Varven utgör kärnan i Finlands marinindustri

Finlands marinindustri är en betydande bransch för landet. Den omfattar drygt 1 200 företag som sysselsätter över 30 000 personer. Under år 2024 var deras omsättning 11,7 miljarder euro, varav merparten uppstod genom export.

Varven utgör kärnan i marinindustrin och deras roll är central i värdekedjan. De har byggt upp ett omfattande nätverk med leverantörer av inte enbart system och utrustning utan även kunnande och tjänster. De fartyg som varven levererar är slutprodukter i en lång och komplex värdekedja.

I utkastet till strategi för Finlands marinindustri under de följande åren fram till 2035 konstateras att sektorns verksamhetsmiljö är i förändring, inte minst på grund av den gröna omställningen och rådande geopolitiska spänningar. Detta skapar både utmaningar och nya möjligheter, men också behov av att höja den finländska marinindustrins produktivitet.

Läs mer: "Varvsindustri med nio liv"

Global marknad

Finlands marinindustri är beroende av globala marknader. De finländska varvens främsta konkurrensmedel är säkra leveranser och hög kvalitet. Branschen uppger också att dess främsta svaghet är avsaknaden av konkurrenskraft gällande pris. Detta gäller för hela Europas varvsindustri, som lider av den hårda priskonkurrensen från Kina, Sydkorea och Japan. Enligt strategiutkastet har de asiatiska varven tagit över nästan all byggnation av lastfartyg och även en ökande andel av mer avancerade fartygstyper. De europeiska varven dominerar fortfarande byggnation av stora kryssningsfartyg.

Detta faktum påverkar även EU:s strategi för marinindustrin, där det fastslås att de europeiska varven inte kan konkurrera med Asien om alla fartygstyper utan istället ska fokusera på fartyg med högt förädlingsvärde.

I det finländska strategiutkastet understryker arbetsgruppen att det internationellt inte längre handlar enbart om konkurrens mellan enskilda företag inom den marintekniska sektorn. Konkurrensen gäller även ländernas samordningsförmåga, finansieringsverktyg, exportstöd, offentliga upphandlingar och säkerhetspolitiska relationer. En slutsats i strategin är att den globala skeppsbyggnadsmarknaden under det senaste årtiondet mer och mer har delats upp i separata marknader för kommersiella fartyg respektive statliga fartyg.

Läs mer: "Varven utgör kärnan i Finlands marinindustri"

Rekommendationer för de kommande åren

I utkastet påpekas att såväl produktiviteten i marinindustrins processer som leveranskedjans smidighet måste förbättras. Detta sker genom att effektivisera digitalisering samt utnyttja AI, automation, robotik och effektiv logistik, fastslår arbetsgruppen. 

Kommersialiseringen av nya innovationer inom marinindustrin genom utveckling av långsiktiga modeller för samproduktion samt skapandet av finansieringsmöjligheter, testmiljöer för fartygsprojekt samt ekosystem måste förstärkas. Målet är att skapa en modell för gemensam utveckling av myndighetsfartyg och därmed erhålla referenser för bland annat isbrytare och nya propulsionslösningar.

Företag och forskningsorganisationer måste beredas bättre möjligheter att delta i internationella miljöer för forskning, utveckling och innovation. Detta möjliggör en nationell och internationell FoU-miljö som kan generera radikala innovationer för branschen.

Tillgången på arbetskraft för hela den marintekniska värdekedjan måste tryggas genom utbildning för att säkerställa fortsatt utveckling av spetskompetens.

Arbetsgruppen anser att det också är nödvändigt att förstärka branschens internationella exponering och Finland-varumärke till motsvarande nivå som i referensländer. Vidare lyfter arbetsgruppen nödvändigheten av att på basen av strategisk analys stärka möjligheterna till att påverka internationell reglering. Målet är att åstadkomma en reglering som gör det möjligt att ta i bruk ny teknik som utvecklats i Finland. 

Det behövs också mekanismer för finansiering av tillväxtföretag inom branschen. Målet är en finansieringsmodell som tar i beaktande varven och hela deras nätverk och därmed skapar förutsättningar för en betydande tillväxt av exporten.