Sjöfartshögskolan vill framtidssäkra

På Sjöfartshögskolan i Kalmar, en del av Linnéuniversitetet, utbildas sjökaptener, sjöingenjörer, fartygsbefäl klass VII och maskinbefäl klass VII. Magnus Hofvander är programansvarig för de nautiska utbildningarna och Tobias Hedin ansvarar för de tekniska. När Sjöfartstidningen hälsar på pågår arbetet med att planera nya versioner av utbildningarna. Det görs med jämna mellanrum och nu är det dags. Magnus Hofvander pekar i ett excelark hur han har tänkt. Block i glada färger står för praktik och läsperioder och sammantaget ska blocken bilda en bra helhet. För den oinvigde liknar det ett tusenbitarspussel.

Lockar nya grupper

En pusselbit i skissandet av nya programversioner handlar om distansutbildning. Under pandemin byttes katedern mot digitala möten över en natt. Ett resultat av pandemin är att klass VII-utbildningarna idag körs helt på distans. Ett tag erbjöd skolan båda varianterna men distansutbildningen blev snabbt mer populär och tog över. Intresset för klass VII-utbildningarna har enligt skolan ökat markant i och med detta.

–Det mest positiva är att vi nu lyckas locka folk som annars inte hade kunnat gå utbildningen. De kanske bor i en annan ände av landet och har familj. De kan inte flytta till Kalmar. Men att komma hit en vecka då och då för praktiska moment går att lösa. På det viset har vi fått in väldigt duktiga studenter med skiftande ålder och bakgrund, säger Tobias Hedin.

Sjökapten på distans

Magnus Hofvander skulle vilja erbjuda även sjökaptensprogrammet på distans. 

–Distanstanken har smitit in i mitt huvud. Jag vill starta en distansutbildning med samma princip som klass sju fast ännu bättre. Det är en tydlig målsättning, säger han. 

Magnus Hofvander är övertygad om att en distansutbildning skulle bredda rekryteringsbasen både geografiskt, åldersmässigt och erfarenhetsmässigt. I dagsläget är större delen av studenterna i 20-årsåldern.

–Det är absolut inget fel med det, men vi vill ju nå fler, säger han.

Vill ha dubbla intag

Om allt går enligt plan skulle den första sjökaptensklassen på distans kunna börja våren 2025, för i Magnus Hofvanders plan ligger dessutom att öka till två intag per år. Han visar i sitt excelark hur praktikperioderna ligger, hur man skulle kunna växla mellan klasser och hur hans plan synkar med en eventuell framtida utgång för styrmän med klass V-behörighet. 

För sjöingenjörsprogrammet finns i dagsläget ingen plan på vare sig dubbla intag eller distansutbildning. Enligt Tobias Hedin vore det bra men är svårt av flera skäl; dels räcker antalet sökande inte till och dels är kurs-innehållet svårare att anpassa till distansundervisning. 

78 började i år

Den här hösten började 32 nya studenter på sjöingenjörsprogrammet.

–Det är en bra siffra, så många har vi inte haft på några år, säger Tobias Hedin. 

På sjökaptensprogrammet började 46 nya studenter. Det är hyfsat, menar Magnus Hofvander, men eftersom man har 60 platser hade han gärna sett fler. 

–Svårförutsägbarheten är en utmaning. Söksiffror är en sak men hur många som faktiskt dyker upp på uppropet är något helt annat. Och för två år sedan hade vi 67 på uppropet men första halvåret försvann 25, säger han.

Målbilden om man i framtiden skulle ha dubbla intag (höst och vår) är 30 nya studenter per termin. 

Få studenterna att stanna

När studenterna väl har börjat på skolan kommer nästa utmaning: att få dem att stanna.

–Det är en sak att vi lockar hit studenter; sedan måste vi få dem att känna en framtid i branschen och verkligen vilja jobba inom sjöfarten, säger Tobias Hedin. 

Lite avhopp är normalt och finns på alla utbildningar, menar de programansvariga. Men sjö sticker ut lite och en förklaring kan vara att den sökande inte förstått vad yrket innebär. 

–En del tror att vi skämtar när de kommer hit och får veta att de ska vara borta en månad på praktik. Även om vi informerar om detta så går det inte alltid fram, säger Tobias Hedin. 

Magnus Hofvander kopplar detta till att sjöfarten inte är tillräckligt synlig för allmänheten. Det här kan inte skolan lösa, menar han, utan det måste vara hela branschens ansvar. 

