Thun gör sig redo för nya krav

Alla artiklar i serien:

• Nya hållbarhetskrav väntar runt hörnet
• Finansinspektionen: ”En utmaning”
• Thun gör sig redo för nya krav
• Berg Propulsion ska rapportera nästa år
• Scanlog påverkas indirekt

Erik Thun Group var tidigt ute. Eftersom bolaget inte är börsnoterat ska de mäta enligt nya krav från januari 2025 och rapportera dem i hållbarhetsredovisningen året därpå. Men redan förra hösten skickades fem medarbetare på CSRD-kurs.

–Det var bra att vara flera för att kunna diskutera efteråt vad som sades och hur vi kan applicera det på vår verksamhet, säger Carina Björkeborn, Commercial Controller på Thun Tankers.

De nya kraven skiljer sig egentligen inte mycket från hur Thun sedan länge arbetar med hållbarhet. Mycket data fanns redan och rederiet har gjort hållbarhetsredovisningar sedan 2017. Men med kraven som kommer med det nya direktivet blir det mer strukturerat och ska rapporteras på ett visst sätt.

–Det är pusselbitar som vi nu stoppar i fack på ett annat sätt. Det blir lättare för externa aktörer att jämföra hur bolag arbetar med hållbarhet när alla har samma punkter att förhålla sig till, säger Carina Björkeborn.

Bra med nya ögon

Till en början kändes arbetet överväldigande, medger hon och kollegan Johan Friberg som är Fleet Manager. Thun tog in en konsultfirma för att få hjälp med dubbel väsentlighetsanalys och intressentdialog. 

–Vi ville ha någon som ser på verksamheten med andra ögon och kan säga ”tänk mer på det här” eller ”varför lyfter ni inte fram det här”, säger Johan Friberg.

Att externa konsulter gjorde intressentdialogen, alltså intervjuade Thuns viktigaste kunder om bolagets hållbarhetsarbete, tror han har lett till ärligare svar. Men resultatet visar – trots ärligheten – att Thuns egna prioriteringar ligger väl i linje med vad kunder och andra aktörer anser är viktigast för rederiet. 

Svårt att värdera risker

Att värdera betydelse och sannolikhet för olika risker kopplat till hållbarhet kan vara snårigt. 

–Det är väldigt liten sannolikhet för ett oljespill, till exempel. Men om det sker får det väldigt stor påverkan. Hur ska man kategorisera det? Här har det varit bra med en extern part att bolla med, säger Carina Björkeborn.

Konsulterna har hjälpt Thun att prioritera och peka ut några extra viktiga punkter att börja med.

–Det här ska givetvis revideras framöver. Då får man titta på om vi har över- eller undervärderat något eller om det har dykt upp något helt nytt på horisonten som vi måste ta höjd för, säger Carina Björkeborn.

CO2-utsläpp toppar listan

I topp på Thuns lista över faktorer de både påverkar och kan påverka hamnar CO2-utsläpp. På andra plats kommer kompetensförsörjning. Här menar rederiet att de kan påverka genom att visa att de aktivt jobbar med miljö och förbättringar. 

–Dagens studenter söker sig till arbetsgivare som jobbar med hållbarhet. Vi är en bransch som har stora utsläpp och då får vi visa att vi gör precis allt vi kan. Det handlar också om beteende ombord och att få bort den gamla jargongen som inte längre går hem. Det är lätt att snöa in på miljö och utsläppsbiten, men social hållbarhet är också en viktig del i arbetet, säger Johan Friberg.

Har kartlagt värdekedjan

Med konsulternas hjälp har de tittat på bolagets värdekedja, som enligt Thun sträcker sig från att fartyget byggs till dess att man säljer det vidare. 

–Vi har förstås någon form av due diligence och vi säljer inte till sanktionerade länder. Man får göra så gott man kan. Men när vi har gjort alla kreditkontroller och annat, då är det klart. Vad som händer sedan är bortom vår kontroll, förklarar Johan Friberg.

I våras fick rederiet en färdig GAP-analys och med den som avstamp förbereder man nu för att den 1 januari 2025 börja samla in all data som behövs. Carina Björkeborn och Johan Friberg är glada att de började i tid. 

–Vi har gjort den stora kartläggningen, vi har koll på vår värdekedja och vi vet hur vi ska prioritera. Riktningen är färdig och då är det mycket lättare att dra igång det riktiga arbetet, säger Carina Björkeborn.

Gertrud Widenmeyer på Gullers Grupp betonar att det nya regelverket bör ses som en möjlighet istället för bara en börda.

Vad tänker ni om det?

–Vi ser absolut nytta med detta. Dels kan vi visa vad vi gör på ett sätt som blir tydligt för alla. Och dels kommer vi att kunna ge den data vi samlar in till våra kunder, som också behöver göra det här. När vi har samma rapporteringskrav så pratar vi samma språk och vet vilka luckor vi ska fylla i hos dem, säger Johan Friberg.

Går det att tjäna pengar och kunder på CSRD?

–Jag tror att det är en konkurrensfördel. Kanske inte för att få nya kunder, men om man slåss om ett kontrakt så kommer detta att vara en styrka för oss. Det kan absolut generera en intäkt att kunna visa att vi har den här standarden och noggranna kontroller, säger Carina Björkeborn.

Ur ett större perspektiv är det bra att hållbarhet blir mätbart, menar Thun. Det är också positivt att hållbarhet kopplas ihop med årsredovisningen och att man därmed visar att områdena är lika viktiga. 

–Sedan är vi i en global industri och vill förstås alltid helst se globala regelverk, säger Johan Friberg. 

Branschen hjälps åt

De ser fram emot de kommande åren när CSRD stegvis kommer att omfatta allt fler. Utvecklingen går snabbt och om man ser till exempelvis bränslen så välkomnar Carina Björkeborn och Johan Friberg att man nu ser till hela värdekedjan på ett annat sätt än tidigare. 

–Detta är det verkligt positiva med CSRD, att man inte bara tittar på direkta emissioner utan tar ett helhetsgrepp, säger Johan Friberg och påpekar att eventuell green washing och liknande kommer att visa sig.

En styrka inom sjöfarten är att branschen hjälps åt i frågor kring hållbarhet, menar Carina Björkeborn. Man delar med sig av lösningar och växeldrar framåt. 

–Det här är inga hemligheter. Man kan ringa ett annat rederi och fråga hur de tar sig an CSRD. Vi har fått frågor från andra bolag om vårt arbete. Alla hjälper varandra och det är väldigt positivt, säger hon.