Paula Bäckdén.
Paula Bäckdén.

Exekutiv försäljning av fartyg – Beijingkonventionen

Paula Bäckdén är Sjöfartstidningens kolumnist inom juridik. Hon advokat på Advokatfirman Vinge där hon arbetar med juridik som berör sjöfartsbranschen och transportbranschen. Hon är också Sveriges Dispaschör. Denna gång skriver hon om vad Beijingkonventionen och exekutiv försäljning av fartyg.

I juni 2018 “arresterades” fartyget M.V. Bright Star på Malta. Året innan hade fartyget sålts på exekutiv auktion i Jamaica och köparen hade förvärvat fartyget utan belastningar (inteckningar eller annan pant). En exekutiv försäljning innebär normalt att alla belastningar i fartyget upphör – annars skulle ju ingen vilja köpa ett fartyg på exekutiv auktion. Skulderna som låg till grund för arresten på Malta hänförde sig till de förra ägarna och frågan som hamnade på de maltesiska domstolarnas bord, var om Malta (som var fartygets flaggstat före försäljningen) skulle ”erkänna” den exekutiva försäljningen i Jamaica.

Så skedde så småningom, men då hade UNICITRAL redan påbörjat förhandlingarna av en internationell konvention avseende staters erkännande av effekterna av exekutiva försäljningar av fartyg i andra stater, en konvention som sedermera antogs av FN som ”Beijing-konventionen”.

Stater som tillträder konventionen förbinder sig att erkänna exekutiva försäljningar av fartyg och framförallt att tidigare belastningar upphör, som skett i andra stater som tillträtt konventionen. Konventionen lägger också en lägstanivå för exekutiva försäljningar i rättssäkerhetshänseende så att en stat bara behöver erkänna en försäljning som uppfyller de uppställda kraven, t.ex. att ett beslut kan överklagas till domstol.

Att en exekutiv försäljning erkänns innebär i huvudsak att flaggstaten måste registrera försäljningen (alternativt avföra fartyget ur registret) och att fartyget inte får beläggas med kvarstad av en domstol för krav hänförliga till tiden innan försäljningen.

Konventionen reglerar frågor som delvis faller inom EUs kompetens och delvis inom medlemsstaternas, vilket har komplicerat frågan om tillträde till konventionen av EUs medlemsstater.

EU undertecknade konventionen i mars 2024, och det har även sju medlemsstater gjort. EU menar att konventionen skulle minska de juridiska och ekonomiska riskerna för köpare, borgenärer och finansiärer vid exekutiv försäljning av fartyg vilket enligt EU kommer att leda till att högre priser kan inbringas vid exekutiva försäljningar. Eftersom detta är en fördel för såväl redare som belånat sitt fartyg som långivare, kommer konventionen enligt EU främja marknaden för fartygsfinansiering i EU.

Kommissionen har nyligen rekommenderat Rådet att EU tillträder konventionen med avseende på frågor som faller inom dess exklusiva befogenhet. Mot bakgrund av EUs inställning till konventionen får man nog uppfatta att EUs inställning är att dess medlemsstater ska ratificera och implementera konventionen i sina nationella lagstiftningar.

Exekutiva försäljningar av fartyg sker inte dagligdags, vare sig i Sverige eller av svenska fartyg utomlands, så det finns möjligen inget akut behov av att Sverige tillträder Beijingkonventionen. Samtidigt utgår jag från att varje finansiär som lånar ut mot säkerhet i ett fartyg, i sin värdering av fartyget, tar hänsyn till den värdeförlust som en exekutiv försäljning sannolikt innebär. Om Beijingkonventionen kan medföra att exekutiva försäljningar inbringar ett högre pris så är det en fördel både för våra svenska fartygsfinansiärer som för svenska redare.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.