Högskolan som fördummade sig själv

Jag börjar väl med att säga att det här är kritik mot skolväsendet i sig, inte Chalmers. Jag hävdar inte heller att jag sitter på den heliga graal av information, ni är välkomna att rätta mig vid eventuella felaktigheter.

Jag lyssnade på Mats Alvesson när han gästföreläste på Chalmers Lindholmen och då slog en tanke mig som jag också lyfte i den efterföljande diskussionen. I våra kursenkäter, som vi fyller i efter varje kurs, frågar man studenterna om arbetsbelastning och arbetsmängd i förhållande till poäng, vi måste väl vara de absolut sämsta personerna att svara på den frågan?

Vi vill ta oss igenom skolan, med ett gott betyg och en god chans till arbete när vi kommer ut, vi vill inte sitta fast ”på kammarn” natt efter natt för att läsa in nepers regel och bakgrunden till de förenklade formlerna för storcirkel-beräkningar, eller slå oss blodiga på våra miniräknare för att interpolera den där förbannade deklinationen till klockan 11.23.44. Om vi inte måste göra det så kommer en stor del av oss undvika det. Vi vill jobba, träna, bygga cortege, skapa kontakt med människor och göra allt som studenter gör.

Chalmers eftersträvar att kursutvärderingar ska ha ett medelbetyg på 4, det innebär alltså att ju nöjdare elever de har desto närmare kommer de det betyget, en nöjd elev är en elev som klarar tentan, får sin examen och hinner ha lite roligt på vägen. Inte en elev som sitter i fyra veckor och drillar in COLREG i hjärnan så till den milda grad att denne kan citera reglerna ordagrant och börjar fundera om denne fortfarande är att anses som upphinnande när den promenerat förbi någon på gatan samt alltid girar styrbord i stäv mot stäv situationer i Nordstan…

Jag har sågat två av våra kurser i kursutvärderingarna den ena för att den var på tok för enkel, den andra för att den var för bred, saknade relevans och kändes påtvingad, vilket den var. I övrigt har jag försökt ge ett så objektivt betyg som möjligt i enkäterna men trots detta har jag nog i de flesta gett ett felaktigt betyg på arbetsbelastningen, under min utbildning har jag jobbat, lagt mycket tid på mina barn och fortfarande haft tid över till annat.

Inte en enda gång har jag fått känslan att jag inte hinner med detta! När jag misslyckats med en tenta eller missat någon övning har det varit på grund av att jag har jobbat närmare heltid eller varit hemma med sjuka barn under en längre period.

I dagens svenska samhälle krävs fler högutbildade, de enkla jobben kan och bör vi outsourca till låglöneländer för att behålla vår konkurrenskraft internationellt, men att få fram fler högutbildade handlar väl inte om att dumma ner högskolor och universitet!? Det är en fråga för grundskola och gymnasium, de ska se till att eleverna som kommer till högskolan har den teoretiska grunden och personliga mognaden för att klara av en högskoleutbildning.

Jag jobbade i fjorton år innan jag fick tummen ur och började på Chalmers, första veckan på skolan förstod jag inte vad som pågick. Folk pratade i mun på lärare under föreläsningar, bristen på respekt mot lärarna var uppenbar och skrämmande.

När jag gick grundskola och gymnasium hade jag åkt ut med huvudet först om jag babblat så när läraren tog till orda, det finns en brist på respekt för skolväsendet och en brist på disciplin hos yngre elever. Något som jag tror är en kombination av daltande skolor och slapphänta föräldrar, hemma hos oss tar man av sig kepsen inomhus, man sitter inte med sin Iphone vid bordet och när någon annan talar är man tyst.

Vi kanske behöver gå bakåt ett par decennier och titta på hur lärarnas arbete för att få elever att respektera deras auktoritet? Eller så kanske värnplikten borde återvända för att se till att pojkar återigen blir män genom att frysa, svettas, springa, krypa och lyda.


