Det var under en pressträff på Folk och försvars konferens i Sälen under söndagen som statsminister Ulf Kristersson (M) berättade om ett utökat samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen. Myndigheterna har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hitta fler sätt att samarbeta.
– Regeringen har fattat beslut om ett nytt samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen. Ett närmare sådant än vad som funnits tidigare för att snabbare kunna agera på avvikande beteenden i Östersjön. Vi har den längsta kustlinjen av alla Östersjöstater och därför har vi ett extra stort ansvar att föregå med ett gott exempel, säger statsministern på pressträffen.
Skickar tre fartyg och ett flygplan
I samband med pressträffen berättade Ulf Kristersson även att Sverige ska bidra med upp till tre örlogsfartyg och ett luft- och sjöbevakningsflygplan av typen ASC 890 till den planerade Natoinsatsen på Östersjön.
– De här örlogsfartygen ställs under Natos ledning och man skapar med dem bättre förutsättningar för en sjölägesbild på Östersjön. Detta är ett stort och viktigt bidrag från Sverige, säger Pål Jonson under pressträffen enligt SVT Nyheter.
Kustbevakningen kommer att samarbeta med insatsen och ska bidra med fyra fartyg som ska övervaka prioriterade områden. Ytterligare sju fartyg kommer att hållas i beredskap.
– Det här är första gången som Sverige som allierad bidrar med en väpnad styrka till Natos avskräckning och försvar vårt eget närområde, säger Ulf Kristersson.
– Det här är ett styrkebesked från svensk sida, där civila och militära myndigheter samarbetar för att stärka vår gemensamma säkerhet i Östersjön, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar i ett pressmeddelande.
Ulf Kristersson kommer i början av veckan att medverka på ett toppmöte i Helsingfors för att diskutera säkerheten runt undervattensinfrastrukturen i Östersjön. Där medverkar även Natos generalsekreterare Mark Rutte.
Vill se sänkt oljepristak
Under söndagen höll utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) ett tal på Folk och försvar där hon tog upp frågan om den ryska skuggflottan. Hon har tillsammans med sina nordiska och baltiska kollegor i EU skrivit ett brev för att uppmana EU-kommissionen att inom G7-samordningen att föreslå ett sänkt oljepristak.
– Inget EU-land gör idag mer än Sverige för att identifiera fartyg och nyckelaktörer inom skuggflottan, så att de kan sanktionslistas. Och vi ser att sanktionerna får effekt. Ett sänkt oljepristak och stärkta åtgärder för att kringskära skuggflottan går hand i hand. Tillsammans minskar de Rysslands möjligheter att göra oss skada. Så bedriver Sverige, på stor bredd, en aktiv motverkanspolitik, sa hon under talet.