POLITIK

”Långsiktig sjöfartspolitik behövs”

Publicerad Senast uppdaterad

Idag presenteras utredningen om tonnageskatten. En tonnageskatt innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt med utgångspunkt i fartygens storlek istället för de faktiska inkomsterna.

Fördelen med tonnagebeskattning är att den utjämnar skattekostnaderna för rederierna oavsett konjunkturläget. Sjöfart är idag en global verksamhet, utsatt för betydande internationell konkurrens och har avgörande betydelse för svensk export och import. Årligen omsätter de svenska rederierna ungefär 50 miljarder kronor.

Idag presenteras utredningen om tonnageskatten. En tonnageskatt innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt med utgångspunkt i fartygens storlek istället för de faktiska inkomsterna.

Fördelen med tonnagebeskattning är att den utjämnar skattekostnaderna för rederierna oavsett konjunkturläget. Sjöfart är idag en global verksamhet, utsatt för betydande internationell konkurrens och har avgörande betydelse för svensk export och import. Årligen omsätter de svenska rederierna ungefär 50 miljarder kronor.

Införandet av tonnageskatt har länge varit efterlängtat av branschen. Därför tillsatte Alliansregeringen i början av 2013 en utredning med syfte att analysera möjligheten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige.

I slutet av januari lanserade fackföreningen SEKO-sjöfolk och rederiföreningen siten www.blåskatt.se där det redogörs för betydelsen av tonnageskatten för skapandet av nya jobb inom den maritima näringen. Det av arbetsmarknadsparterna skapade Blå skatt-initiativet beräknar att reformen kommer att tillföra 13 miljarder kronor i ökad BNP samt skapa 18.000 nya jobb till 2020. Redan idag sysselsätter den svenska sjöfartssektorn inklusive klustrets alla företag ca 100.000 personer.

Sverige är den enda sjöfartsnationen inom EU där sjöfartsnäringen inte har möjlighet att betala tonnageskatt som alternativ till vanlig inkomstbeskattning. Det är därför ingen hemlighet att den svenska sjöfartsnäringen idag inte kan konkurrera med utländska aktörer på lika villkor.

Antal svenskflaggade fartyg minskar och i och med det förlorar Sverige arbetstillfällen. Alliansregeringen startade arbetet med en Maritim strategi vars syfte är att stärka konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen och skapa tillväxt, välfärd och god havsmiljö. Delvis är det tack vare denna vi under 2014 såg en avmattning av den negativa trenden och även kunde konstatera att en viss inflaggning av fartyg skedde.

Men detta räcker inte. Även EU kommissionen har betonat att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statlig stöd måste upprätthållas för att vi inte ska hamna långt bakom flaggstater utanför EU.

Under tiden Socialdemokraterna var i opposition uttryckte de ett stort och oreserverat stöd för införandet av tonnageskatten. Efter maktskiftet i september 2014 har tongångarna varit mer försiktiga. Till Sjöfartstidningen uttalade infrastrukturminister Anna Johansson att hon inte kan lova när eller om tonnageskatten införs med hänvisning till att ”det ekonomiska läget är ansträngt”.

Tidigare i veckan kom beräkningar som visade att regeringens ansvarslösa stopp av infrastrukturprojektet Förbifart Stockholm kostat staten 170 miljoner kronor. Kastar man pengar i sjön på det viset är det föga förvånande att ekonomin blir lidande vilket är högst olyckligt.    

Sverige behöver snarast en långsiktig sjöfartspolitik som ger konkurrensneutralitet i relation till de övriga sjöfartsnationer i EU. Ett stort ansvar vilar därmed på regeringens axlar.

Boriana Åberg (M), riksdagsledamot och ansvarig för sjöfartsfrågor

Powered by Labrador CMS