Svensk Sjöfart: "Vi närmar oss, men är inte i mål"

Det har gjorts mycket positivt för sjöfarten i Sverige de senaste åren, menar branschorganisationen Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson.

– Det sker förbättringar som gör att rederierna börjar titta på svensk flagg. Sverige närmar sig nivån som man ser i många andra EU-länder, men det krävs ytterligare åtgärder för att komma hela vägen, säger han.

För att samla ihop vad man anser saknas har Svensk Sjöfart tagit fram en sjöfartsagenda. En önskelista, helt enkelt. Den tar upp näringsvillkor för rederierna, hur sjöfarten i stort kan användas mer effektivt i transportsystemet, och vad som behövs för att sjöfarten på bästa sätt ska kunna bidra till samhället och totalförsvaret. 

Läs mer: Här är pusselbitarna som rederierna saknar

Stabila avgifter ett måste

När det talas om överflyttning av gods och att använda sjöfarten effektivt, är avgifter ett ständigt återkommande ämne. Svensk Sjöfart vill att frågan löses långsiktigt. 

– Avgifterna måste bli förutsägbara och stabila, annars får vi slagsida mellan olika transportslag. Vi vet flera linjer som hade kommit till stånd om man hade fått ordning på avgifterna. Nu går de transporterna på väg istället. Konkurrensen mellan väg och sjö leder ibland till konstiga allokeringar av gods som är svåra att motivera rent samhällsmässigt. I grunden handlar det om att Sjöfartsverket måste få en långsiktigt hållbar finansieringsmodell, säger Anders Hermansson.

Nyligen presenterade regeringen sin nationella infrastrukturplan. Anders Hermansson gillar att man där börjat tänka i godsstråk till hamnarna.

– Alla företag ligger inte i en hamn. Den sista milen är oerhört viktig. Man måste se transportsystemet som en helhet, det är då sjöfarten kan användas som bäst. 

Sjöfartsagendan innehåller väldigt många olika åtgärder. Vilken är den allra viktigaste?

– Det finns inte en åtgärd som löser allt utan det krävs ett paket. En av de viktigaste sakerna är att koppla ihop transportslagen mer. Det leder i rätt riktning, säger Anders Hermansson och fortsätter:

– Att regeringen har avsatt ytterligare pengar till nya isbrytare är bra, men det räcker inte. Från branschens sida vill vi se en plan för att förnya hela isbrytarflottan. Staten behöver ta ett helhetsgrepp, för om vi inte handlar strategiskt så kommer det att bli mycket dyrare.

– Man borde också ta tag i Sjöfartsverkets finansieringsmodell ordentligt. Vi förväntar oss att den kommande regeringen löser ut den här frågan. Man kan helt enkelt inte sparka den framför sig längre, säger han. 

Läs mer: Svitzer vill se väg till svensk flagg

Glad men inte nöjd

Flera förändringar har gjorts för att förbättra näringsvillkoren och stärka konkurrenskraften för svenska rederier. Anders Hermansson är glad men inte nöjd. 

– Vi saknar fortfarande regelverk för att viss typ av sjöfart ska kunna flagga in. Sverige har till exempel inte fått på plats regelverket om industrial personnel, och utan det kan offshore wind-fartygen inte ha svensk flagg. 

Han syftar på de tekniker som körs ut till vindkraftparker till havs. I Sverige räknas de som passagerare medan många andra länder, däribland Danmark, har implementerat regelverket om industrial personnel. 

– Sverige har inte gjort det än, eftersom det inte har funnits något behov. Men om vi vill se en inflaggning på det här området är detta ett regelverk vi måste ha. 

Föråldrade regler måste bort

På önskelistan står också att modernisera reglerna kring byggnation och registrering av fartyg. Idag ska registring av fartyg ske före klockan tolv. Och många dokument måste lämnas in i pappersform. 

– Det var ju vettigt när regeln infördes, när fartyg byggdes i närheten och man kunde promenera ner till tingsrätten och få sin stämpel på kontraktet. Men idag byggs fartyg över hela världen och då måste man både digitalisera och gå över till löpande registrering. Många länder har redan gjort detta, säger Anders Hermansson.

En annan viktig fråga är att inte ha särkrav kopplade till svensk flagg. Det funkar inte, menar branschorganisationen, när rederier opererar på en EU-gemensam marknad. Man vill också att sjöfartsstödet återställs.

Tidsbegränsning är ett hinder

Att tonnageskatten är på väg att förändras är bra. Här hoppas Svensk Sjöfart att regeringen nu skyndar på och att den nya tonnageskatten är på plats nästa sommar. 

Men några bitar kom inte med denna gång, och dem vill branschorganisationen att regeringen ska se över.

– En allvarlig sak som man missade är förutsättningarna för svenska rederier att hyra ut tonnage på den europeiska marknaden, säger Anders Hermansson.

Idag får rederier hyra ut en viss andel av tonnaget i tre år. I förslaget som riksdagen snart ska ta beslut om har andelen höjts men tidsbegränsningen är kvar.

– Säg att ett rederi hyr ut en passagerarfärja för en linje i Medelhavet. Treårsbegränsningen gör att det svenska tonnageskattesystemet blir mindre attraktivt att lägga sina fartyg i, eftersom man inte kan hyra ut under längre perioder, förklarar han.

På området kompetensförsörjning vill Svensk Sjöfart se modernare sjöfartsutbildningar och att sjömansbeskattningen blir mer förutsägbar och rättssäker. Man vill också införa återaktiveringsutbildningar för sjöfolk.

Långsiktiga spelregler önskas

På området grön omställning efterfrågas långsiktiga spelregler och klarhet i hur EU:s och IMO:s regelverk ska lira ihop. Svensk Sjöfart vill att staten stöttar sjöfartens omställning och hjälper till att överbrygga gapet mellan fossila och alternativa bränslen genom att bygga ut infrastrukturen i hamnar, säkra tillgången på hållbara bränslen och besluta hur EU ETS-pengarna ska användas.

– Vi anser att det behövs ett Sjöfartskliv eller en anpassning av Klimatklivet, säger Anders Hermansson.

Vad hoppas ni på i valet i höst? 

– Sjöfartens behov ser likadana ut oavsett hur det går i valet. Vi hoppas oavsett vem som vinner att man delar vår syn och ser sjöfarten som en tillgång som kan användas mer effektivt i vårt transportsystem. De åtgärder som genomförts hittills har varit bra, och nu är det oerhört viktigt att fortsätta arbetet som påbörjats.