POLITIK
Riksdagen sa nej till 79 sjöfartsmotioner
Det blev som väntat avslag på samtliga 79 motionsförslag om sjöfart i riksdagen i slutet av förra veckan, det i enlighet med trafikutskottets förslag. Samtidigt följde en sjöfartsdebatt i kammaren med små skiljelinjer mellan politikerna.
Det var i torsdags som riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag och avslog samtliga 79 motioner om sjöfartsfrågor. Utfallet var väntat och det mest intressanta var snarare debatten i kammaren, vilken präglades av små skillnader mellan politikerna och en samsyn om att sjöfarten är avgörande för Sverige.
Däremot gick meningarna isär om hur mycket regeringen faktiskt har gjort, vad som återstår och vilka problem som är mest akuta. Ämnen som lyftes var bland annat Sjöfartsverkets pressade ekonomi, bristen på svenska sjömän, behovet av nya isbrytare, frågan om en nationell hamnstrategi, Gotlandstrafiken och inte minst sjöfartens roll i klimatomställningen och totalförsvaret.
Regeringssidan: utvecklingen har vänt
Först ut var Jimmy Ståhl (SD), som målade upp en ljus bild av svensk sjöfart och kopplade utvecklingen till regeringens politik. Samtidigt betonade han att arbetet långt ifrån är klart.
– Just nu ser det mycket ljust ut för svensk sjöfart efter en lång tid av mörker. Man kan säga att svensk sjöfart har fått flyt. Självklart ska vi inte sitta nöjda i båten med detta och tro att allt kommer flyta på med dessa insatser. Det finns mer att göra och vi är inte färdiga med arbetet, sa han.
Han lyfte bland annat behovet av förändringar kring Sjöfartsverkets finansiering, men avvisade idén om en nationell hamnstrategi.
Moderaternas Johanna Rantsi framhöll att regeringens politik brutit en lång negativ trend och kopplade det till konkreta reformer.
– Nu har vi över hundra fartyg med svensk flagg. Vi moderater säger som det är och vi håller också vad vi har lovat, sa hon.
Samtidigt medgav hon att kompetensförsörjningen fortsatt är en av de största utmaningarna.
Oppositionen: viktiga frågor kvarstår
Från Centerpartiet gav Ulrika Heie stöd till regeringen, men efterlyste ett tydligare helhetsgrepp.
– Vi tycker att man bör vara ännu tydligare när det gäller miljöavgifterna och farledsavgifterna, att det blir en betydligt bättre differentiering för de som beställt nya båtar som går på betydligt mer miljövänliga bränslen, sa hon.
Hon pekade särskilt på behovet av styrmedel för klimatomställningen och en nationell hamnstrategi.
Från Socialdemokraterna var kritiken mot regeringen tydlig. Mattias Ottosson menade att flera avgörande frågor fortfarande saknar politiska besked, bland annat om Sjöfartsverkets ekonomi och kring landets hamnar.
– Sverige saknar fortfarande en nationell strategi för våra hamnar. Det duger inte för ett land som är beroende av sjöfarten som Sverige. Sjöfartspolitiken är inte en nischfråga. Det är näringspolitik, beredskapspolitik och i högsta grad säkerhetspolitik, sa han.
Han efterlyste också ett större statligt ansvar för samhällskritisk infrastruktur så som farleder och isbrytning.
Viss vässa hamnpolitiken
Kristdemokraternas Magnus Jacobsson stod nära regeringslinjen men öppnade samtidigt för att hamnpolitiken behöver utvecklas.
– Vi har ett avtal som lyfts fram i debatten om Core-hamnar, men vi har inte hittat en jättebra lösning på hur vi kopplar hamn och övre infrastruktur. Därmed lovar jag att jag kommer fortsätta argumentera för den linjen i valrörelsen, sa han.
Liberalerna, genom Helena Gellerman, betonade konkurrenskraft och vikten av likvärdiga villkor inom Norden.
– Liberalerna har med våra samarbetspartier sett till att stämpelskatten togs bort den 1 juli förra året. Vi har sedan dess ökat inflaggningen, vilket är mycket positivt. Äntligen har vi lyckats vända den här trenden. Regeringen förändrar nu också tonnageskatten för att ytterligare underlätta för sjöfarten. Sverige kan inte ha radikalt andra regler än vad som finns i våra grannländer, sa hon.
Vill se över Sjöfartsverket
Vänsterpartiets Malin Östh fokuserade på Sjöfartsverket, som hon beskrev som debattens kärnfråga.
– Det finns en fråga som regeringen inte hanterat och det är Sjöfartsverkets finansiering och organisering. Det här är ingen liten fråga i sammanhanget, det är en nyckelfråga för sjöfarten. En riktig knäckfråga, sa hon.
Hon kritiserade också höga priser i Gotlandstrafiken.
Miljöpartiets Linus Lakso gav debatten ett annat fokus genom att lyfta klimat- och energifrågan.
– När jag träffar sjöfartsnäringen och svenska rederier, märker jag en otroligt stor vilja att vara med i klimatomställningen. Men vi ser väldigt lite initiativ från den här regeringen för att faktiskt fånga upp den stora entusiasmen som finns, sa han.
Svensk sjöfart: En intressant debatt
Niklas da Silva, Senior rådgivare på branschorganisationen Svensk Sjöfart, tycker att det blev en intressant sjöfartspolitisk debatt med en bred enighet i alla partier om vikten av sjöfarten för Sverige.
– I flera frågor finns det ganska stor samsyn mellan riksdagspartierna. Många av dessa frågor är helt avgörande för den svenska sjöfartens konkurrenskraft och svenska rederiers välmående. Flera viktiga beslut och initiativ har tagits under nuvarande mandatperiod, så som införandet av Bareboat-registret och en översyn av tonnageskatten, säger han och fortsätter:
– Från Svensk Sjöfarts sida ser vi nu fram emot att regeringen återkommer med konkreta åtgärder vad gäller andra viktiga frågor, som en långsiktigt hållbar finansiering av Sjöfartsverket. En första åtgärd bör vara att anslagsfinansiera isbrytarverksamheten i linje med vad Sjöfartsverket själva föreslår i sin anslagsframställan, säger han.
Se hela debatten här: