REPORTAGE

Analystext av Sjöfartstidningens reporter Christopher Kullenberg Rothvall.

Analys: ”Sverige måste börja våga”

Reportageserie, tio år med inre vattenvägar. Intresset och tekniken finns, nu behöver Sverige sluta med att bara gå halva vägen.

Publicerad Senast uppdaterad

Samtliga artiklar i reportageserien: 
Drömmen om vattenvägen
Jehander 1 har ersatt lastbilar i över 50 år
Lotsavgiften är en tröskel
Lyckat exempel med sophantering i Göteborg
Så vill politikerna få igång vattenvägarna
Vill bygga ut inre vattenväg till Uddevalla
I Belgien körs pråmfartyg helt autonomt
Analys: Sverige måste börja våga

De flesta är överens om att införandet av EU-reglerna för inlandssjöfart för tio år sedan inte blivit den succé som många förväntat sig. Förklaringen ligger i att Sverige egentligen bara gjorde halva jobbet genom att införa de rent tekniska reglerna och inte skapa förutsättningar för trafiken. Kravet på lots är en tröskel som det ogärna tummas på, trots att rederierna som knackar på och vill köra har skeppare med väldokumenterad erfarenhet av Europas inre vattenvägar där de därmed slipper lots.

Samtliga artiklar i reportageserien: 
Drömmen om vattenvägen
Jehander 1 har ersatt lastbilar i över 50 år
Lotsavgiften är en tröskel
Lyckat exempel med sophantering i Göteborg
Så vill politikerna få igång vattenvägarna
Vill bygga ut inre vattenväg till Uddevalla
I Belgien körs pråmfartyg helt autonomt
Analys: Sverige måste börja våga

De flesta är överens om att införandet av EU-reglerna för inlandssjöfart för tio år sedan inte blivit den succé som många förväntat sig. Förklaringen ligger i att Sverige egentligen bara gjorde halva jobbet genom att införa de rent tekniska reglerna och inte skapa förutsättningar för trafiken. Kravet på lots är en tröskel som det ogärna tummas på, trots att rederierna som knackar på och vill köra har skeppare med väldokumenterad erfarenhet av Europas inre vattenvägar där de därmed slipper lots.

Dra nytta av teknikutvecklingen

Det Svenska lotskravet finns för att skydda vår miljö från olyckor, en aspekt som är extra viktig på både Vänern och Mälaren som båda förser nära tre miljoner människor med dricksvatten. Fullt rimligt. Men vill vi få till en överflyttning till våra vattenvägar behöver det ske en förändring av lotsreglerna för att det ska finnas ett ekonomiskt incitament. Och tiden kunde inte vara bättre än nu. Teknikutvecklingen har gått så långt framåt att vi behöver ställa oss frågan hur rimligt det är att den som ansöker om lotsdispens ska kunna rita ut varenda boj och skär utmed farleden på ett tomt papper. Rimligare borde vara att ställa krav på att fartygen har en viss typ av navigationsteknik i kombination med certifierat befäl för att slippa lotskravet, eller i alla fall bidra till att förenkla ett dispensförfarande.

Fördelen med eldrift missas

Före årsskiftet lanserade Transportstyrelsen den nya riskbaserade lotsföreskriften där varje fartyg och farled bedöms efter risknivå. Mängden bunker ombord är en aspekt som vägs in, däremot tas inte hänsyn till vilken typ av framdrivning fartyget har. Om någon vill köra eldrivna pråmfartyg skulle det beroende på last nästan helt eliminera risken för miljöfarliga utsläpp vid en grundstötning. Dessutom
ger batterier en extra backup vid blackout. En drömväg för att få fart på den gröna omställningen av Sverige.

Powered by Labrador CMS