Lämna en kommentar på "Högskolan som fördummade sig själv"

  • c/o Svara

    dagens ugdom, allt ska serveras på silverfat o de tåler inte att bli tillsagda när (inte om) de har fel.

    väldigt tydligt på många av eleverna som borde vara vuxna men…men… kravmaskiner de facebook de luxe redan

  • Anonym Svara

    En lärare som får omdömet att hon/han är ”helt värdelös” tappar lusten och engagemanget. Man kan ha gått in för jobbet om man kommit utifrån med stor lust och stora planer.
    En lärare känner vad hon/han måste jobba på, med god återkoppling från studenter kan material kompletteras. Att studenter ska klicka i på skala 0-10 hur bra kursen var i 20 olika avseenden blir aldrig bra. Dessutom förutsätter studenter att allt som de inte fått med sig beror på försumlighet från lärare, inte att de själva har missat något.
    Det faktum att kursutvärderingar ens finns ger omogna studenter en känsla av att de är jämbördiga lärare och kan trolla om en fyra till att (egentligen) vara eller åtminstone kännas som en femma ”om inte läraren hade varit så jävla dålig”. Man måste klia sig i huvudet lite för att klara en högskoleutbildning, annars är det inte en värdig sådan.

  • F.d. lärare Svara

    ”Något som jag tror är en kombination av daltande skolor och slapphänta föräldrar, hemma hos oss tar man av sig kepsen inomhus, man sitter inte med sin Iphone vid bordet och när någon annan talar är man tyst.”
    Fler än Du, Mikael flerbarnspappa, behöver säga just det: ”hemma hos oss … ” Det är hemma allting börjar.

  • KTH Svara

    Från ett högskoleperspektiv kan jag säga att man har det du säger i bakhuvudet när man tolkar en kursenkät. Studenternas ”lagom” är vårt ”för lågt”. Kursenkäter är också bara en del av hur kurser kvalitetsutvärderas och ska snarare tolkas som studentnöjdhetsenkäter. Håller helt med om föreläsningssalsrespekten dock, men det brukar ordna upp sig efter något år när de som inte hittat rätt faller bort.

  • Sjöingenjör Svara

    Examen och ditt avgångsdiplom dvs det är ut från Högskolan som är tecknet. In kan man ta ganska stor mängd (men inte oändlig som i matten) det finns ganska många högskolestudenter som inte ger sig fan på att bli helt färdiga. Och industrin verkar inte göra någon stor affär av det hela. Den stora skillnaden märks vid dom högskoleutbildningar som leder fram till en för det framtida yrkets utövandet den så nödvändiga behörigheten/legitimation om ni så kallar det. T.ex Sjöbefäl utbildningar finns säkert andra utbildningar som har liknade krav. För en människa och högskolestudent är ceremonidagen och utdelning av Utbildningsdiplomet EFTER avslutad och godkänd sista tenta eller om det är examensarbetet som är det sista. Den största triumf en enskild människa kan känna här på jorden. Idrottsmedaljer kan aldrig betyda lika mycket, Förresten jag ändra mig i den frågeställningen och låter individ själv bedöma sitt personliga åstadkommande. Och här i vårt land som högre utbildningar är till för det stora fler talet och inte en ekonomisk fråga. Borde det faktiska innehållet och nyttan i ditt framtida yrkes utövande ha en betydligt större inverkan på kurs innehåll. Högskolorna skall inte slå sig förbröstet och säga fan vi är nog nästan bäst på jorden. Är man lite äldre student och har lite yrkeserfarenhet och bransch kunskaper så blir problemet entydigare för mig som enskild elev att utbildningen och den framtida yrkesverkligheten är många mil från varandra. Jag har sätt allt för många studenter ut på sin praktik period och sätt hur det ligger till. Hade det varit inom flyget så hade dom aldrig fått flyga själva det säger en hel del. Men dom utan för branschen har ingen information och kritik är ett mycket svårt ämne att handskas med.

  • Anonym Svara

    Tror inte att vi kan få in fler elever på högskolan utan att sänka nivån på utbildningen. Cirka 43% av Sveriges elever läser redan idag nån form av eftergymnasial utbildning. Medel IQ i Sverige är 100. Man bör ligga på över 105 i IQ för en akademisk utbildning vilket 37% av befolkningen gör, i.e. de som har förmågan att bli akademiker idag blir akademiker.