Under 1976, för 50 år sedan, hände mycket i den krisande svenska sjöfarten. Min blivande arbetsgivare Handelsflottans kultur- och fritidsråd, gemenligen kallat HKF, bildades 1976 som avlösare till gamla Handelsflottans Välfärdsråd (anno 1948). 2007 tog enheten Sjömansservice inom Sjöfartsverket över stafettpinnen, men det mesta av sjöfolkets uppskattade HKF-service består.

I sjöfartens mångfald under det gångna halvseklet frestas jag att nämna ett jubilerande kuriosum, citerat från min bok Gränslös sjöfart (som vill spegla hela 1900-talets svenska sjöfart).

Vem – om inte Stena Line – skulle komma på idén att bygga fartyg i den wienerska förorten Korneuburg, mitt inne i den centraleuropeiska landmassan och på maximalt avstånd från deras rätta element? Det skedde 1976-77 med lastfärjorna Stena Tender, Stena Topper och Stena Timer. De byggdes på Österreichische Schiffswerften och skulle gå mångskiftande öden till mötes. Till att börja med handlade det om att nå det trygga havet. För att gå fria för Donaus många broar bogserades skroven ned till mynningen medan deras överbyggnader fraktades samma väg på pråmar.

Inför stundande inträde i de 80:e breddgraderna spanar jag själv akterut och uppmärksammar därvid ett eget 50-årsjubileum. 1976 hade jag lämnat min aktiva sjötjänst, som sträckte sig över elva år. Jag hade just avverkat Journalisthögskolan i Göteborg och medarbetade flitigt i mina tidigare medlemsorgan Sjömannen och Nautisk Tidskrift (den ena av föregångarna till dagens Sjöbefälen).

Någon gång under samma år blev jag bjuden på lunch av dåvarande Svenska Maskinbefälsförbundets vd Folke Havik. Hans syfte visade sig vara att rekrytera mig som redaktör för förbundets tidskrift Maskinbefälet (den andra av föregångarna till Sjöbefälen), med stationering på huvudkontoret i Stockholm och tillträde i början av 1977.

Det var just så den evige göteborgaren Torbjörn råkade hamna i Stockholm!

Därmed inleddes en mera handfast ”karriär”, som efter några år på Maskinbefälet fortsatte inom HKF och Sjömansservice ända till pensioneringen 2012. Och även därefter, genom uppdrag för Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och regelbunden medverkan här på Sjöfartstidningen/Utkiksbloggen.