–Gemene man vet idag inte vad sjöfart är. När vi träffar blivande studenter kan vi aldrig börja med att prata om våra utbildningar. Vi måste först berätta vad sjöfart är och vad sjöfarten gör för samhället, säger han.

Förbereder för modulupplägg

Branschen har fört fram önskemål om utbildningar med modulbaserat upplägg och fler utgångar. Föreningen Svensk Sjöfart har tagit fram förslag och hoppas nu att regeringen ska göra de regeländringar som krävs. Det handlar framför allt om att införa fartygsförlagd utbildning (praktik) i klass VII-utbildningen. 

Magnus Hofvander och Tobias Hedin var till en början skeptiska till förslaget som de tyckte innebar en kraftig kvalitetssänkning av sjöbefälsutbildningen. Men i takt med att förslaget har slipats har invändningarna mattats av. Magnus Hofvander påpekar att branschens önskemål alltid har varit centrala för skolan.

Skruva på utbildningarna

–Vårt jobb är att förse marknaden med duktiga sjöbefäl. Fram till nu har rederierna tydligt velat ha folk med sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen och så många certifikat som möjligt ute efter fyra år, och då har våra program utformats med detta som grund. Om branschen nu vill se andra vägar får vi fundera på hur vi kan skruva på våra utbildningar utan att tappa i kvalitet.

I sin planering för en ny programversion har han därför tänkt i moduler och förberett en utgång för styrmän med klass V. Den som vill ha paus från skolan kan ta ett studieuppehåll, jobba några år och sedan komma tillbaka och läsa ett år till för att få sjökaptensexamen.

Tror du att folk kommer att göra det? Kommer de verkligen tillbaka om de en gång lämnat?

–Det tror jag, eftersom arbetsgivare kommer att kräva det för att bli uppmönstrad. Vi har redan nu rätt många varje år som kommer tillbaka för att komplettera enstaka kurser eller skriva sitt examensarbete. Ibland får de göra det på betald arbetstid för att rederierna ser värdet av att de plockar ut sin examen, säger Magnus Hofvander. 

Sugs upp på land

Sjöingenjörerna har i dagsläget inte kommit lika långt i modultanken. Tobias Hedin förklarar att programmet innehåller många delkurser och riskerar att bli alltför splittrat om det delas upp.

– Man skulle få repetera en del och då förlänger vi ju programmet, vilket vi inte vill, säger Tobias Hedin. 

Tobias Hedin ser också en risk med att släppa iväg studenterna mitt i programmet eftersom de är väldigt eftertraktade på arbetsplatser iland och kan sugas upp av dem.

–Det finns en risk att branschen förlorar på det här. Våra studenter behöver inte vara färdigutbildade eller ha examen för att få jobb på kraftvärmeverk och annat. Vi har en hel del studenter som aldrig går till sjöss. 

Risk för mindre flexibilitet

Fredrik Hjorth, prefekt på Sjöfartshögskolan i Kalmar, har inget emot modulupplägg i teorin, men tror att de möjligen är svårare att hantera i praktiken än de ser ut på papperet. En farhåga är den inlåsningseffekt som kan uppstå både för arbetsgivare och för anställda.

–Om det plötsligt uppstår en lucka i rederiet och din andrestyrman har klass V, så kan du inte mönstra upp den personen om den saknar teoretisk examen för att få nästa behörighet. Du får inte den flexibiliteten som arbetsgivare, säger Fredrik Hjorth.

Vill ligga över STCW-nivå

Branschen har fört fram tankar på att utforma en modulbaserad utbildning på strikt STCW-nivå. Den idén vänder sig Sjöfartshögskolan i Kalmar emot eftersom man anser att kunskapsnivån skulle sänkas för mycket. 

–Vi kan få ut en styrman på STCW-nivå på 75-80 högskolepoäng, men vad blir det för styrman? Befälhavaren kommer att få bädda på bryggan när den styrmannen är på vakt. STCW är alltid lägsta nivån och vi anser att vi måste se till vilka kunskaper som behövs i verkligheten, säger Magnus Hofvander. 

Skolan uppskattar att ungefär 75 procent av dagens program är direkt kopplade till den internationella konventionen STCW. Resten är krav kopplade till högskoleförordningen och spetskunskap som de anser att studenterna behöver för att bli attraktiva på arbetsmarknaden.

Vill inte hasta

Att hasta igenom en yrkesutbildning på för kort tid vore att degradera den, menar Tobias Hedin.

