Här är pusselbitarna som rederierna saknar

Majoriteten av de rederier som flaggar svenskt finns idag inom tanksegmentet, färjetrafiken och inom rorosegmentet. Det finns däremot få svenkflaggade torrlastfartyg trots att det finns ett flertal svenska aktörer inom området.

Läs mer: Svitzer vill se väg till svensk flagg

En är Ahlmark Lines som är det äldsta fortfarande verksamma rederiet i Sverige med en historia som sträcker sig 175 år bakåt. Rederiet har idag en flotta på åtta fartyg, fyra med cypernflagg, tre med tysk flagg och en med lettisk flagg. För två år sedan fick de leverans av två nybyggen som båda fick tysk flagg.

– Det var enklast när vi beställde fartygen för tre, fyra år sedan. De ägs av ett tyskt bolag där de har tonnagebeskattning och ett tyskt management, säger Peter Andersson, vd på Ahlmark Lines. 

Rederiet upplevde inte de svenska reglerna som glasklara, men menar samtidigt att mycket hänt de senaste åren. Att byta flagg nu menar han dock känns osäkert.

– Vi är en ganska liten spelare och det känns svårt att ha en överblick över vad det skulle kosta att byta och vad det skulle ge tillbaka till rederiet, även om det klart skulle vara kul att ha svensk flagg. Eftersom vi har tyska partners gör även det valet ganska enkelt, säger han.

Även för Thunbolagen, som har en stor flotta med torrlastfartyg som är flaggade i Nederländerna och på Färöarna, är fördelarna med svensk flagg långt ifrån glasklara.

– Vi har börjat titta mer aktivt på möjligheterna för svensk flagg på våra fartyg men än så länge har vi inte kommit så långt att vi har en lista på vilka pusselbitar som saknas för att det skall vara aktuellt för vår del, säger rederiets vd Johan Källsson.

Behöver bli mer konkurrenskraftig

Ett annat rederi som flera gånger övervägt att flagga svenskt är Dalaro Shipping. De flyttade verksamheten till Cypern 2009 eftersom det då saknades tonnageskatt i Sverige, men efter att systemet återinfördes valde de att flytta hem igen och har sedan 2019 sin verksamhet baserad i Norrköping. Dalaro Shipping omsätter över 1,2 miljarder kronor årligen och har 20 bulkfartyg i sin flotta som seglar med sågade trävaror från den svenska och finska skogsindustrin till olika destinationer i Nordafrika. Majoriteten seglar med portugisisk flagg.

– Vi har tittat på svensk flagg flera gånger senaste åren, men varje gång har det fallit på dels att det blir för dyra kostnader med besättningarna men också avtalen. Ska Sverige vara konkurrenskraftiga måste vi anpassa oss till internationella regler, allt som inte är kust- och närsjöfart är under internationell konkurrens, säger rederiets vd Rickard Svenson.

Svensk flagg, men inte till varje pris

Det är inte bara de små rederierna som har frågetecken kring den svenska flaggen, även de stora vill se förändringar för att kunna flagga svenskt. Ett exempel är Stenakoncernen som just nu har sju svenskflaggade ropaxfärjor i drift, samt ett pågående arbete med att flagga in fem av Stena Bulks tankfartyg där två blivit svenskflaggade.

Claes Berglund, chef för Public Affairs & Sustainability på Stena AB, menar att det är flera faktorer som påverkar när rederiet tar beslut om vilken flagg ett fartyg ska ha, alla mer eller mindre kopplade till kostnadsfrågan. 

– Vi vill gärna ha mer svenska fartyg, men det får inte kosta hur mycket som helst. Det gäller hela tiden att jaga kostnader och då är det mest övergripande skälet till att vi väljer en viss flagg kostnadseffektivitet så att vi kan konkurrera på marknaden, säger han.

När Stena tar beslut om flagg för sina fartyg tar de hänsyn till cabotageregler, fackliga avtal och bemanningsavtal, finansieringskrav för fartygen, om det finns begränsningar kopplade till det aktuella handelsområdet, skattemässiga överväganden, fartygets driftskostnader och flaggstatens anseende.

Vill se återställt sjöfartsstöd

Det finns aspekter som Claes Berglund menar skulle kunna bidra till att stärka den svenska flaggens konkurrenskraft utifrån Stenas perspektiv. Den viktigaste frågan är enligt honom att återställa det svenska sjöfartsstödet fullt ut. Den 1 januari år 2020 förändrades nettomodellens princip och sjöfartsstödet sänktes från 100 procent till 99 procent.

– Det låter inte så mycket, men över tid blir det en hel del. Vi jämför oss med andra länder och då kan även små pengar fälla avgörandet. Därför är det viktigt att få tillbaka nettomodellen till 100 procent, säger han.

En annan fråga som Claes Berglund lyfter är språkkravet för personal på färjorna, vilket han menar är något som idag försvårar rederiets rekrytering.

– Det gör att vi inte alltid kan få tag på den personal som vi vill ha. Står det en duktig kock på kajen som vill jobba i sommar, men som inte kan svenska flytande så får inte vi ta ombord den personen, säger han.

Stenakoncernen har ett flertal fartyg flaggade i Danmark och därmed har rederiet stor erfarenhet av både av hur deras och andra europeiska sjöfartsmyndigheter arbetar. Claes Berglund anser att frågan om Transportstyrelsens roll för att stärka den svenska flaggan borde få större politisk uppmärksamhet.

– Vi har nära kontakt med danska DMA, Danish Maritime Authority och de ser oss som kunder. I Sverige är Transportstyrelsen mer bara en myndighet och det är för att de inte har i sitt uppdrag att främja svensk sjöfart och den svenska flaggen. Det är en viktig politisk förändring som borde till så att Transportstyrelsen får ett lite mer främjande och säljande uppdrag, säger han. 

Trots utmaningarna menar Claes Berglund att svensk flagg är en viktig fråga för Stenakoncernen och att de vill öka andelen svenskflaggade fartyg. 

– Vi är ett internationellt rederi som trafikerar väldigt många länder, men Sverige är vår hemmabas. Vi skulle gärna vilja ha mer svensk flagg, dels är det tryggare när det är turbulent i omvärlden men det ger oss också en större trovärdighet på marknaden.

Claes Berglund lyfter också fram vikten av ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Han anser att de fackliga organisationerna visat stor vilja att bidra till fler svenskflaggade fartyg under arbetet med att flagga in Stena Bulks tankfartyg.

– Vi har en bra dialog med både Sjöbefälsförbundet och Seko, de har visat en väldigt stor villighet att diskutera lösningar när vi flaggat in tankfartygen. De vill ju också vara med och bidra till att vi får in fler fartyg under svensk flagg, säger han.