Ökat intresse för svensk flagg – Transportstyrelsen vill förenkla inflaggning

Som inflaggningslots är han kontaktpunkten utåt för rederier och andra inblandade parter vid en inflaggning. 

– Att flagga in fartyg är en avancerad process och det gäller att få med allt, säger Rikard Rönnels som är jurist och sitter på sjö- och luftfartsavdelningen i Norrköping.

Läs också: Vi närmar oss men är inte i mål

Läs också: Här är pusselbitarna rederierna saknar

Läs också: Svitzer vill se väg till svensk flagg

Nu pågår en omorganisation där Transportstyrelsen ställer om från inflaggningslots till inflaggningsfunktion. Rikard Rönnels får med sig kollegor från andra delar av avdelningen, som bemanning och tillsyn.

– Vi märker ett större intresse för den svenska flaggan och Transportstyrelsen behöver möta det genom att ha en mer robust funktion utåt. Det ska finnas en kontaktväg som alltid fungerar, säger han.

Resursbrist är ett hinder

Inflaggningar är en ganska tidskrävande process, men om alla handlingar och certifikat finns framme skulle det enligt Rikard Rönnels kunna gå ganska snabbt.

– En begränsning är att vi på myndigheten har viss resursbrist, framför allt på tillsynssidan. Vi ser ett ökat intresse för svensk flagg och vi skulle behöva mer resurser för att kunna möta behovet.

Transportstyrelsen har i sitt regeringsuppdrag att sköta processen kring inflaggning på ett bra sätt. Rikard Rönnels säger att man nu ser över vad som kan förenklas och förbättras, både för att göra myndighetens arbete lättare och för att Sverige ska bli mer attraktivt som flaggstat för rederier. 

– Vi vill ha goda kontakter med rederierna, förstå deras behov och se hur vi kan möta dem inom ramen för de lagar och regler som finns, säger han. 

Jobbar med att digitalisera

I arbetet med att förenkla och förbättra ingår frågan om elektroniska certifikat.  

– Vi har jobbat med att redarna inte ska behöva åka till konsulat och ambassader när fartyg flaggas in utomlands. Vi har testat det i några inflaggningar och det har som jag uppfattar det varit uppskattat. 

När ett svenskflaggat fartyg byggs utomlands behöver fartygsregistret vid leverans få in köpehandlingen i original. 

– Man kan komma runt det genom att skicka in en odaterad köpehandling i förväg, och sedan komplettera digitalt med ett leveransprotokoll.  Det här fungerar för en del byggnadsvarv men inte för alla.

För att hitta den här lösningen har han och hans kollegor sneglat på hur andra länder som liknar Sverige har gjort. Framför allt har man tittat på Danmark. 

Klockan tolv-regeln (att handlingar måste in före klockan tolv på fartygets inskrivningsdag) är en annan snackis som branschen gärna vill bli av med. Rikard Rönnels håller med om att detta blir en utmaning när fartygsaffärer görs över olika tidszoner, men påpekar att regeln är väldigt skarp och regleras av sjölagen.

Hur löser andra länder detta?

– Det finns olika system. En del har klockslagsbeslut och andra har tre -veckor på sig från ansökan. Fördelen med vår inskrivningsdag är tydligheten. Nackdelen är såklart att det är kantigt och inte helt anpassat till internationella förhållanden.  

Jag hör önskemål om ett mer kommersiellt tänk från er sida, att bemöta rederier mer som kunder. Hur ser du på det?

– Vi är en myndighet och ska se till att lagstiftningen följs och vara behjälpliga gentemot rederierna inom ramen för lagstiftningen. Det kan låta kantigt och tradigt, men det säkerställer också att vi som flaggstat lever upp till alla krav och tar det på allvar. Sedan har vi som myndighet ett serviceuppdrag, och det jobbar vi med inom ramen för de lagar och regler vi har. Jag skulle säga att vi som jobbar med de här frågorna är så följsamma vi kan. Vi vet att det är knepiga juridiska frågor att hantera och vi går så långt vi kan för att hjälpa till, säger Rikard Rönnels och fortsätter:

– Jag tycker att samarbetet med rederierna fungerar väldigt bra just nu. Jag har arbetat på Transportstyrelsen i fyra år och under den tiden har vi jobbat väldigt aktivt med att göra bemötandet bättre och bättre. Det tycker jag märks.