BELÖNINGSDAGEN
All time high för belöningsdagen – igen
En ny landgång för livbåtar, smarta verktyg för vajersmörjning och ”Dräpan” som rengör surrningsfästen på under en minut istället för 30. Årets belöningsdag hos Stiftelsen Sveriges Sjömanshus slog rekord i antal inskickade idéer för bättre arbetsmiljö ombord. Här är alla som blev belönade.
Under torsdagsförmiddagen höll Stiftelsen Sveriges Sjömanshus sin årliga belöningsdag, i år i Stockholm på Hotel At Six. Det är en dag då sjöfolk belönas för uppfinningar, förbättringsförslag och insatser som ökar säkerheten och förbättrar arbetsmiljön ombord. Totalt delades 48 belöningar ut till ett sammanlagt värde av 753.000 kronor, varav 42 var så kallade arbetsbelöningar som handlar om förbättringar inom sjösäkerhet, arbetsmiljö och trivsel ombord.
117 förslag från 46 fartyg
För tredje året i rad är det ”all time high” när det gäller antalet inskickade förslag till belöningsdagen. Totalt skickades 117 förslag in, vilket representerar förbättringar på 46 fartyg inom 25 olika rederier och från totalt 105 personer, varav endast fyra var kvinnor.
Cecilia Österman, arbetsmiljöforskare och ordförande i stiftelsens granskningsgrupp, tror att ökningen hänger ihop med att kännedomen om möjligheten att skicka in förslag och få belöningar börjar sprida sig allt mer inom sjöfarten.
– Jag hoppas att kunskapen om att den här möjligheten finns har spridits och att det ger ringar på vattnet. Vi försöker uppmana besättningar att sprida ordet vidare och fortsätta skicka in, säger hon.
Behöver inte vara komplicerat
Cecilia Österman menar också att en viktig förklaring är att stiftelsen försöker visa att förbättringsförslag inte behöver vara komplicerade eller tekniskt avancerade.
– För några år sedan belönade vi exempelvis inköp av roliga sängkläder, säger hon.
Samtidigt tror Cecilia Österman att många fortfarande tvekar inför att skicka in sina idéer.
– Jag tror att många tänker: ”Inte ska väl jag, det här är väl inget märkvärdigt.” Man kanske tror att det måste vara något stort, säger hon.
Vi försöker uppmana besättningar att sprida ordet vidare och fortsätta skicka in.
Den största andelen av förslagen kommer från maskinpersonal, en yrkesgrupp som har som vana att lösa problem genom att tillverka saker.
– Det tror jag kan spegla att man i maskin har lättare att göra något åt brister. Man retar sig på något, tar fram svetsen och löser problemet. Jag tror att det är svårare om man jobbar i inredningen och sedan ska gå ner i verkstaden. Men vi hoppas att detta ska ge ringar på vattnet så att man kan samarbeta över gränserna ombord, säger hon.
Många problem återkommer
Samtidigt märker Cecilia Österman och stiftelsens granskningsgrupp att vissa kategorier av problem, och därmed lösningar, återkommer år efter år.
– Det här med att inte kunna stå ordentligt när man ska göra något är återkommande, men borde inte vara så svårt att komma till rätta med, säger hon.
Mycket forskning om arbetsmiljö inom sjöfarten har visat att det finns en hög riskacceptans bland sjöfolk, helt enkelt en hög acceptans för risker som kanske inte skulle accepteras på andra arbetsplatser.
– Vi behöver bli bättre på att se att vi inte bara behöver jobba med saker som får oss att överleva arbetsdagen. Det måste också vara okej att jobba med frågor som förbättrar vår arbetsmiljö. Även om vi inte kommer att dö på fläcken så kan det fortfarande utgöra en risk, säger hon.
Smart lösning som spar tid
Under belöningsdagen delade Erik Eklund, generaldirektör för Sjöfartsverket, ut de olika arbetsbelöningarna. Ett av priserna gick till båtsman Niklas Westberg på Destination Gotlands färja Drotten. Han har uppfunnit det han kallar för ”Dräpan”, vilken rengör surrningsfästena på bildäck från rost på under en minut.
– Det är ett arbete som annars tar 25–30 minuter med nålpistol. Vi har 800 sådana ombord så det tar en stund, säger han.
