Berit Blomqvist, vd för Sveriges Skeppsmäklare.

Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Politik | Myndigheter

Skeppsmäklarna: Inse allvaret nu

Flera branschaktörer har reagerat kraftigt på Sjöfartsverkets aviserade sparpaket. Sveriges Skeppsmäklare anser att det är dags att regeringen gör verklighet av vackra ord.

Efter förra årets förlust på över 600 miljoner kronor och med ett framtidsscenario som ser ut att fortsätta med stora förlustbelopp, har Sjöfartsverkets styrelse beslutat att dra i nödbromsen. För att inte fortsätta gå med stora underskott, och klara årets budget, måste verksamheten bantas rejält. Det betyder, vilket Sjöfartsverket meddelade i förra veckan, att två av fem helikopterbaser stängs, en isbrytare tas ur drift och två arbetsfartyg säljs. Dessutom föreslås att kostnaden för administrationen minskas med 40 miljoner. 

Verket varnar för ytterligare åtgärder

Åtgärderna finns med i den treårsplan som Sjöfartsverket lämnade in till regeringen den 1 mars. I en kommentar till planen skriver myndigheten att ”prognosen de kommande tre åren ser inte så ljus ut och det kan behöva sättas in ytterligare åtgärder innan vi vänt på den negativa ekonomiska trenden”.

I treårsplanen ger myndigheten förslag på vad som krävs för att undvika dessa neddragningar. Man vill bland annat att regeringen i kommande budgetprocess gör en permanent höjning av Sjöfartsverkets anslag med 250 miljoner, samt att anslagen indexeras.

”Regeringen måste agera”

Sveriges Skeppsmäklare anser att det är bra att Sjöfartsverket effektiviserar, men betonar i ett uttalande att även regeringen nu måste agera. Föreningen ställer sig bakom Sjöfartsverkets förslag att regeringen i kommande budgetprocess tillför de 250 miljoner som behövs för att staten ska uppnå full kostnadstäckning för de åtaganden som man ålagt Sjöfartsverket, men som inte har något med handelssjöfartens behov att göra. Man stödjer också förslaget att sjöfarten på allvar ska inkorporeras i nationell plan, det finansiella ramverk som ska se till att Sverige har den infrastruktur som krävs.

”Om Sjöfartsverket fick tre procent av den summa som avsätts för landets infrastruktur skulle det bland annat räcka till inköp av de nya isbrytare som näringslivet i Norrland så väl behöver – och till driften av dem. De övriga 97 procenten skulle precis som tidigare gå till satsningar på Sveriges övriga trafiksystem, inklusive snöröjning av väg och järnväg”, påpekar Sveriges Skeppsmäklare i sitt uttalande.

Vill ha avtal om servicenivå

Skeppsmäklarna accepterar också Sjöfartsverkets krav på att näringen ska betala sin del av övriga kostnader. Föreningen anser dock att det är viktigt att alla avgifter som betalas av sjöfartsnäringen knyts till ett servicenivåavtal som definierar förväntade krav på myndighetens tjänster, inklusive förväntad kvalitet, tillgänglighet och leveranstider.

”Allt ska kunna redovisas i tydlig statistik, begriplig för både verksledning och användare av systemet. Näringen ska kunna lita på att det finns lots att tillgå, att farlederna är farbara även vintertid och att kostnaderna för detta sätts på en relevant nivå”, skriver Sveriges Skeppsmäklare.

Dessutom vill föreningen att Statskontorets utredning om Sjöfartsverkets finansiering behandlas snarast i trafikutskottet och att utredningens förslag förverkligas. Skeppsmäklarna hänvisar till en bred politisk enighet om att mer gods bör fraktas på vattnet, och menar att för att uppnå detta krävs att Sjöfartsverket effektiviseras så att näringens krav på kostnadseffektiv services tillgodoses, att Sjöfartsverket kompenseras för de politiska krav som åläggs myndigheten men som inte berör sjöfarten, och att all vinterväghållning likställs så att investering och drift av isbrytare finansieras via anslag.

Slentrianmässiga höjningar

”Regeringen måste inse allvaret nu! Vi motsätter oss en slentrianmässig höjning av sjöfartens avgifter som enda recept för att täcka det underskott som uppstått”, skriver Skeppsmäklarna. Redan idag anses sjöfartens infrastrukturavgifter för höga när industrin räknar på vad det kostar att skeppa gods genom de svenska farlederna, vilket leder till att andra trafikslag tar marknadsandelar. 

”Om färre fartygsanlöp ska finansiera en verksamhet som till stor del består av fasta kostnader blir det en negativ spiral som måste brytas. Nu är det dags för regeringen att göra verklighet av de vackra orden om att mer gods behöver gå vattenvägen”, skriver Sveriges Skeppsmäklare.

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.