–Då tror man att yrkeskunskapen sitter i böcker, men det gör den inte. Det är därför vi har så många praktiska moment i våra utbildningar, säger han. 

Ytterligare en anledning att lägga sig ovanför STCW-nivå är att kunna visa upp ett mervärde. Argumentet kommer från prefekten Fredrik Hjorth.

–Att anställa en svensk är dyrare än många andra nationaliteter. Det svenska utbildningsväsendet måste kunna visa på ett mervärde värt att betala för, och det tror jag man skulle tappa med en ren STCW-utbildning. 

Rederiernas signaler är viktiga

Det sägs ofta att sjöfarten behöver bli mer synlig och attraktiv. Magnus Hofvander och Tobias Hedin som dagligen träffar studenter och hör hur de resonerar – har de några stalltips för hur branschen ska göra? Enligt dem är praktiken väldigt viktig för studenternas intryck av yrket. Det är också viktigt vilka signaler rederier sänder till studenter och hur tydliga de är om jobbmöjligheter. 

Magnus Hofvander tar upp de digitala möten som Transportföretagen arrangerar för att studenter ska få möta rederier; ett initiativ som han tycker är väldigt bra.

–Vissa rederier pratar väldigt allmänt om att ”du kan börja som matros hos oss så får vi se”. Det är inte tillräckligt bra. Jag är inte alls emot att man går som matros ett par törnar för att komma in i fartyget. Men rederierna måste vara lite proffsiga och lägga upp en tydlig plan – för det gör utländska rederier. Det finns norska tankrederier som anställer våra studenter som styrmän direkt och låter dem gå bredvid någon törn för att lära sig, och det är naturligtvis jättelockande, säger han. 

De understryker dock att många svenska rederier gör ett jättebra jobb både med att marknadsföra branschen och att ta hand om studenter på praktik. 

Anpassas till branschens utveckling

När de nya versionerna av utbildningarna sjösätts ska de ha en del nytt innehåll för att anpassas till branschens utveckling, inte minst när det gäller teknik. På maskinsidan kommer man att lägga till kurser om gas som bränsle, mer IT-säkerhet och kanske även en valbar kurs för ETO (Electrical Technical Officer).

På sjökaptensprogrammet behöver Ecdis (elektroniska sjökort och informationssystem) få ta mer plats, liksom energieffektivisering och eco-driving. Om möjligt vill man också förstärka ledarskapsutbildningen, och kanske inkludera en kurs i dynamisk positionering.

–Det handlar hela tiden om prioritering. Vi försöker effektivisera och samordna och använda de högskolepoäng vi får loss till spetskurser som pekar mot framtiden. Generellt vill jag ta lite tid från allmänna kurser som maritim engelska och juridik för att stärka de yrkesspecifika delarna, säger han. 

Helt i framkant kan skolorna aldrig ligga; ledtiderna är så långa att de skulle behöva veta idag vad branschen vill ha om tio år. Men förhoppningen är att kursinnehållet ska bli mer flexibelt och lättare gå att ändra.

Inga stora ingrepp

För att skapa det modulupplägg som branschen efterfrågar – alltså en utbildning som startar med klass VII och har flera utgångar längs vägen – krävs enligt Magnus Hofvander inga stora ingrepp på den nautiska sidan. Idag kör skolan en Fartygsbefäl klass VII-utbildning (FBVII) som kan kompletteras med kursen Fartygsförlagd utbildning för att få ut behörighet för inre fart. Om det skulle bli möjligt med fartygsförlagd utbildning för att få ut en fullständig FBVII-behörighet så behöver man i princip bara ändra några formuleringar i kursplanen, reda ut vilka fartyg som fungerar för praktik och få fram tillräckligt många praktikplatser. 

–Transportstyrelsen måste ge oss direktiv om hur den fartygsförlagda utbildningen och sjötiden ska se ut för att vara behörighetsgrundande. Men sedan är det bara att köra, säger Magnus Hofvander.  

I dagsläget finns på Sjöfartshögskolan i Kalmar ingen naturlig väg in från Fartygsbefäl klass VII till sjökaptensprogrammet. Att gå från Fartygsbefäl klass VII direkt in i årskurs två på sjökaptensprogrammet är enligt Magnus Hofvander inte lämpligt eftersom det finns en nivåskillnad mellan utbildningarna.

–Men detta går att lösa med en överbryggande kompletteringskurs, säger Magnus Hofvander. Exakt hur det ska gå till är inte klart, men detta är en av sakerna jag tittar på.