare för att därmed slå ut stora delar av Hizbollah. Att döma av de norska konklusionerna i ”Lion-Cage” tycks liknande fjärrstyrning, om än ej utlösning, av elbilar vara fullt möjlig.

I början av augusti beslutade Matson­-rederiet, en betydande amerikansk aktör i Stilla Havet, att stoppa transporter av elbilar på alla sina fartyg av säkerhetsskäl som delvis baserade på bedömningar av US Coast Guards. Här hemma behövs fortsatt fokus och säkerhetssamverkan för det som kan vara vår tids horder av trojanska hästar!

Det bör tilläggas att den kinesiska person­bil som monterades ned i Norge var av årsmodell 2019.

Lars Green är konsult och sjöfarts­expert och har jobbat inom den globala sjöfarten i nästan 50 år. Han undervisar i linjesjöfart och logistik på Chalmers och driver podden Maritim omvärldsbevakning.