Hans uppfinning bygger på en ombyggd vinkelslip där en kort kätting monterats på en modifierad axel. Som skydd mot rostflagor och stänk används en rostfri bunke ovanpå.
– Jag gick till byssan och frågade om jag fick använda en bunke, säger han.
Hitta hyttnyckeln lättare
Båtsman Göran Björk och säkerhetsvakt Petra Ruotsalainen på Stena Scandinavica blev belönade för en smart hållare för hyttnycklar vid rökdykning som går att sätta på armen.
– Det är svårt att hålla på och leta efter nycklar i fickorna med handskar, så då kom vi på den här lösningen, säger Göran Björk.
Hållaren består av ett slitstarkt nylonband med en påsydd ficka som är anpassad för nyckeln. Bandet kan enkelt fästas runt armen eller på annan lämplig plats med hjälp av kardborreband. Konstruktionen är tålig mot både vatten, värme och slag.
Fixade flotte för övningar
Överstyrman Mattias Forsberg på SCA Ortviken belönades för sin övningsdummy för hantering av livflottar. I stället för att använda en skarp flotte har de utvecklat en övningsflotte av ett gammalt livflotteskal för att kunna öva momenten före sjösättning, vilket annars sällan kan tränas i verkligheten.
– Jag bad leverantören om ett tomt skal och sedan utrustade vi det med alla tampar och krokar som en riktig flotte har, säger han.
Lösningen har även fått beröm av klassningssällskapet DNV.
Portabel landgång för övning
Båtsman Göran Wiklund och maskinreparatör Per Andenius på Silja Symphony fick en belöning för sin portabla landgång för säkrare livbåtsövningar, vilken gör det enklare och säkrare att kliva tillbaka från livbåten till moderfartyget efter övningen, ett moment som många upplever som osäkert.
Deltar för tionde året
En av årets dubbla pristagare är motormannen Ted Litens från Tarbit Shipping. Han belönas dels för ett specialtillverkat verktyg som gör det möjligt att säkert och effektivt byta slitna kamaxellager på Cummins-motorer, dels tillsammans med förste fartygsingenjör Rogelio Casas för en lösning där skyddsringar svetsats fast för att förhindra att tunga delar lossnar och faller ner vid arbete med hydrauliska bultspännare. I år är dessutom tionde året i rad som Ted Litens belönas av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.
– Vem hade trott det? Att det skulle bli tio år, säger han.
Det var 2015 som han först fick upp ögonen för stiftelsens belöningsverksamhet, efter att en kollega skickat in ett förslag.
– Sedan har det bara rullat på. När man är ute och jobbar kommer man ofta på någonting som man kan förbättra. Eller så finns det man behöver inte ens ombord. Då får man tillverka det, och det är ju det jag tycker är roligt – att tillverka grejer och reparera, säger han.
Han beskriver drivkraften som något större än själva yrkesrollen.
– Det är ju det som ger mig någonting. Det handlar inte om pengarna, jag gör detta för besättningen och för att sprida idéerna. Det är hela grejen. Det här verktyget som jag fick pris för nu kan förhindra något som är fullständigt livsfarligt, och då måste det bara spridas vidare, säger han.
Trots alla utmärkelser säger han att det fortfarande känns lika roligt varje gång.
– Det har liksom blivit en tradition. Det var någon som sa att prisutdelningen inte är någon riktig prisutdelning om inte jag är med här, säger han.
Hederspris till Terntank
Terntank fick både ett hedersomnämnande för rederiets starka förbättringskultur kring säkerhet och arbetsmiljö samt en hedersbelöning till HR-chefen Niklas Johansson för hans långvariga engagemang för besättningarna och sjöfartens arbetsmiljöfrågor.
– Jag är djupt hedrad och stolt över detta och får passa på att tacka stiftelsen och Sjömanshuset för ert engagemang och det som tar oss framåt mot en förbättrad arbetsmiljö. Vi vill göra det bättre för människan, medarbetarna och kollegorna, det ligger mig varmt om hjärtat. Vi bygger fina båtar med ny teknik, men man blir ändå aldrig färdig utan det behöver fortsätta uppfinnas, säger han.