Svitzer vill se väg till svensk flagg

Det är festlig stämning i Nya Varvet i Göteborg. Svitzer visar upp två av sina senaste bogserbåtar, Svitzer Embla som är baserad i Göteborg och Svitzer Ingrid från Helsingborg.

Flaggspelen sitter uppe och gäster från hela världen bjuds på rundturer i grupper, det som ett event i samband med mässan International Tug & Salvage Convention i maj. Trots att fartygen är stationerade i svenska hamnar är ingen av dem svenskflaggade. Svitzer Ingrid är danskflaggad med dansk besättning och Svitzer Embla är flaggad på Färöarna och bemannas av svenskar, liksom övriga Svitzers svenskbaserade bogserbåtar.

Kraftigt ökade kostnader

Efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har arbetet med att stärka den svenska handelsflottan blivit en allt hetare potatis. Svensk flagg är en förutsättning för att Sverige ska ha rådighet över det tonnage som skulle behövas i händelse av krig eller kris. Men långt ifrån alla segment har haft förutsättningar att följa med i utvecklingen, exempelvis specialsjöfarten dit bogserbåtarna hör.

– Om personalen på våra bogserbåtar skulle behöva krigsplaceras blir det svårt eftersom varken båtarna eller personalen är anställda i Sverige utan på Färöarna, säger Mathias Jonasson som ansvarar för Svitzers verksamhet i Sverige, Danmark och Tyskland.

Under våren och sommaren har Svitzer diskuterat frågan om hur bogserbåtarna skulle kunna få svensk flagg med politiker och branschorganisationen Svensk Sjöfart.

– Vi har tittat på en lösning genom bareboat-registret, men problemet är att specialsjöfarten faller utanför i många avseenden. Vi skulle få behålla tonnageskatten eftersom den då skulle hamna i ett annat EU/ESS-land eller på Färöarna, men vi skulle samtidigt få betala sociala avgifter för besättningarna vilket vi inte gör idag, säger han.

När Svitzer räknat på kostnaderna för att flagga in bogserbåtarna menar Mathias Jonasson att det skulle landa på en kostnadsökning för personalen på 14 procent.

– Vi kan inte absorbera sådana kostnader hur som helst. Våra ägare i Danmark vill att vi kör där det är mest ekonomiskt och fortsätter med det så länge alla kunder är nöjda, säger han.

Omarbetad tonnageskatt räcker inte

Den andra vägen som Svitzer tittat på är via det nya tonnageskattesystemet som riksdagen gav grönt ljus till nu i juni där specialsjöfarten inkluderas och tidigare krav på internationell trafik är borta. Men Mathias Jonasson menar att även den vägen är stängd kopplat till Sveriges tolkning av EU-reglerna för tonnageskatt.

– Fartygen ska ägna sig åt transporter till 50 procent och där har svenska myndigheter varit tydliga med att tolkningen av EU-lagstiftningen inte omfattar att transportera fartyget och besättningen till nästa hamn, utan att dra en pråm eller något annat och då faller vi utanför. Grannlandet Danmark har en helt annan syn och tolkning på detta, säger han.

Det betyder att bogserbåtarna faller utanför även det nya tonnageskattesystemet – trots att specialsjöfarten ska inkluderas.

– Om man ska hålla hamnarna öppna vid en kris krävs bogserbåtar för att godset ska kunna komma ända in till kaj, annars blir fartygen ankrade utanför. Vi behöver hitta en framkomlig väg så att den svenska bogserverksamhet som behövs för Sveriges krisberedskap har samma regelverk som i våra grannländer då det uppenbarligen faller inom det europeiska regelverket för tonnageskatt, säger Mathias Jonasson.

Ser två vägar

Nu i mitten av juni kommer branschorganisationen Svensk Sjöfart och Svitzer att träffa infrastrukturminister Andreas Carlson för att lyfta frågan om bogserbåtarna och de nödvändiga justeringarna av tonnageskatten.

Mathias Jonasson ser två vägar framåt.

– Antingen behöver staten kontraktera oss så att vi kan få täckning för kostnaderna, alternativt behövs det en annan regel så att vi kan ta del av både tonnageskatten och sjöfartsstödet. Då skulle vi ha en lösning som är jämförbar med det vi sitter på idag, säger han.